Anna Sörman Forskare

Jag utbildade mig till arkeolog vid institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet (2007-2011), och forskarutbildade mig därefter vid Stockholms universitet. 2018 disputerade jag med avhandlingen "Gjutningens arenor: metallhantverkets rumsliga, sociala och politiska organisation i södra Skandinavien under bronsåldern". Efter disputationen arbetade jag en kort period som fältarkeolog. Från och med år 2020 har jag huvudsakligen arbetat med forskning.

OM AVHANDLINGEN

I avhandlingen ”Hantverkets arenor: bronsgjutningens rumsliga, politiska och sociala organisation i södra Skandinavien under bronsålder” undersökte jag bronshantverkets organisation och betydelse i samhället utifrån rumslig analys av de fysiska gjutplatserna. Studien bygger på en ny, omfattande kartläggning av gjutfynd från utgrävningar i Sverige och södra Skandinavien. Utifrån rumsliga analyser av deglar och gjutformar, i kombination med en kritisk diskussion av traditionell terminologi, rekonstrueras hur gjutningen kan ha gestaltats och upplevts i olika rumsliga och sociala kontexter. Avhandlingen lyfter nya perspektiv på bronshantverkets spridning i samhället, graden av elitkontroll, bronshantverkets koppling till maktutövning och gjutandets roll i den rituella sfären under framför allt yngre bronsålder.

FORSKNING

Sedan 2020 forskar jag och Karin Ojala inom ramarna för flera gemensamma projekt. Vår forskning behandlar bland annat samhällsförändringar i övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder, samt depåskick, kontaktnätverk och metallanvändning under bronsåldern.

Sedan december 2021 är jag Wenner-Gren Fellow vilket innebär att jag 2021-2024 fick chansen att forska utomlands. Jag bedrev då en komparativ studie av bronsåldersdepåer i Nordvästra Frankrike respektive södra Skandinavien (projekt: "The power of pieces - Fragmented metalwork in the sacrificial economies of Bronze Age Europe".), vid universitetet i Nantes, Frankrike. Syftet med detta projekt har varit att förstå värdet av olika bronsföremål och varför man i så hög grad deponerat brons i form av ofullständiga bitar och fragment.

FORSKNINGSINTRESSEN

• Bronsålderns depåfynd och värderingar bakom urvalet, deponeringen och fragmenteringen av metallföremål.
• Förhistorisk teknologi och hantverksorganisation som ingång till social struktur.
• Bebyggelse, landskapsutnyttjande och boplatsorganisation under bronsålder-äldre järnålder.
• Politisk organisation, social ojämlikhet och strategier i konstruktionen av social prestige och identitet.
• Metodfrågor och kritiska perspektiv på förförståelser i fält och forskning. Samverkan mellan uppdragsarkeologi och akademisk forskning.