Profiles

Anne Lidén

Anne Lidén

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
E-post anne.liden@hsd.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 20 A, plan 3,4,5
Postadress Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Anne Lidén (f. 1947)

Universitetslektor med inriktning mot bildkonst, kulturarv och museer

Fil. dr i konstvetenskap 1999 vid Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Doktorsavhandlingen Olav den helige i medeltida bildkonst. Legendmotiv och attribut. KVHAA Monographs. Vitterhetsakademien Stockholm 1999. ISBN 91-7402-298-9. 

Finns i fulltext Diva Su. Oai:DIVA.org:su-64918.

Medlem i CHSN, Critical Heritage Studies Network, Stockholms universitet (www.erg.su.se/chsn)

Medlem i ICOM/CECA Swerige

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2016. Anne Lidén. Helgenkongen St.Olav i kunsten, 55-76

    The sea-voyage of Saint Olav in medieval image and text: a visual narrative sermon in the church space.

    The miraculous sea-voyage of St Olav is a central narrative motif and theme both in the medieval art and the liturgical texts, sagas and chronicles of the cult, for the annual Saint Olav Feast July 28 – August 5. The first pictorial representation of this motif is the Beatus Initial of The Carrow Psalter from East Anglia 1250. During the period of 1250- 1540 the sea-voyage pictorial motif is represented in Scandinavian parish churches, in panel paintings and wall paintings, in Denmark-Scania and the eastern part of Sweden and Finland. Pictorial representations of the sea-voyages of Saint Olav have been compared in iconographic analyses with the liturgical voyage-theme, presented in the different texts of the St Olav´s Office from the period 1050- 1540. Two dimensions of meaning in images and texts are examined, sensus literalis and sensus spiritualis.

    The earliest example of the theme of St Olav sea-voyage appear first in a liturgical Office text for Saint Olav in England, shortly after the translation of the royal martyr. Most of the main narrative markers of this sea-voyage motif are presented in the Leofric-collectar 1050. This first liturgical sea-voyage theme, Iustum deduxit, was compiled from passages in Biblical texts of Wisdom of Solomon (Apocr. Chapt 10) and Jesus Ben Syrach. It was then established for the regular St Olav liturgy of the arch diocese at Nidaros Cathedral. The liturgical St Olav theme, Iustum deduxit, was then spread in parish churches around Scandinavia and Northern Europe. And this theme Iustum deduxit, was used in those dioceses where the pictorial church programs with the voyage-motif were commissioned. Later this St Olav theme was elaborated in Mass sermons, hymns or legends, for example Vadstena, Ribe, Leuven and Lübeck. A more detailed comparison in my dissertation Olav den helige i medeltida bildkonst. Legendmotiv och attribut 1999 shows that each work of art has a direct counterpart in elements of the liturgical texts.

    The results show that the images of the St Olav sea-voyage have a closer connection to the liturgical texts of the St Olav´s Office, both sensus literalis and sensus spiritualis, than with the sensus literalis in the epic historical sagas. The church visitor did not address their prayer for help to a historical person from a history book. "Ora pro nobis Sanctus Olavus": they were praying to a heavenly Saint that could come to rescue in their own time. In this liturgical sea- voyage motif the Martyr king is presented as a wise king; guiding and helping "the righteous brother", who needs his help on the dangerous sea voyage, i.e. "the voyage of life". With the help of God, a safe passage opens for the boat and the evil sea ogres and trolls are defeated. The ship will reach a safe harbour.

  • 2013. Anne Lidén. Spänningsfyllda erfarenheter - ämnesdidaktik i skilda kontexter, 89-110

    Offentlig skulptur på gator och torg behandlas i denna studie både som konstverk och som kulturarv. Exempel ges på bildreception och bildtolkning av konstens bakgrund och kontext som ämnesdidaktiska verktyg i undervisning. Aktuella konstpedagogiska och bilddidaktiska teorier och metoder diskuteras i förhållande till tematisk ämnesintegrering mellan bild och SO-ämnena historia, religion och samhällskunskap samt svenska. Exempel ges på lärarplanering och elevfrågor i anslutning till studiebesök vid konstverket samt i efterarbete i klassrummet, såväl för grundskolans äldre åldrar som yngre åldrar. Valda verk är Ivar Johnssons bronsstaty Fredsmonumentet på Stora torget i Karlstad 1955 och Jenny Holzers minnesinstallation och textbänkar runt statyn från Monumentets historiska bakgrund tas upp både vad gäller unionsupplösningen mellan Norge och Sverige 1905 samt ceremonierna på årsdagen vid 50-årsjubileet 1955 respektive 100-årsmarkeringen Förändringar av bildreception och bildtolkning av dessa minnesgestaltningar tas upp utifrån frågor om bakgrund och beställare, olika medier och stadens torgbesökare. Egna upplevelser och egen konstvetenskaplig forskning kring Ivar Johnssons övriga skulpturer tas upp, men studien bygger även på idéhistorikern Magnus Rodells forskning om Fredsmonumentet samt konstvetaren Jessica Sjöholm Skrubbes forskning om offentlig konst i Sverige.

