Follkrätten i svensk miljörätt
Kapitel
2024. Brita Bohman, Annika Nilsson.
Brita Bohman Universitetslektor
Kontakt
Namn och titel: Brita BohmanUniversitetslektor
Epost: brita.bohman@juridicum.su.se
Telefon: +468163154
Arbetsplats: Juridiska institutionen Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum C 930Universitetsvägen 10 C
Postadress Juridiska institutionen106 91 Stockholm
Jag är universitetslektor i miljörätt och undervisar i svensk och internationell miljörätt, inkluderat EU-rätten. Min forskning behandlar framför allt frågor om havsmiljö, särskilt Östersjön, och om juridikens utveckling i relation till ekosystemen och de alltmer komplexa samband som är kopplade till miljöproblemen idag. Jag samarbetar ofta både tvärvetenskapligt och internationellt.
Jag är verksam vid Juridiska institutionen på Stockholms universitet sedan december 2019 där jag också disputerade i februari 2017. Jag har även varit verksam som forskare vid Juridiska fakulteten vid Åbo Akademi i Finland (2017) och som postdoktor i havsförvaltningsrätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet år 2017-2019.
Undervisning Jag undervisar i svensk, EU-rättslig och internationell miljörätt på olika nivåer och flertalet olika institutioner. Min undervisning på juristprogrammet för främst Civilrätt D, Förvaltningsrätt med förvaltningsprocessrätt samt den avancerade kursen i Miljörätt. Jag undervisar även på masterprogrammet i miljörätt (Master Programme in Environmental Law). Dessutom är jag handledare och examinator för examensarbeten och masteruppsatser. För närvarande har jag kursansvar för specialkursen Miljörätt. Jag är även biträdande handledare för tre doktorandprojekt: Doktorand Edith Lalander Malmsten (fr.om. 1 sept. 2021). Doktorand Rebecka Thurfjell (fr.om. 1 sept. 2022). Doktorand Emma Flevaud Dufau (fr.om. 2 sept. 2024).
Forskning Min forskning rör huvudsakligen internationell rätt och EU-rätt med fokus på rättslig styrning av komplexa miljöproblem ur ett systemperspektiv. Utgångspunkterna för min forskning rör ofta sambandet mellan rättslig styrning och ’social-ekologisk resiliens’, adaptivitet och ekosystemansats. Havsförvaltning och Östersjöjuridik är framträdande områden inom min forskning. Sedan hösten 2023 ingår jag i ett Mistra-finaniserat projekt om hållbar blå ekonomi "Co-Creating Better Blue" (Mistra C2B2 https://c2b2.se/ ) . Projektet är ett brett och tvärvetenskapligt samarbete som syftar till att finna nya lösningar genom att sammanföra forskare med beslutsfattare, myndigheter, civilsamhället och privata aktörer och låta forskningen drivas utifrån praktiska utmaningar. I övrigt har jag även intresserat mig för rättsliga frågor om hur miljörätten bör utvecklas och förändras för att vara effektiv även i en tid av ökad komplexitet och ekologisk dynamik, i koppling till den forskning som har kommit att kallas 'Earth System Law' och som ingår i den internationella forskningsagenda som kallas 'Earth system governance' https://www.earthsystemgovernance.org/. I min avhandling undersökte jag hur rätten kan svara mot den typ av styrning som förespråkas inom forskningen om ’social-ekologisk resiliens’, en miljövetenskaplig teoribildning som fokuserar på strategier för att uppnå hållbarhet trots miljöproblemens alltmer komplexa och globala samband. Mina slutsatser om hur den rättsliga styrningen och de rättsliga instrumenten borde vara utformade enligt dessa teorier tillämpades på den rättsliga situationen i Östersjön och de internationella och EU-rättsliga regelverken för att begränsa problemet med övergödning. Mitt avhandlingsprojekt var en del av ett universitetsövergripande tvärvetenskapligt forskningsprogram, ’Baltic Ecosystem Adaptive Management’ (BEAM), som finansierades av regeringens särskilda satsning på strategiska forskningsområden. https://www.su.se/ostersjocentrum/english/beam/about-beam/svensk-sammanfattning Forskningen utfördes i samarbete med forskare från Östersjöcentrum och Resilience Centre vid Stockholms universitet. Som forskare vid Åbo Akademi var jag verksam inom projekt ’BaltReg’, ett samverkansprojekt mellan juridik och statsvetenskap om relationen mellan de olika nivåerna av reglering som verkar parallellt i Östersjöregionen. Projektet finansierades av Finlands akademi. Under 2018 utförde jag också tillsammans med kollegor vid Åbo Akademi en studie om rättsliga förutsättningar för havsbaserade åtgärder mot övergödning som finansierades av Centrum Balticum/Baltic Area Legal Studies – BALEX, Åbo, Finland.
