Annika BergUniversitetslektor, docent
Om mig
Jag är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. För närvarande (från 2020 och fram till årsskiftet 2024/25) är jag också studierektor för idéhistoria på grundnivå och avancerad nivå. Jag disputerade vid Uppsala universitet 2009, på avhandlingen Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen.
Forskning
Min forskning rör sig mestadels någonstans i skärningspunkten mellan medicinhistoria och politisk idéhistoria. Det vill säga att jag intresserar mig mycket för medicinens (i bred mening) sociala, kulturella och politiska historia, och för frågor om makt och samhällsstyrning. Jag strävar efter att anlägga intersektionella och transnationella perspektiv, och söker mig gärna bortom den idéhistoriska kanon, för att försöka förstå hur idéer omsätts och utvecklas i mer praktiknära sammanhang.
Under åren 2025–2027 kommer jag att driva projektet ”Den prissatta hälsan: Kunskapsanspråk och etiska överväganden inom det hälsoekonomiska fältet”, finansierat av Vetenskapsrådet.
Tidigare forskningsprojekt:
”De sjukligt kränkta: Om kverulans som samhällsfara i folkhemmets Sverige”. Postdok-projekt finansierat av Vetenskapsrådet och förlagt vid Institutet för framtidsstudier och Historiska institutionen vid Stockholms universitet, 2010–2012. Huvudsökande,
”Patientens mening: Om handlingsutrymmen och alternativa subjektiveringar inom den anstaltsbundna sinnessjuk- och sinnesslövården 1870–1970”. Projekt finansierat av Vetenskapsrådet och förlagt vid Historiska institutionen, Uppsala universitet, 2011–2013. Medsökande, tillsammans med etnologen Maria Vallström (huvudsökande) och historikern Lars Garpenhag.
”Världen som arbetsfält: Svenskt bistånd under tre decennier”. Projekt finansierat av Vetenskapsrådet och förlagt vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, 2012–2014. Medsökande tillsammans med historikerna Mattias Tydén (huvudsökande) och Urban Lundberg.
”Scientific Personae in Cultural Encounters in Twentieth Century Europe”. Projekt finansierat av Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond 2014–2016, med cirka tio forskare i tre länder. Min del förlagd till Historiska institutionen, Stockholms universitet. Medsökande tillsammans med historikerna Kirsti Niskanen (SU, huvudsökande), Mineke Bosch (Groeningen), Kaat Wils (Leuven) och Christine von Oertzen (Berlin).
”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”. Projekt finansierat av Vetenskapsrådet 2018–2021. Min del förlagd till IKE, Stockholms universitet. Medsökande tillsammans med Fia Sundevall (ekonomisk historia, SU, huvudsökande) Julia Nordblad (idéhistoria, UU), Martin Ericsson (historia, LU), Bengt Sandin och Jonathan Josefsson (Tema Barn, LIU).
”Digital ogräsrensning: Historiska perspektiv på reglering och självreglering inom internetbranschen”, 2018–2019. Huvudsökande, tillsammans med Klara Arnberg och Rasmus Fleischer (båda ekonomisk historia, SU).
Jag arbetade också på halvtid som forskare under två års tid (2017–2019) inom det VR-finansierade forskningsprogrammet ”Medicine at the Borders of Life” vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, med Solveig Jülich som projektledare.
Undervisning
Jag undervisar – i varierande omfattning beroende på forskningsprojekt och studierektorsuppdrag - på alla nivåer från a-kurs till forskarutbildning (för närvarande fungerar jag som huvudhandledare för två doktorander). Min undervisning rör sig över ganska breda, både kronologiskt och tematiskt, historiska och idéhistoriska områden.
Idéhistoria som forskningsområde
Publikationer i urval
Monografier
En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945–1975 [tillsammans med Urban Lundberg & Mattias Tydén] (Stockholm: Ordfront, 2021).
De samhällsbesvärliga: Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige (Göteborg & Stockholm: Makadam förlag, 2018). Finns även tillgänglig digitalt.
Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen (Uppsala: Uppsala universitet, 2009). Doktorsavhandling. Finns även tillgänglig digitalt.
Antologier
Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021).
Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten, red. Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (Umeå: Boréa förlag, 2011).
Vetenskapliga artiklar och bokkapitel
“Navigating Between Risk Discourses: On the Early Adoption and Development of Obstetrical Ultrasound Imaging in Lund, ca. 1960–1980”, i Histories of Fetal Knowledge Production in Sweden: Medicine, Politics, and Public Controversy, red. Solveig Jülich (Leiden: Brill, 2024), s. 329–351.
"Rays of Death and Visions of Life: Ultrasound Narratives, Risk Evaluations, and Prenatal Imaging", Technology and Culture, vol. 65 (2024), nr 3, s. 933–965.
"An Unfinished Suffrage Reform: Voting Rights in Sweden after the 'Democratic Breakthrough'" [tillsammans med Fia Sundevall & Bengt Sandin), Scandinavian Journal of History vol. 49 (2024), nr. 3, 376–396.
”Psykopati”, i Svenska begreppshistorier: Från antropocen till åsiktskorridor, red. Jonas Hansson & Kristiina Savin (Stockholm: Fri tanke, 2022), s. 527–544.
”Det värdefulla liket: Om kunskap, begärlighet och sörjbarhet i anatomins idéhistoria” i Dödens idéhistoria, red. Karin Dirke, Andreas Hellerstedt & Martin Wiklund (Stockholm: Appell förlag, 2022), s. 196–277.