  • 1992. Anne Lidén. Konsthistorisk Tidskrift 61 (3), 83-98
  • 1988. Anne Lidén. Folket i bild/Kulturfront (10), 13-15
  • 2019. Anne Lidén.

    Denna forskningsrapport vid forskningsavdelning på HSD ger en summerande genuspedagogisk och konstpedagogisk analys av olika FoU projekt och seminarier i genuspedagogik som bedrivits vid den tidigare institutionen CeHum 2012-2015 under ledning av professor Geir Skeie. Rapporten ger även en kompletterande analys av senare års debatter kring kvinnorörelsens illustrationer, med särskild tonvikt vid det broderade kvinnomärkets användning och bildreception i olika länder. En redogörelse görs av den forskningsdebatt som förts kring det broderade kvinnomärkets betydelse. En jämförelse görs med några av de utvecklingsprojekt i de estetiska ämnenas didaktik som genomförts 2016-2018 vid den efterföljande institutionen HSD.

  • 2019. Anne Lidén.

    Denna forskningsrapport vid HSD forskningsavdelning handlar om de två konstnärerna Gun Kessle (1926-2007) och Torsten Renqvist (1924-2007) och deras konstnärliga utveckling under perioden 1949-1955, baserat på källor och biografiska data ur Gun Kessles efterlämnade minnesanteckningar samt konstvetenskaplig forskning av bl. a. Beate Sydhoff, Lars Nygren och Mailis Stensman. Rapporten behandlar de båda konstnärernas möte vid Österåsens sanatorium och deras gemensamma liv vid Konsthögskolan och Grafiska skolan i Stockholm. Med en konstvetenskaplig analys undersöks främst de skisser och porträtt som Torsten Renqvist gjorde av Gun Kessle med särskild tonvikt på de skisser som låg till grund för en lång rad målningar. Flera av dessa målningar gick förlorade då han senare brände upp dem. En jämförelse görs mellan Gun Kessle och Torsten Renqvist vad gäller deras olika konstnärliga och kulturpolitiska vägval under 1950- och 1960-tal. Rapporten är illustrerad med foton från Gun Kessles samling av grafik och måleri vid Jan Myrdalbiblioteket i Varberg och med foton av Torsten Renqvists verk i Moderna museets samling av teckningar och grafik.  

  • Kapitel Med rak blick
    2019. Anne Lidén. En bok om Jan Myrdals och Gun Kessles bibliotek

    Artikeln beskriver och diskuterar Gun Kessles konst som är utställd på Jan Myrdalbiblioteket i Varberg. Gun Kessle (1926-2007) härstammar från Haparanda. Utställningen visar konstnärens tidiga verk, måleri och grafik från 1949-1957, från hennes utbildning i Stockholm, på Grafiska Skolan vid Kungl. Konsthögskolan, Hampstead School of Art i London och Gerlesborgsskolan i Bohuslän. I bibliotekets utställning visas även senare teckningar, måleri och grafik samt illustrationer, bokomslag, foton och affischer från hennes talrika resor 1957-2007 tillsammans med Jan Myrdal, bl.a. från Spanien, Afghanistan, Indien och Kina samt Mexico. Gun Kessles omfattande fotografiska verk berörs marginellt i artikeln. Den historiska utvecklingen av olika motiv i Gun Kessles konst behandlas översiktligt och tematiskt.

    Gun Kessle konstsyn utgick mycket från synen på hantverkets betydelse hos Thomas Bewick och William Morris. Gun Kessles konstnärliga förhållningssätt presenteras i relation till konstnärsgruppen de nya expressionisterna på Konsthögskolan på 1950-talet, bl. a. Torsten Renqvist, Svenolov Ehrén och Per-Olof Ultvedt. Hon vill att bilderna skulle vara "tydliga och klara och berättande". Dessutom diskuteras i artikeln olika karaktäriseringar som gjorts av Gun Kessles konst, såsom naivism och realism, humor och berättarglädje. Gun Kessle förde nya bilder till Sverige från sina resor i Asiens länder, bilder av stolta människor utan underdånighet, folk i arbete och gemenskap.

  • 2019. Anne Lidén. Spiritual and Religious Tourism

    The article is describing the growing development of pilgrim routes in the Scandinavian countries, especially to the city of Trondheim in Norway and to the city of Vadstena in Sweden. In Trondheim pilgrims are visiting the medieval Nidaros Cathedral, the burial place of the martyr king Saint Olav. In Vadstena pilgrims are visiting the medieval Monastery Church, the place of the shrine of Holy Birgitta, Saint Bridget of Sweden. The article gives the historical background to the pilgrimage traditions of these places, the cult of the saints, history, narrative and art, and their significance in tourism today. The revival of the pilgrimage movement in contemporary society is also discussed from personal pilgrim accounts.

