Stockholms universitet
This page in English

Axel HolmgrenUniversitetslektor

Om mig

Jag är universitetslektor i straffrätt.

Bland externa uppdrag kan nämnas att jag ingår i Brottsförebyggande rådets vetenskapliga råd och var expert i Flerbrottsutredningen (SOU 2023:1).

Undervisning

Jag är kursföreståndare för specialkursen Det straffrättsliga sanktionssystemet och påföljdsbestämning.

Jag undervisar på grundkursen i straffrätt, Juridisk introduktionskurs (JIK) liksom på den engelskspråkiga kursen Swedish Law in Context. Vidare handleder och examinerar jag examensarbeten. 

Forskning

Jag disputerade i september 2021 på avhandlingen Straffvärde – som rättslig konstruktion. Min forskning har tidigare huvudsakligen varit inriktad på påföljdsbestämning – dvs. de regler som tillämpas när man mäter ut straff och väljer påföljd för brott. För närvarande är jag sysselsatt med ett forskningsprojekt som rör hanteringen av s.k. internationella brott i det svenska straffrättssytemet. Till mina forskningsintressen hör även straffrättens allmänna del och straffrättsteori.

Forskningsprojekt

Teori och politik – straffrätt i omvandling

Forskningsprojekt som avser att ta temperaturen på den samtida kriminalpolitiken/rättspolitiken genom att samla texter från flera yngre straffrättsforskare, verksamma som lärare och forskare i straffrätt vid olika universitet i Sverige, i en antologi.

Fru justitia intill en bok

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Straffvärde – som rättslig konstruktion

    2021. Axel Holmgren.

    Avhandling (Dok)

    This doctoral thesis examines the concept of penalty value (Sw. straffvärde), which is central for Swedish sentencing law. It is impossible to determine the penalty for a crime without establishing a penalty value, and the penalty value is usually of essential importance for how severe the sentence will be. It is not only courts that decide upon penalty values, the legislator also contributes by giving statutory minimum and maximum penalties – i.e. ‘penalty scales’ – for crimes. The purpose of the thesis is to categorise and systematise the reasons and assumptions underlying the assessment of penalty values. Given the penalty value’s fundamental role in justifying the level of criminal repression, such an approach can be considered warranted.

    Penalty value expresses the principle of retrospective proportionality – i.e. the standard that the punishment should fit the seriousness of the crime. According to a generally accepted view, this principle must be regarded as relative: to determine what is a sufficiently severe penalty, comparisons with other crimes and penalties are needed. Here, one can say that the notion of penalty value adds something by implying that it is possible to determine a specific penalty corresponding to the seriousness of a crime. Thus a penalty value can be construed as a function of two parameters: the (relative) seriousness of the crime and the (fixed) general level of punishment. At the heart of the present investigation are therefore two questions, namely: (i) what the seriousness of the crime signifies and (ii) how the forces that determine the level of punishment are to be ascertained.

    With regard to the first question (i), the assessment of seriousness often coincides with an assessment of blameworthiness, i.e. how much censure the criminal act deserves. However, the thesis argues that this does not always have to be the case. Right or wrong – sometimes the legislator determines the seriousness of the crime at least in part following a purely instrumental assessment. This prospective assessment can be aimed at an alleged need to prevent crime through a more severe penalty, but also at using the penalty to communicate repudiation with regard to a certain type of offence. To put into words the result of this prospective assessment, the thesis introduces the term p-harm – as opposed to r-harm, which relates retrospectively to the blameworthiness of the act. As said, it is the legislator who makes these forward-looking considerations and occasionally gives penalty values such content. At court-level the determination of penalty values – even when it is based on factors related to p-harm – is invariably ‘norm-rational’ and retrospective.

    Concerning the second question (ii), the thesis argues that the forces influencing the general level of punishment should be systematised in the form of a balance between ends and means. An established public law principle that can serve to provide this balance structure is the notion of prospective proportionality. Although this way of conceptualising the punishment level must be seen as an ideal-typical and impracticable construction, it does raise certain issues concerning the justification and purpose of punishment – which otherwise risk remaining unaddressed in a system founded on retrospective proportionality.

    Läs mer om Straffvärde – som rättslig konstruktion

  • Country Report Sweden

    2020. Petter Asp, Axel Holmgren. Harmonisierung strafrechtlicher Sanktionen in der Europäischen Union, 455-488

    Kapitel
    Läs mer om Country Report Sweden

  • Om den s.k. ungdomsreduktionen

    2018. Axel Holmgren. Svensk Juristtidning 103 (4), 343-359

    Artikel

    Artikeln behandlar den s.k. ungdomsreduktionen vid straffmätningen enligt 29 kap. 7 § första stycket brottsbalken och de ideologiska skäl som kan anses ligga bakom bestämmelsen. Särskilt diskuteras intresset av straffrättslig proportionalitet som ett sådant skäl. Vidare berörs viss empirisk forskning som kan anses ge indikationer om till vilken ålder särbehandlingen bör bestå. I viss utsträckning kommenteras även direktiven till den utredning som regeringen tillsatte i december 2017 och som rör ett avskaffande av ungdomsreduktionen såvitt avser lagöverträdare i åldersgruppen 18–20 år.

    Läs mer om Om den s.k. ungdomsreduktionen

Visa alla publikationer av Axel Holmgren vid Stockholms universitet

Redigera profilen