Stockholms universitet
This page in English

Anna Sofia RossholmUniversitetslektor, docent

Om mig

Docent och ställföreträdande prefekt vid Institutionen för mediestudier. 

Undervisning

Undervisning om genus, svensk filmkultur, kulturkritik och ekokritik, samt handledning på kandidat-, master- och doktorandnivå och ansvar för filmvetenskapens praktikkurs. 

Forskning

Forskningen kretsar kring en rad olika fält med fokus på intermediala relationer - framförallt mellan litteratur och film - arkivstudier och svensk eller europeisk film- och mediekultur. 

Forskningsämnen: filmmanus, adaptation/transmedialitet, barnfilm, filmturism, ekokritik, kvinnors agens i filmskapande, Astrid Lindgrens filmskapande, Ingmar Bergmans filmskapande, filmpedagogik, representation av HIV, konstnärlig forskning.

Senaste bok: Ingmar Bergman och den lekfulla skriften: ur arkivets samlingar av anteckningar och utkast (Makadam, 2017). 

Publikationer som listas på DIVA via den här webbsidan är sådant som publicerats som anställd vid SU. För publikationer tidigare än hösten 2018, se DIVA nationellt eller via Linnéuniversitetet. 

Forskningsprojekt

Ingmar Bergman och filmturismen

Projektet undersöker arvet efter Ingmar Bergman på Fårö som filmturism. Med aktiviteter som "Bergmansafari" i spåren av inspelningsplatser utgör Bergmanturismen ett unikt exempel på hur europeisk auteurfilm kan fungera som turistattraktion.

Forskning

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Astrid Lindgren’s Early Filmmaking: Transmediations Across Radio, Books, and Moving Images

    2024. Anna Sofia Rossholm Rossholm. Swedish Children's Cinema, 215-236

    Kapitel

    Astrid Lindgren is primarily regarded as a literary author, yet this overshadows the fact that her stories were – and continue to be – produced in continuous transformation between art and media forms. Her characters and stories migrate between radio, theater, comics, novels and picture books and in most cases Lindgren herself – in collaboration with illustrators, songwriters, film directors, etc. – is the main author of all these various adaptations. 

    This study discusses the movement across media in Lindgren’s work with a particular focus on the film medium. The point of departure are the early film productions from the mid-1950s, namely Rasmus and the Vagabond (Luffaren och Rasmus 1955), Rasmus, Pontus and Toker (Rasmus, Pontus och Toker 1956), and The Master Detective Lives Dangerously (Mästerdetektiven lever farligt 1957). These three films were initially made for radio, which provides an entry point into the relationship between film and audio media in Lindgren’s filmmaking and storytelling, a relationship that continues to define her work throughout her career. The material is approached from a perspective of transmedia storytelling in which the media versions of the story are regarded as an expansion of a larger fictional universe across multiple platforms without having an origin in any of them. In contrast to most adaptations and transmedia studies, the material of this analysis is not limited to the finished media products but also includes the drafts and notes of the early phases of the filmmaking process. 

    Läs mer om Astrid Lindgren’s Early Filmmaking

  • Screenwriting, authorship and gender in Swedish cinema of the 1940s: Dagmar Edqvist’s ‘The Ingegerd Bremssen case’

    2022. Anna Sofia Rossholm. Journal of Scandinavian Cinema 12 (2), 179-186

    Artikel

    Through a case study analysis, this article suggests that women’s screen-writing in Sweden in the 1940s eluci-dates important aspects of cinematic authorship in relation to cultural hierarchies and gender. The analysis consists of a contextualized reading of the 1942 film Fallet Ingegerd Bremssen (‘The Ingegerd Bremssen case’), based on Dagmar Edqvist’s psychological novel about a rape and its after-effects, with a screenplay writ-ten by the author herself. A textual adaptation analysis – focusing on the screenwriting style and how the woman’s perspective and experience in the novel is transformed in the adaptation – is contextualized against the historical backdrop of the changes in screenwriting practices during this period as well as of the critical reception of the film. 

    Läs mer om Screenwriting, authorship and gender in Swedish cinema of the 1940s

  • Naturfilm

    2021. .

    Naturfilm består av tre kortare bildessäer som reflekterar över relationen mellan människa och natur i klassisk svensk naturdokumentärfilm. I arbetet belyses också hur distinktionen mellan natur och kultur förhandlas inom moderniteten. Essäerna omfattar reflektioner över landskapet, naturen som resurs, art- och genusrelationer, ursprungskulturer och mediets materialitet. I bildessäerna kombineras tecknade bilder med en berättarröst; teckningar av frysta filmbilder från dokumentärfilmer visas parallellt med berättarröstens fragmentariska reflektioner över bilden som representation och materiell inskription. Essäerna är mediala transformationer av svenska dokumentärfilmer från den klassiska erans höjdpunkt, mellan sent 1930-tal och det tidigt 1950-tal. Denna period sammanfaller med ’den stora accelerationen’, då exploateringen av naturens resurser ökar explosionsartat samtidigt som avståndet mellan människa och natur ökar.

    Läs mer om Naturfilm

  • Bilden utanför boken: Appropriering av Pippi Långstrump i appar, spel och lek

    2019. Anna Sofia Rossholm, Elisa Rossholm. Astrid Lindgrens bildvärldar, 174-189

    Kapitel
    Läs mer om Bilden utanför boken

  • Moving Mountains: Cinema, Deep Time and Climate Change in Hanna Ljungh's I am Mountain, to Measure Impermanence

    2018. Anna Sofia Rossholm. Nordic Narratives of Nature and the Environment, 39-48

    Kapitel
    Läs mer om Moving Mountains

  • Witnessing AIDS in the Archive

    2018. Anna Sofia Rossholm, Beate Schirrmacher. A Visual History of HIV/AIDS

    Kapitel

    This article examines the Face of AIDS film archive from the perspective of witnessing, asking how different narratives both testify and bear witness to different experiences and changing perspectives. This approach has the potential to convey new insights into HIV and AIDS that go beyond the established facts and mainstream narratives.

    The article uses the case study of the 1988 interview with Lyle Taylor, a dying AIDS patient in Sydney, and its remediation within the archive. This was the filmmaker Staffan Hildebrand’s first interview with a person dying from AIDS. The analysis focuses on how witnessing relates the spoken word to its context. In exploring the remediation of this interview via edited material, the analysis shows how the same verbal testimony is changed by its context. In exploring the raw footage of the interview, different narratives that express and defend subjectivity bear witness to the experience of HIV and AIDS.

    Läs mer om Witnessing AIDS in the Archive

Visa alla publikationer av Anna Sofia Rossholm vid Stockholms universitet

Redigera profilen