    New research is presented that deals with management of the pilgrim routes, pilgrim and heritage tourism today in Norway and Sweden, and how the local organisations provide information and accomodation for visitors. New research in visitors studies regarding the motivations given by the pilgrims and heritage tourists is presented. This new research is discussed from a view of critical heritage studies. The results show that spiritual journeys and pilgrimages have been journeys of hope for good physical and mental health. The contemporary pilgrim and heritage tourist show  individualistic motifs concerning the enjoyment of walking and travelling, but also a deep concern for the natural environment and for protecting the cultural heritage of the places they visit.

  • 2018. Ulrika von Schantz, Ketil Thorgersen, Anne Lidén.

    Denna antologi De estetiska ämnenas didaktik. Utmaningar, processere och protester vänder sig till alla som är intresserade av estetiska ämnen, skapande och lärande. Den riktar sig särskilt till verksamma lärare, blivande lärare och lärarutbildare i estetiska ämnen samt till forskare och forskarstuderande inom det estetiska fältet. Boken presenterar olika kritiska och nya granskande perspektiv på estetiska och konstnärliga lärprocesser genom texter om barn, elever, lärare och studenter i varierande skapande verksamheter och verkstäder. Texterna berör alltifrån förskola, grundskolans yngre och senare åldrar, gymnasiet och kulturskolan till universitetsutbildning och internationella jämförelser. I antologin diskuterar forskare, universitetslärare och erfarna pedagoger forskningsfrågor kring estetiska uttryck och ämnen, lärprocesser och reflektioner ur ett praktiknära perspektiv.

    Författarna är alla knutna till eller verksamma inom de estetiska ämnena vid institutionen för de Humanistiska och Samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD) på Stockholms universitet. Boken speglar universitetslärares olika forskningspraktiker, såsom forskning av professorer och lektorer, post-dok forskare och doktorander samt adjunkters FoU projekt. Antologin presenterar deras vetenskapliga studier och forskningsresultat av undervisning inom de estetiska ämnenas teori och praktik, undersökningar baserade på teoretisk och empirisk forskning som intervjuer, enkäter, observationer. Samtliga artiklar har genomgått en oberoende vetenskaplig granskningsprocess.

  • 2018. Anne Lidén.

    Anne Lidéns ledare diskuterar frågan om Dragkamp om kulturarvet- blir stulna kulturskatter återlämnade? Mot bakgrund av de arkeologiska fynden av istidens konstverk i södraTyskland från ca 40.000 år f. Kr, bl.a. Lejonmänniskan och Venus Hohle Fels, diskuterar hon olika teman och mål som presenterats under det Europeiska kulturarvsåret, EYCH2018. I fokus för diskussionen är Skyddsmålet, att vårda och skydda det kulturarv som hotas av bl.a. stöld, skövling och krig. En recension görs av boken Parthenonsyndromet 2015, skriven av Ove Bring, prof.emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet. På ett kunnigt och lätttillgängligt sätt redovisar han en historisk genomgång av de många fall där kulturskatter på de stora museerna blivit föremål för tvister och poltiska krav på återförande till sina ursprungsländer. Genomgången av Parthenonskulpturernas bortförande från Grekland till British Museum i början av 1800-talet visar liksom fallet med Nefertiti-bystens bortförsel till Berlin, att kravet på återförande inte alltid kan lösas på rättslig väg. Ove Bring visar att det i många fall blir fråga om en pragmatisk etisk och kulturpolitisk avvägning vad som är rätt att göra. Han ger flera exempel på positiv utveckling från de västeuropeiska museernas sida där föremål och skatter lämnats tillbaka till ursprungsländer och ursprungsfolk, och där framgångsrika samarbetsprojekt mellan länder och museer genomförts.

    Anne Lidén tar avslutningsvis upp fallet med de 1500 år gamla Buddha-skulpturerna i Bamiyan-dalen i Afghanistan, och anknyter till Gun Kessles mångåriga fotodokumentation av Buddha-skulpturer. År 2001 demolerades Bamiyan-skulpturerna totalt av en fanatisk talibanledare, trots protester från det muslimska världssamfundet, Unesco, regeringar och kulturorganisationer världen över. En klassificering som Världsarv kan fungera som påtryckning visar exemplet år 2000 med Buddha-skulpturerna i Kina. Året efter lämnade konstmuseet i Ottawa tillbaka stulna kinesiska konstföremål. 

  • 2018. Anne Lidén.

    Fredsstatyn på Stora Torget i Karlstad invigdes 1955 som ett minnesmonument över den femtioåriga freden mellan Sverige och Norge efter unionsupplösningen 1905. Skulptören Ivar Johnssons bronsstaty diskuteras utifrån det konstnärliga uppdraget, skisserna och monumentets historiska bakgrund och sammanhang samt i relation till konstnärens övriga offentliga konstverk i Helsingborg, Linköping och Skövde.

