Albin Sönnergren GripeLicentiand
Om mig
Jag är gymnasielärare med historia och samhällskunskap som huvudämnen, och forskarstuderande på deltid. Mitt avhandlingsprojekt, ”Djuptid, historia och tid för handling: Att undervisa historia på gymnasiet under Antropocen”, befinner sig i skärningsfältet mellan historiedidaktik och miljö- och hållbarhetsundervisning, och är delvis finansierat med stöd från Bolincentret för klimatforskning.
Om min forskning
Det är etablerat att historia kan hjälpa människor att orientera sig på ett sätt som ger stöd för attityder, åsikter och handlingar. Historiefilosofen Jörn Rüsen, med flera, har hävdat att denna funktion är särskilt uttalad i tider präglade av osäkerhet, förändring och kris. Historieundervisning kan därför fylla en viktig roll genom att fördjupa elevers historiska förståelse av samhällsfrågor och därigenom bidra till deras förmåga att möta dessa. Historieämnets potential i förhållande till den nuvarande miljökrisen har emellertid fått förhållandevis lite uppmärksamhet från det historiedidaktiska fältet. Särskilt saknas empiriska studier på området. Flera forskare inom fältet miljöhumaniora, däribland historikern Dipesh Chakrabarty, varnar dock för att vissa traditionella aspekter av historia som vetenskaplig disciplin snarare verkar begränsande för vår förmåga att hantera miljökrisens utmaningar. Mot denna bakgrund syftar min forskning till att undersöka hur gymnasieelever förstår dagens globala miljöproblem med hjälp av historia, samt hur historia som skolämne kan bidra till en mer utvecklad förståelse som stärker deras förmåga att möta dessa.
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Students' historicisation of the environmental crisis: A narrative of industrialisation, ignorance and greed
2024. Albin Sönnergren Gripe, Johan Sandahl. Historical Encounters 11 (1), 1-17
ArtikelLäs mer om Students' historicisation of the environmental crisisAs the field of history education begins to acknowledge the need to respond to the challenges of the Anthropocene, questions arise concerning students' ability to use history to make sense of pressing environmental issues. To address this, 67 Swedish upper secondary school students were asked to historicise issues like global warming and share their ideas concerning the present and the future. Within the framework of Jörn Rüsen's narrative theory, this article analyses how and to what extent these students experienced and interpreted the past and used history to orient themselves in relation to such issues. It also develops on the outcome of this process. While most students historicised the situation, many students made limited use of history. Their typical narrative can be described as a linear story of historical industrialisation driven by the hunger for progression and wealth and facilitated by ignorance. It was told with little detail or reference to evidence and in a way that generally seemed unsupported by historical thinking. Moreover, their typical narrative mostly aligned with the standard science-based Anthropocene narrative, lacking cultural and political perspectives. Although their orientations varied, students focused on technical solutions and lifestyle adjustments rather than civic engagement and politics. Students were worried about the future. However, the narrative of technological and scientific progression and the belief that people in the past lacked awareness and technological alternatives gave students hope. On the other hand, viewing them as informed or inherently selfish contributed to pessimism. Supported by theoretical work, the findings indicate ways school history may support students' ability to deal with Anthropocene issues, helping them to experience and interpret the past and the present in a more nuanced and elaborate way. They also highlight the need for content that aids students' ability to anticipate Anthropocene scenarios and reflect on strategies for engagement.
Visa alla publikationer av Albin Sönnergren Gripe vid Stockholms universitet