Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Amanda Johansson KövesDoktorand

Om mig

Jag är doktorand i familjerätt och migrationsrätt vid Juridiska institutionen.

Undervisning

Jag undervisar i familjerätt på grundkursen Civilrätt C, på grundkursen Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt samt på specialkurserna Family Law Across Borders, Migrationsrätt och Barnrätt.

Forskning

Min forskning ligger inom det familjerättsliga och migrationsrättsliga området.

Mitt avhandlingsprojekt handlar om familjen inom migrationsrätten. Mer specifikt fokuserar avhandlingen på anhöriginvandring i Sverige. Det övergripande syftet är att undersöka konstruktioner av familj, familjeliv, mänskliga relationer och beroendeförhållanden i migrationsrätten. I detta ingår att kritiskt analysera hur olika definitioner och avgränsningar av migranters familjeliv relaterar till åtaganden om mänskliga rättigheter men också till diskussioner och diskurser om vad en familj är och kan vara.

Som forskare är jag knuten till Barnrättscentrum. Barnrättscentrum är en tvärvetenskaplig forskningsplattform vid Stockholms universitet som har en inriktning mot rättsliga frågor som rör barn och barns rättigheter.

Jag är också knuten till Nätverket: Family and Kinship Studies vid Centrum för genusvetenskap vid Uppsala Universitet.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Barns rättigheter i migrationsprocessen

    2020. Louise Dane, Amanda Johansson Köves. Barnkonventionen i praktiken, 301-330

    Kapitel

    Barnkonventionen innebär en skyldighet för stater att bistå barn i olika migrationsprocesser i syfte att säkerställa att barn får reell tillgång till sina rättigheter enligt konventionen. Barnkonventionen har därför potential att både ge dessa barn ett starkt skydd och att ge de rättstillämpande myndigheterna en faktisk måttstock att förhålla sig till. Det övergripande syftet med detta kapitel är att redogöra för hur barnkonventionen kan påverka Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas arbete. I kapitlet behandlas först de krav som barnkonventionen ställer på svenska migrationsmyndigheters handläggning och tillvägagångssätt, härefter redogörs för hur barnkonventionen påverkar och har bäring på hur bestämmelser i utlänningslagen ska tolkas. Slutligen diskuteras migrationsrättsliga utmaningar och möjligheter med att barnkonventionen sedan den 1 januari 2020 är svensk lag.

    Läs mer om Barns rättigheter i migrationsprocessen
  • Right to family life – for whom? Exploring (the constructions of) which individuals and family constellations are eligible for family reunification in a Swedish context

    2019. Amanda Johansson Köves.

    Konferens

    According to international and European human rights standards, the family is a natural and fundamental group unit of society and is entitled to societal and state protection. The right to respect for private and family life is to be enjoyed without discrimination on any “suspect” ground. Consequently, the way the “family concept” is delimited is crucial for determining those family members who may enjoy the right to family life and, for refugees and individuals with other protection status, are eligible for family reunification. In response to the migration policy crisis 2015-2016, many European countries, including Sweden, have introduced laws and policies that make family reunification considerably more difficult for refugees and especially those with subsidiary protection. Further limitations are the very narrow definitions of family members eligible for family reunification. Yet, various research shows that restricting family reunification has an immensely negative impact on refugees’ health and also hampers integration. This raises questions whether laws and policies that clearly disadvantage some individuals from family reunification may be ill-founded and discriminatory and thereby incompatible with the spirit of human rights. Situated in a socio-legal approach and by means of norm-critical discourse analysis, this study sets out to investigate the logic behind the (legal) interpretation and application of the family concept in relation to family reunification. Ultimately, the aim is to explore which perceptions about families are being (re)produced in court and agency practices and which family constellations are thereby being recognized and represented – and which ones are not.

    Läs mer om Right to family life – for whom? Exploring (the constructions of) which individuals and family constellations are eligible for family reunification in a Swedish context

Visa alla publikationer av Amanda Johansson Köves vid Stockholms universitet