  • Kapitel Förord
    2018. Ulrika von Schantz, Ketil Thorgersen, Anne Lidén. De estetiska ämnenas didaktik, xv-xxiii
  • 2018. Anne Lidén.

    Detta temanummer av Förr och Nu nr 4-2018 presenterar en del av Gun Kessles tidiga verk, teckningar, måleri, grafik och foto, som finns utställda på Jan Myrdalbiblioteket i Varberg och några som finns i privat ägo. Mot bakgrund av det Europeiska kulturarvsåret 2018, EYCH2018, tar Anne Lidén i ledaren upp frågan om stulna kulturskatter blir återlämnade av de västeuropeiska museerna. En recension görs av Ove Brings bok Parthenonsyndromet 2015 där han ger en historisk översikt över de många fall där krav ställts på tillbakalämnande av stulna kulturföremål. Gun Kessles mångåriga fotoprojekt kring hotade Buddha skulpturer i Asien 1959-1980 belyses i förhållande till de nu demolerade Buddhaskulpturerna i Bamiyan-dalen, som nu är klassat som Världsarv i Aghanistan. 

    Anne Lidén skildrar i sin artikel Gun Kessles bakgrund i Tornedalen, hennes sjukdomstid i TBC på sanatorier 1940-1950 och hennes konstutbildning på olika konstskolor och Konstakademien 1950-1957, samt om hennes fotoprojekt med Buddhaskulpturer i Asien på 1960-1970-talet. Hennes liv 1949-1955 i Stockholm, Gerlesborg, Öland och London, skildras genom bevarade teckningar och porträtt av dåvarande maken konstnären Torsten Renqvist. Gun Kessle var tidigt aktiv i arbetet med konst och folkbildning i arbetarrörelsen, det som blev Konstfrämjandet. Källor är tidigare opublicerat material som tillhandahållits av författaren Jan Myrdal och Jan Myrdalbiblioteket i Varberg. (www.janmyrdalsallskapet.se)

    De övriga medverkande författarna Ulla Wennberg, Margareta Zetterström, Mike Powers och Peter Ekström, har samarbetat med Gun Kessle i tidskriften Förr och Nu under tidigare perioder, i Konstfrämjandet eller med hennes olika utställningar. De skriver om vad Gun Kessles konst betytt för dem och berättar om verk som finns i deras privata ägo.

    Anders Björnsson ger en Tidsbild i Höstcirkulär 1-8. Per-Olov Käll berättar utförligt om Rysk konst, musik, kulturarv och historia i en rikt illustrerad berättelse från en Volgaresa. Stora och små städer, Moskva, Novgorod, Volgograd, kyrkor, palats, offentlig konst och konstmuseer besöks liksom minnesmonument över spännande historiska skeenden, som Stalingrad. Ryska konstnärer presenteras.

    Numret är rikt illustrerat med färgbilder av målningar och med svartvit grafik. Medverkande fotografer är Olle Asp vid Jan Myrdalbiblioteket, Per Sundling vid Grafiska sällskapet och Moderna museets fotografer. Anna-Lena Renqvist har givit tillstånd till fotopublicering av Torsten Renqvists verk ur Moderna museets samling. Annika Hagström har givit tillstånd till fotopublicering av målningar av Gun Kessle. Per-Olov och Kerstin Käll har fotograferat under Volgaresan.

  • 2018. Anne Lidén.

    Artikeln Gun Kessles tidiga kamp för konsten - för livsvilja och uttrycksglädje skildrar konstnären Gun Kessle (1926-2007), hennes bakgrund i Tornedalen och flytten till Stockholm 1940. Hon drabbades då svårt av TBC och vistades ca 10 år på sanatorierna Söderby i Stockholm och Österåsen i Sollefteå. Under sanatorietiden började hon teckna och måla. På Österåsens sanatorium, som var en norrländsk konstmetropol, mötte hon 1949 konstnären Torsten Renqvist, som hon var gift med 1952-1955. Torsten Renqvist studerade på Konstakademien i Stockholm och debuterade 1950. Gun Kessle gick på Hampstead School of Art i London 1951-1952 och hade sin debututställning 1953. Hon studerade också 1955-1957 vid Skolan för Grafisk konst, där hon mötte sin livskamrat författaren Jan Myrdal som hon var gift med 1963-2007. Med honom genomförde Gun Kessle under 50 år många rese- och fotoprojekt i Asien, bl.a. Indien, Afghanistan och Kina, då hon även målade och tecknade för deras gemensamma artiklar, böcker och utställningar.

