Anna Sofia RossholmDocent
Om mig
Docent i filmvetenskap och ställföreträdande prefekt för institutionen.
Undervisning
Undervisning om genus, svensk filmkultur, kulturkritik och ekokritik, samt handledning av uppsatser på kandidat- och masternivå och ansvar för filmvetenskapens praktikkurs.
Forskning
Forskningen kretsar kring en rad olika fält med fokus på intermediala relationer - framförallt mellan litteratur och film - arkivstudier och svensk eller europeisk film- och mediekultur.
Forskningsämnen: filmmanus, adaptation/transmedialitet, barnfilm, filmturism, ekokritik, kvinnors agens i filmskapande, Astrid Lindgrens filmskapande, Ingmar Bergmans filmskapande, filmpedagogik, representation av HIV, konstnärlig forskning.
Senaste bok: Ingmar Bergman och den lekfulla skriften: ur arkivets samlingar av anteckningar och utkast (Makadam, 2017).
Publikationer som listas på DIVA via den här webbsidan är sådant som publicerats som anställd vid SU. För publikationer tidigare än hösten 2018, se DIVA nationellt eller via Linnéuniversitetet.
Forskningsprojekt
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Screenwriting, authorship and gender in Swedish cinema of the 1940s: Dagmar Edqvist’s ‘The Ingegerd Bremssen case’
2022. Anna Sofia Rossholm. Journal of Scandinavian Cinema 12 (2), 179-186
ArtikelThrough a case study analysis, this article suggests that women’s screen-writing in Sweden in the 1940s eluci-dates important aspects of cinematic authorship in relation to cultural hierarchies and gender. The analysis consists of a contextualized reading of the 1942 film Fallet Ingegerd Bremssen (‘The Ingegerd Bremssen case’), based on Dagmar Edqvist’s psychological novel about a rape and its after-effects, with a screenplay writ-ten by the author herself. A textual adaptation analysis – focusing on the screenwriting style and how the woman’s perspective and experience in the novel is transformed in the adaptation – is contextualized against the historical backdrop of the changes in screenwriting practices during this period as well as of the critical reception of the film.
-
Naturfilm
2021. .
Naturfilm består av tre kortare bildessäer som reflekterar över relationen mellan människa och natur i klassisk svensk naturdokumentärfilm. I arbetet belyses också hur distinktionen mellan natur och kultur förhandlas inom moderniteten. Essäerna omfattar reflektioner över landskapet, naturen som resurs, art- och genusrelationer, ursprungskulturer och mediets materialitet. I bildessäerna kombineras tecknade bilder med en berättarröst; teckningar av frysta filmbilder från dokumentärfilmer visas parallellt med berättarröstens fragmentariska reflektioner över bilden som representation och materiell inskription. Essäerna är mediala transformationer av svenska dokumentärfilmer från den klassiska erans höjdpunkt, mellan sent 1930-tal och det tidigt 1950-tal. Denna period sammanfaller med ’den stora accelerationen’, då exploateringen av naturens resurser ökar explosionsartat samtidigt som avståndet mellan människa och natur ökar.
-
Bilden utanför boken: Appropriering av Pippi Långstrump i appar, spel och lek
2019. Anna Sofia Rossholm, Elisa Rossholm. Astrid Lindgrens bildvärldar, 174-189
Kapitel -
Arbetsboken 1955-1974"> Jag måste ut ur mitt enrum - Ingmar Bergman och "den så kallade verkligheten" i Arbetsboken 1955-1974
2019. Anna Sofia Rossholm. Ingmar Bergman mellan teori och praktik, 141-146
Kapitel -
Mellan artefakt och arkefakt
2019. Anna Sofia Rossholm, Jörgen Bruhn. Apropå Eric M
Kapitel -
The playfulness of Ingmar Bergman: Screenwriting from notebooks to screenplays
2018. Anna Sofia Rossholm. NECSUS (2)
Artikel -
Moving Mountains: Cinema, Deep Time and Climate Change in Hanna Ljungh's I am Mountain, to Measure Impermanence
2018. Anna Sofia Rossholm. Nordic Narratives of Nature and the Environment, 39-48
Kapitel -
Witnessing AIDS in the Archive
2018. Anna Sofia Rossholm, Beate Schirrmacher. A Visual History of HIV/AIDS
KapitelThis article examines the Face of AIDS film archive from the perspective of witnessing, asking how different narratives both testify and bear witness to different experiences and changing perspectives. This approach has the potential to convey new insights into HIV and AIDS that go beyond the established facts and mainstream narratives.
The article uses the case study of the 1988 interview with Lyle Taylor, a dying AIDS patient in Sydney, and its remediation within the archive. This was the filmmaker Staffan Hildebrand’s first interview with a person dying from AIDS. The analysis focuses on how witnessing relates the spoken word to its context. In exploring the remediation of this interview via edited material, the analysis shows how the same verbal testimony is changed by its context. In exploring the raw footage of the interview, different narratives that express and defend subjectivity bear witness to the experience of HIV and AIDS.
Visa alla publikationer av Anna Sofia Rossholm vid Stockholms universitet