”Ur galen synvinkel? Om inlevelsens gränser och psykiatrihistoria ur patientperspektiv”, i Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande, red. Staffan Bergwik, Linn Holmberg & Karin Dirke (Stockholm: Stockholm University Press, 2022), s. 119–137.
"Rösträttens skiftande gränser i den svenska representativa demokratin" [tillsammans med Martin Ericsson], i Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021), s. 11-39.
"Ett straff på straffet: Om straffpåföljdsstrecket och varför det avskaffades", i Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021), s. 65-85.
"Det sista strecket: Omyndigförklaring som rösträttshinder", i Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021), s. 121-155.
”Psychopaths, Querulants and Class: On Controversial Diagnoses, Money, Norms, and Networks in Sweden in the 1930s and 1940s”, i Social Class and Mental Illness in Northern Europe, red. Petteri Pietikäinen & Jesper Vaczy Kragh (Routledge, 2019), s. 133–152. [Disclaimer: Unfortunately, this text was heavily copyedited just before publication, without my knowledge or approval; in this process some factual errors were made too. If you are interested in the topic, please send me an e-mail to get my own final version of the text.]
”An Agent of Indirect Propaganda: Normalizing Nazi Germany in the Swedish Medical Journal Svenska Läkartidningen 1933–1945, in Intellectual Collaboration with the Third Reich: Treason or Reason?, red. Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm (Routledge, 2019), s. 150–165.
”Att straffas ut från vallokalen – om straffpåföljd som rösträttshinder”, Arbetarhistoria årgång 44 (2019) nr 2–3 [170–171], s. 36–39.
”De ovuxna vuxna: Om omyndighet som rösträttshinder”, Arbetarhistoria årgång 44 (2019) nr 2–3 [170–171], s. 49–53.
”Svensson, Ruth Margareta” i Svenskt biografiskt lexikon, häfte 170 Swenson-Swensson (Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 2019), s. 738–742. (Finns även tillgänglig i digital form).
”Rösträtt för alla? Begränsningar i rösträtten efter 1921” [tillsammans med Martin Ericsson & Fia Sundevall], i Rösträttens århundrade: kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige, red. Ulrika Holgersson & Lena Wängnerud (Göteborg: Makadam förlag i samarbete med Riksbankens jubileumsfond, 2018). (Finns även tillgänglig digitalt)
”The people’s health, the nation’s health, the world’s health: Folkhälsa and folkehelse in the writings of Axel Höjer and Karl Evang” [tillsammans med Teemu Ryymin] i Conceptualising Public Health: Historical and Contemporary Struggles over Key Concepts, red. Johannes Kananen, Sophy Bergenheim & Merle Wessel (London & New York, Routledge, 2018).
Biografiska artiklar om Ruth Svensson, Signe Höjer och Anna Sissak Bardizbanian i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2018.
”Public health and persecution: Debates on the possible migration of Jewish physicians to Sweden from Nazi Germany”, i Doctors Beyond Borders: The Transnational Migration of Physicians in the Twentieth Century, red. Laurence Monnais & David Wright (Toronto: University of Toronto Press, 2016).
”Att skriva sig fri: Om 'psykopatiska' patienters förhandlingsutrymmen i 1930-talets Sverige” i Inspärrad: Röster från intagna på sinnessjukhus, fängelser och andra anstalter 1850-1992, red. Roddy Nilsson & Maria Vallström (Lund: Nordic Academic Press, 2016).
Introduktion (tillsammans med Per Wisselgren och Christina Florin) till Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten, red. Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (Umeå: Boréa förlag, 2011).
”Det politiska privatlivet: Samarbete, konflikter och omförhandlingar i Signe och Axel Höjers tidiga äktenskap, 1919—1929”, i Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten, red. Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (Umeå: Boréa förlag, 2011).
”’Men om Elin skulle jag velat skriva en hel bok’: Om den ofullkomliga vänskapen mellan Elin Wägner, Axel Höjer och Signe Höjer”, i Könsöverskridande vänskap, red. Ingrid Holmqvist (Göteborg/Stockholm: Makadam 2011).
”En ful vana: Cigaretten och den nya kvinnan i 1930- och 40-talens Sverige”, i In på bara huden: Medicinhistoriska studier tillägnade Karin Johannisson, red. Torbjörn Gustafsson Chorell & Maja Bondestam (Nora: Nya Doxa, 2010).
”A Suitable Country: The Relationship between Sweden’s Interwar Population Policy and Family Planning in Postindependence India” i Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 33 (2010), s. 297-320.
”Power, Knowledge and Acknowledgement of Expertise: Signe and Axel Höjer’s Strategies to Launch Public Health Ideas, 1919–1970”, i In Experts We Trust: Knowledge, Politics and Bureaucracy in Nordic Welfare States, red. Åsa Lundqvist & Klaus Petersen (Odense: University of Southern Denmark Press, 2010).
”Åter från dödens väntrum: Om nära döden-upplevelser på film”, i Den mediala döden: Idéhistoriska variationer, red. Louise Nilsson & Mathias Persson (Lund: Ellerströms, 2008).
”From Copycats to Double Agents: Axel and Signe Höjer and the Transfer of Public Health Policies in 20th-Century Sweden”, i Transferring Public Health, Medical Knowledge and Science in the 19th and 20th Century: Conference Proceedings, red. Astri Andresen & Tore Grønlie (Bergen: Rokkansenteret, 2007).
Döda kroppar i vetenskapens tjänst: Om anatomiska dissektioner och utsatta människors rättigheter i 1920-talets Sverige, nr 4 i serien Dixi: Arbetsrapporter från institutionen för idé- och lärdomshistoria (Uppsala: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 2003).