    Artikeln skildrar Gun Kessles konstnärliga utveckling under den svåra sjukdomstiden och hennes ställningstagande för konst och folkbildning i arbetarrörelsen under utbildningen på konstskolorna. Hennes tidiga verk presenteras, måleri och grafik under tiden 1950-1970 vilka är utställda på Jan Myrdalbiblioteket i Varberg, samt Torsten Renqvist bevarade teckningar och porträtt av Gun Kessle 1949-1955, som finns i Moderna museets samling. Källmaterialet till artikeln är bl.a. Gun Kessles publicerade texter och opublicerade minnesanteckningar före hennes död 2007, samt min brevväxling och samtal med Jan Myrdal. Artikeln är rikt illustrerad med målningar i färg och svartvit grafik.

  • 2018. Anne Lidén.

    Many cultural heritage sites and projects have been discussed during the European Year of Cultural Heritage 2018, EYCH 2018. This report presents a cultural heritage cooperation project between two sister-cities of Europe, Sarpsborg in Norway and Bethlehem in Palestine, initiated as part of the millennium city anniversary of Sarpsborg 1016-2016. It is according to EYCH 2018 based on a shared cultural heritage, in this case the medieval Saint Olav column in the Church of the Nativity in Bethlehem, a pilgrimage site and a World Heritage which now is being restored. The aim of this report is to investigate how cultural heritage as art and narrative can be reframed within social collective commemoration and in shared pilgrim and heritage tourism, regarding continuity and change. This study is dealing with forms and settings of collective memory, narrative and storytelling, and theoretical concepts of linear, points and areas spaces with nodes of interest in trail-based heritage tourism, discussed by Stephen W. Boyd 2017.

    The focus of this study is the new re-created column and painting of Saint Olav, inaugurated at Olav Hall in the Borgarsyssel county museum in Sarpsborg 2016. It is a reconstructed “gjenskapelse” by the conservation artist Terje Norsted. This new painting and its relation to the original medieval column painting of Saint Olav in Bethlehem are analyzed with iconographical methods based on the art history research of the original paintings. This report is also discussing the date of the original column painting 1150-1165 and its kneeling donatrix figure, which can be identified as the daughter of Norwegian king Sigurd, Kristin Sigurdsdotter. The New Saint Olav column and the Olav Hall in Sarpsborg is now established as a new pilgrimage goal along the European Saint Olav pilgrim route to Oslo-Trondheim. In this way the sister-cities Sarpsborg and Bethlehem will continue this peace and friendship project based on their connections as pilgrimage and heritage tourist sites.

  • 2017. Anne Lidén.

    Födelsekyrkan i Betlehem, Palestina, världsarv sedan 2008, genomgår en restaurering. Bland kyrkans medeltida konstverk finns en pelarmålning från ca 1160 av martyrkungen Sankt Olav, Norges skyddshelgon. Kristin Sigurdsdotter är avbildad som målningens donatrix, ett unikt nordiskt kvinnoporträtt i det Heliga Landet. En kopia av denna pelare har satts upp i Borgarsyssel museum i Sarpsborg, Norge, och är centrum för ett internationellt fredsprojektet 2016.  

  • Artikel Älskade museum
    2017. Anne Lidén.

    Recensionen av boken Älskade museum av författarna Fredrik Svanberg och Charlotte Hyltén-Cavallius, diskuterar bokens frågor om historiebruk och ideologi kring utställningar på Historiska museet i Stockholm samt utställningar om religion i övrigt. Frågan om högerextrema attacker mot Historiska museets utställning om vikingatiden diskuteras. Ny forskning om museer och utställningar kommenteras.

  • 2011. Anne Lidén. Genuspedagogiska gärningar, 35-44

    Arikeln handlar om den svartvita illustrerade Språkaffischen som ställdes ut 1972 på Moderna museets Filial och sedan spreds i tryckt upplaga och illustrationer. Den tar upp ett genusperspektiv på ords betydelser och olika tolkning för kvinnor och män. En redovisning görs av hur Språkaffischen spridits, mottagits och använts i olika sammanhang. En diskussion förs kring konstvetaren Anna Lena Lindbergs arbete med utställningen Kvinnfolk på Kulturhuset 1975 där hon deltog med en utställning om kvinnliga konstnärers utbildning i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

  • 2008. Anne Lidén. Heritage Learning Matters, 250-254

    The article presents the results of some cooperation projects between museum, schools and teacher education in Stockholm during the Multicultural Year 2006. Students from the Master courses in Museum and Art Education within the Teacher Education of Stockholm University, Karin Levander at Vasteras art museum and Anna-Vera Nylund at Skansen Open air museum, have analysed programs for minority cultures and cultural diversity. The article is discussing problems of short term sucess of a single project and the need for long term development with deeper quality in the learning experience.

