Stockholms universitet
This page in English

Annika UllmanProfessor emerita

Om mig

Professor Annika Ullman

Ordförande i Stockholm University Press (2021—)https://www.stockholmuniversitypress.se/

Ordförande i Accelerators styrelse (2023–) (ledamot 2018—) https://acceleratorsu.art/ 

Programansvar H-områdets Mentorsprogram för unga forskare (2022–)

Vice dekan, Samhällsvetenskaplig fakultet (2012-2020)

Ledamot i Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden (2008-2020)

Ordförande i Docenturnämnden (2018-2020)

Ledamot i Humanvetenskapliga Områdesnämnden (2012-2020)

Ordförande i BULA, Humanvetenskapliga områdets beredande organ för lärarutbildning (2015-2020)

Ledamot i BUGA, Humanvetenskapliga omrpådets beredande organ för utbildning på grund och avancerad nivå (2015-2020)

Ledamot i REBUS (Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (2015-2020) 

Vice ordförande för den bedömargrupp som för UKÄs räkning granskade kvalitetssystemen vid de två av de konstnärliga högskolorna: Konstfack och Beckmans Designhögskola (dec 2019–sept 2020)

Ledamot (suppleant) i styrelsen för Anna Ahlström och Ellen Terserus stiftelse (2016—)

Vice ordf. i CeUL, Centrum för universitetslärarutbildning (2013-2020)

Ledamot i Stockholm University Press förlagskommitté (2016-2018)

Prefekt Institutionen för pedgogik/IPD (2008-2011)

Prorektor Lärarhögskolan, under smagåendet med Stockholms universitet (2007)

Gästforskare vid ”École des hautes études en sciences sociales” (EHESS) i Paris (2006)

Prefekt för Institutionen för samhälle kultur och lärande, Lärarhögskolan (2001-2005)

Postdoc Uppsala universitet (2001)

Postdoc Stockholms universitet (1998-2000)

Disp. Stockholms universitet (1997)

Pågående forskningsprojekt

De öppna föreläsningarna vid Stockholms högskola 1878-1908 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • The politics of immortality

    2019. Joakim Landahl, Annika Ullman. History of Education and Children's Literature 14 (1), 261-278

    Artikel

    The funeral of former Education Minister and teacher unionist Fridtjuv Berg in 1916 is analysed here from the perspective of collective remembrance. Drawing on obituaries and on media coverage depicting the funeral, this article discusses how the commemoration of Berg was an expression of two uncompleted achievements of the late 19th and early 20th centuries: the rising social status of elementary school teachers and the emergence of a collective teacher identity. The funeral is analysed both as an expression of these tendencies and as an attempt to strengthen the very same tendencies, thereby counteracting the fact that the elementary school and its teachers were still haunted by a lack of social status as well as by fragmentation. Thus the funeral provided an opportunity to symbolically express cherished but precarious ideals.

    Läs mer om The politics of immortality

  • Att vara rektor i förändringstider

    2018. Mikael Odin, Annika Ullman.

    Artikel

    På vad sätt kan utbildningshistoria och samtidserarenheter befrukta varandra?  I den här artikeln prövar vi att konfrontera bestämt då med ett  lika bestämt nu. Annika Ullman (nedan A.U.) tar avstamp i sitt nyligen avslutade forskningsprojekt om C.J.L. Almqvists som reformrektor för Nya Elmentarskolan på 1830-talet. Mikael Odin, (nedan M.O.) parerar med  egna aktuella rektorserfarenheter av att leda Nya elementarskolan idag.

    Läs mer om Att vara rektor i förändringstider

  • Rektor C.J.L. Almqvist och personlighetsprincipen

    2014. Annika Ullman. Nordic Journal of Educational History 1 (2), 43-61

    Artikel

    The Swedish author and visionary Carl Jonas Love Almqvist (1793–1866) was the principal for twelve years (1829–1841) of the government-initiated pilot school ”Nya Elementarskolan” (New Elementary School) in Stockholm. In this position, he argued that both the school and the state should be built on the same basic idea: the right of individual freedom. This argument is often referred to as ”personlighetsprincipen” (the principle of personality), a concept launched by another prominent figure of the liberal culture of the time, Erik Gustaf Geijer (1783–1847). This article explores how the principle of personality is expressed in the texts of Almqvist and is mainly built upon the concept’s allegorical resources. It examines the thesis that Almqvist’s use of the term is best understood if one distinguishes between the political, pedagogical, and existential dimension of the concept. The article ends with some thoughts about the context of the concept and a discussion on whether Almqvist had a greater interest in personalities than in principles.

    Läs mer om Rektor C.J.L. Almqvist och personlighetsprincipen

Visa alla publikationer av Annika Ullman vid Stockholms universitet

Redigera profilen