  • 2002. Anne Lidén. Pilgrimsvägar och vallfartskonst, 171-188

    Artikeln presenterar medeltida konstbilder med motiv ur Sankt Jakobs legend, hur Sankt Jakob räddar en orättvist hängd pilgrim ur galgen, bl. a. Legenda Aurea. Motivet som kallas Le Pendu Dependu har spridits i Europa och skildrats även i efterreformatorisk konst. Artikeln diskuterar sambandet med ett parallellmotiv i Sankt Olavs legend, motivet där Sankt Olav räddar en orättvist hängd bonde ur galgen, en kalkmålning i Risinge kyrka. En jämförelse görs även med Olavsmotivet på skrinet från Hedal kyrka i Norge. Slutligen diskuteras pilgrimsrenässansen under slutet av 1900-talet och Trondheims 1000-årsjubileum 1997.

  • 2001. Anne Lidén. Vi får tacka Lamm, 109-114

    Artikeln är en rapportering om ett treårigt samverkansprojekt mellan Konstvetenskapliga institutionen, Statens Historiska Museum och grundskolor i Stockholms län och Västergötland, lett av Forskningsrådsnämnden, kallat Kung och Stat i Nordens historia. Detta ämnesdidaktiska projekt i historia startade 1987 och pågick till 1991 som ett pilotprojekt för utåtriktad forskningsinformation för skolungdomar. Det avslutades med gemensam redovisning vid Stockholms universitet 1990. Klasser från Västergötland och Stockholms län hade besökt varandras skolor och gjort gemensamma studiebesök vid historiska platser, museer och historiska samlingar där de samlat data, lärt sig dokumentationsmetoder och källstudier. Deras skolprojekt resulterade i gestaltningar, såsom filmer, utställningar och illustrerade rapporter, vilka ingick i deras ordinarie skolundervisning i historia, samhällskunskap och bild under projektets gång. Skolans lärare samverkade med universitetet och museerna och planerade studiebesöken. Förutom kunskaper i skolämnen fick eleverna en ökad kunskap i interkulturell kompetens och en fördjupad insikt om Sveriges historia utifrån ett mångfaldsperspektiv.

  • 2000. Anne Lidén. Nordisk Tidskrift för vetenskap, konst och industri (4), 375-386

    In the European Pilgrimage year 2000 the Nidaros Cathedral in Trondheim and the burial site of Saint Olav, the martyr king of Norway, was selected as a special pilgrimage goal of Europe. This article gives an overview of the Saint Olav medieval iconography in art and liturgy around the Scandinavian countries. The medieval liturgy of Saint Olav, the Olav Mass and the legendary motifs of the saint constitute a visual sermon of the church. This article is based on the disstertation of Anne Lidén. 1999. Sankt Olav i medeltida konst. Legendmotiv och attribut. KVHAA  Monographs. Vitterhetsakademien Stockholm. English Summary. Illustrations in color.

  • 1998. Anne Lidén. Ting och tanke, 66-81

    Artikeln presenterar medeltida nordiska stenskulpturer med bilder av Sankt Olav, legendmotiv och attribut, samt några verk som felaktigt attribuerats till Olavsikonografin. I centrum för analysen står dopfunten i Löderup, Skåne, med legendmotiv föreställande bl.a. seglats, yxa och martyriestrid. Resultatet visar att de berättande scenerna inte stämmer med Olavslegendens texter, varför de bör avföras från Sankt Olavsikonografin. Invändningar och argumentation förs fram gentemot tidigare forskning, beskrivningar och Olavsattribueringar, av bl. a. konsthistorikerna Jonny Roosval och Torkel Eriksson. Alternativa attribueringar läggs fram. Säkerställda Olavsattribueringar visas på andra stenskulpturer, såsom dopfunten i Kirke-Helsinge, Danmark, skulpturerna i Hangelösa, Västergötland, och Svarteborg i Bohuslän samt Eidsberg i Östfold. Därutöver presenteras stenskulpturer med Sankt Olav i Uppsala domkyrka och Gotländska kyrkor samt Olavspelaren i Födelsekyrkan i Betlehem ca 1160 i en diskussion om den "äldsta" Olavsbilden.

  • 1997. Anne Lidén. Helgonet i Nidaros, 26-49

    Artikeln ger en översikt över Sankt Olavs ikonografi i medeltida kyrkokonst och medeltida texter, liturgi och saga, i Norden och Europa. En presentation görs av olika typer av Olavsbilder, från illuminationer i pergamentshandskrifter, sigill, relikskrin, till måleri och skulptur i träreliefer, altarskåp och portalarkitektur. Konstverkens samband med Olavskultens framväxt och olika Olavstexter diskuteras, såsom latinsk liturgi, isländska sagor, forntyska och fornsvenska legender, predikningar samt visor och ballader. Olavsattributen tas upp i relation till sagor och legendberättelser, och Olavsyxan diskuteras som symbol för kristen lag och makt och helgonets martyrium. En argumentation förs gentemot Olavsyxan som en parallell till Torshammaren och helgonkungens hypostaslikhet med Tor. I analysen av Olavsbildernas samband med kyrkans texter, legender, sånger och predikningar, står Olavsgestaltens likhet med Kristus i centrum, "Imitatio Christi". Som avslutning visas det unika senmedeltida altarskåpet i Andenes kyrka, Nord-Norge, där Sankt Olavs martyrium framställs likt Kristi passion med törnekröning och korsfästelse enligt den plattyska helgonpassionalet från Lübeck omkring 1500.

  • 1992. Anne Lidén. Scripta Islandica 43, 3-27

    The illumination of Beatus Initial in the Carrow Psalter from East Anglia 1250 have been identified as early legendary motifs of Saint Olav iconography with his dream before his martyrdom in the Battle of Stiklestad, his axe, his miraclous sea-voyage through cliffs, his miracle with healing an english priest and the martyr king enthroned in heaven. The motifs are discussed in connection to other images in Saint Olav iconography and to several texts, the Liturgy of Saint Olav, Legends and the Saga of Snorre Sturlasson. The analysis supports the identification of Saint Olav and shows that the motifs are connected to the Olav legend, and that the attribute of the axe primarily is a sign of his martyrdom and his role as symbol of Christian power and justice.

  • 1988. Anne Lidén.

    Artikeln ger en översiktlig beskrivning av medeltidsutställningen på Statens Historiska Museum, med en kritisk analys av rumsutformning, föremål och utställningsdesign. Ett syfte med rapporten är att öka tillgängligheten och intresset för Sveriges historia och medeltidens samhälle. Analysen relaterar till aktuell museidiskussion om principer gällande stil, motiv, historisk kontext och kronologisk presentation som förts vid internationella konferenser 1987-1988, bl.a. den internationella ICOM museologi-konferensen i Umeå 1988. Jämförelse görs även med tusenårsutställningen i Skara samma år. Artikelns fokus är en fallstudie om medeltidskonst med St.Olavsmotiv i SHM samlingen. Utifrån en kritisk utställningsanalys ges förslag på alternativa designlösningar för de olika utställningsrummen för ljus, färgsättning, rumsplacering, montrar etc.

  • 1986. Anne Lidén.

    Denna Vetenskapliga bilaga till boken Sven Ljungberg, målare (Bonniers 1986) innehåller noter till alla bokens kapitel med de källor som åberopas samt en förteckning av de källor och den litteratur, som ligger till grund för Anne Lidéns forskning om Sven Ljungbergs konst. Dessutom innehåller bilagan även en bildförteckning med titel och årtal över de 200 konstverk som presenteras i bokens illustrationer. I denna version även en kronologi över åren 1913-1985 i Sven Ljungbergs liv (1913- 2010). Den Vetenskapliga bilagan har framlagts som doktorandrapport vid Konstvetenskaliga institutionen, Stockholms universitet, HT 1986, som ett vetenskaplig komplement till boken när den publicerades.

  • Artikel Estnisk grafik
    1984. Anne Lidén.

    Artikeln beskriver en bakgrund till estnisk grafik före och efter andra världskriget då många konstnärer gick i exil. Olika grafiska tekniker med figurativa motiv tas upp. Många var verksamma vid konsthögskolan Pallas i Tartu såsom Kristjan Raud, som gjorde illustrationer till Kalevipoeg-sagan. Artikeln handlar även om estniska konstnärer i exil efter kriget, bl. a. Enno Hallek och Erik Haamer som sökte sig till västkusten i Sverige. Avslutningsvis skildras nutida grafik kring självständighetsrörelsen 1980. Som exempel ges Kaljo Pollus svit i mezzotintsgravyr,  Urinnevånare. 

  • 1984. Anne Lidén.

    Boken handlar om den senmedeltida skulptören och målaren Lars Snickare, verksam i Stockholm och Åbo, och St. Olofskåpet i Värmdö kyrka 1514. Boken ger inblick i de medeltida källornas uppgifter om Lars Snickares liv samt en kritisk analys av stil och ikonografi i övriga verk tillskrivna honom. En beskrivning och analys görs av St.Olofskåpets måleri och skulptur både vad gäller stil och ikonografi. Målningarnas legendmotiv jämförs med Olofslegendens texter och med närliggande motiv i Erikslegenden. Unika inskriptioner om donatorn Göran Hansson Stiernsköld på Norrnäs och konstnärssignaturen sätts in en historisk kontext. Referenser görs till Värmdö Olofsgille och vallfarten till Värmdö kyrka.

  • 1984. Anne Lidén. Den ljusa medeltiden, 145-156

    Artikeln ger en kort översikt över Statens Historiska museums samling av medeltida träskulpturer med Sankt Olavsmotiv. Många av Olavsskulpturerna från kyrkornas altarskåp är försedda med en liten figur, en krigare eller en drake, som helgonkungen Sankt Olav trampar på. En diskussion förs kring betydelsen av underliggarfigurerna utifrån de medeltida texterna med Olavslegenden, kyrkliga legender, historiska sagor som Snorre Sturlassons Olavssaga samt visor och ballader. Tidigare forskning kring Olavsunderliggaren presenteras och diskuteras, bl. a. av konsthistoriker som Harry Fett, F.B. Wallem, Martin Blindheim, Torkel Eriksson och Mereth Lindgren. Analysen visar att underliggarmotivet i Olavsikonografin sannolikt har mer samhörighet med kyrkliga legendtexter än med den historiska sagans händelser.

  • 1984. Anne Lidén, Jan Svanberg, Lennart Karlsson.

    Denna D- Uppsats i konstvetenskap (KV4010) på avancerad nivå behandlar det senmedeltida altarskåpet S.Eriks tavla i Uppsala domkyrka, som gick förlorat i Uppsala brand 1702. Altarskåpets bildframställningar är bevarade i kopparstick i Johan Peringskiölds Monumenta Ullerakerensia 1719. Kopparplåtarna har undersökts i original. Dessa kopparstick undersöks källkritiskt och jämförelser görs med tidigare teckningar av honom själv, Erik Dahlberg och Johannes Schefferus samt skriftliga källor. Kopparstickens stil jämförs utifrån D.K. Ehrenstrahls och Bernt Notkes konst. En diskussion förs kring datering och attribuering till Bernt Notkes verkstad utifrån bl.a. Bernt Notkes verk i Århus och Stockholms Storkyrka och konstvetenskaplig forskning. En grundläggande jämförande bildanalys presenteras med underlag i illustrationer av samtida och senmedeltida konst.

    En ikonografisk genomgång görs av altarskåpets bilder ur Erikslegenden med S.Eriks skrin utifrån forskningen om Erikslegendens källtexter och övrig senmedeltida Eriksikonografi. Därutöver görs en jämförelse med S.Eriks tapet i domkyrkan som också förlorades 1702. Resultatet visar att Johan Peringskiölds avbildningar har god arkivalisk tillförlitlighet förutom ryttarporträttet av Karl Knutsson Bonde som har en karolinsk tendens. Slutligen presenteras ett nytt rekonstruktionsföslag av hela S.Eriks tavla baserat på Axel Romdahls tidigare rekonstruktion av det senmedeltida altarskåpet.

  • 1984. Anne Lidén.

    Artikeln beskriver månadstidningen Förr och Nu- Illustrerad läsning för hemmet som utkom i två följder 1870-1891. Den grundades av pastor B. Wadström som en bildande och sedlig tidskrift för familjens högläsning i hemmet, en ersättning av den muntliga traditionen. Så småningom fick moralens ideal ge vika för de sköna konsternas musa, och ny redaktör blev A.F. Stjernstedt. Tidskriften skildrade historia och konsthistoria men även natur och ny teknik, samt internationella utblickar utifrån en kristen och fosterländsk grundsyn. Översättningar av utländsk litteratur presenterades. Hans Hildebrand med sitt pionjärarbete kring Sveriges medeltid hörde till medarbetarna liksom konstnären Carl Larsson och Bruno Liljefors, vilka bidrog med originalverk 

    Artikeln visar tidningens utveckling från ett moraliskt till ett mer estetiskt fokus genom en kritisk bildanalys av tidskriftens titelplanscher. I logotypen ersätts de stränga gudinnorna Tron, Rättvisan och Visheten av de sköna fria konsternas musor, Litteraturen, Måleriet och Musiken. Istället för pyramider, vikingaskepp och kungliga slott visas Lunds romanska domkyrka och Nationalmuseums nya byggnad inramat av fornnordisk dekor.

  • 1982. Anne Lidén.

    Artikeln behandlar konstnären Sven Ljungbergs (1913-2010) utsmyckning av Gottsunda kyrka, som invigdes 1980. Den stora altarmosaiken, trämålningar i dopabsid och två takfriser med motiv ur Sveriges historia beskrivs och analyseras både vad gäller teknik och stil, ikonografi och de historiska förlagor som konstnären utgått från. Mosaikens framtidsvision och motiv analyseras i förhållande till bibeltexter om Det Himmelska Jerusalem och till italiensk medeltidsmosaik. Modellerna för arbetare i mosaikens trädgård är hämtade från konstnärens hemstad Ljungby. Takfriserna analyseras i förhållande till förlagor i Olaus Magnus svenska krönika 1555 och Johan Peringskiölds kopparstick 1719 av Erikslegenden på St. Eriks tavla i Uppsala domkyrka, vilket gick förlorat i Uppsala brand 1702. Därutöver skildras Uppsalas historia från medeltid till nutid. Resultatet visar att Sven Ljungberg i takfriserna förhållit sig självständigt till de efterreformatoriska förlagorna och sökt få fram det ursprungliga senmedeltida formspråket från Albertus Pictors tradition. På så sätt har konstnären i Gottsunda kyrka återskapat ett förlorat kulturarv.

Visa alla publikationer av Anne Lidén vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 9 april 2019

Bokmärk och dela Tipsa