Akademisk bakgrund Jag disputerade vid Stockholms universitet i februari 2017 med avhandlingen Transboundary Law for Social-Ecological Resilience? A Study on Eutrophication in the Baltic Sea. Professorerna Jonas Ebbesson och David Langlet var mina handledare. Jag tjänstgjorde som gästlärare vid Juridiska institutionen i Stockholm både under avhandlingstiden och direkt efter, år 2017. Jag har även varit verksam som forskare vid Juridiska fakulteten vid Åbo Akademi i Finland (2017) och från november 2017 till december 2019 tjänstgjorde jag som postdoktor i havsförvaltningsrätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Forskningsvistelser/gästforskare Projektforskare vid Åbo Akademi, Finland, 2017.
Medverkan vid konferenser och seminarier (de tre senaste) "Social Resilience in the Anthropocene: A New Role for Environmental Law?", virtuell presentation, sessionen Earth System Law: Transformation and law futures, vid 2021 Bratislava Conference - Earth System Governance in turbulent times: prospects for political and behavioral responses, 7-9 september, 2021. “The problem of eutrophication and perspectives on compliance in the Baltic Sea area”, presentation vid Östersjöcentrums webinarium på temat Law and governance in the Baltic Sea and the Chesapeake Bay med mig själv och Lara Fowler, Senior Lecturer, Penn State Law, 28 Maj, 2020, Stockholms universitet. ”Geo-engineering measures to boost ocean ecosystems in the Baltic Sea - a study in how environmental law operates in the absence of specific rules”, presentation tillsammans med Professor Henrik Ringbom vid Rule of law for Oceans Conference, november 2019, Oslo universitet, Norge.
Samverkan Jag har en regelbunden samverkan med olika myndigheter och organisationer, etc., bland annat genom att åta mig olika typer av expertuppdrag och genom att delta i olika lagstiftningsprocesser.
Media Altinget, 11 maj 2021, "Forskare om PFAS-skandalen: Kemiindustrin har hamnat i skuggan" https://www.altinget.se/miljo/artikel/forskare-om-pfas-skandalen-kemiindustrin-har-hamnat-i-skuggan BRE Review, Baltic Rim Economies 1/2021, special issue on the Baltic Sea protection, "Updating the Baltic Sea Action Plan" https://sites.utu.fi/bre/updating-the-baltic-sea-action-plan/ Altinget, 21 november 2019, ”Slutreplik: Östersjöns problem kommer inte att fångas upp av ett handelssystem” https://www.altinget.se/miljo/artikel/slutreplik-ostersjons-problem-kommer-inte-att-faangas-upp-av-ett-handelssystem Altinget, 3 oktober 2019, “Forskare: Förslaget om utsläppsrätter i Östersjön bygger på okunskap”, https://www.altinget.se/miljo/artikel/forskare-forslaget-om-utslappsratter-i-ostersjon-bygger-paa-okunskap Ocean Governance Podcast, 2019: Episode 7 - Well Informed, Adaptive And Legitimate Governance – A Pie In The Sky? https://poddtoppen.se/podcast/1397753413/ocean-governance-podcast/episode-7-well-informed-adaptive-and-legitimate-governance-a-pie-in-the-sky Tidskriften Havsutsikt 1/2017, ”Ett rättssytem som hjälper Östersjön” https://www.havet.nu/havsutsikt/artikel/ett-rattsystem-som-hjalper-ostersjon |
Publikationer
Bohman, B. och Nilsson, A. "Folkrätten i svensk miljörätt", ingår i Lind, Thorburn Stern och Österdahl (ed), Folkrätten i svensk rätt, Studentlitteratur AB, 2024.
Bohman, B., "Legitimacy and the role of law for social and ecological resilience", in Cadman, T., Hurlbert, M. and Simonelli A. C., Earth System Law: Standing on the Precipice of the Anthropocene, Routledge, 2021.
Bohman, B.,Legal Design for Social-Ecological Resilience, Cambridge University Press, 2021.
Bohman, B., “Regulatory control of adaptive fisheries: Reflections on the implementation of the landing obligation in the EU common fisheries policy”, Marine Policy, Vol 110, 2019.
Ringbom, H., Bohman, B. and Ilvessalo, S., “Combatting Eutrophication in the Baltic Sea: Legal Aspects of Sea-Based Engineering Measures”, Brill Research Perspectives in the Law of the Sea, Vol 4(2), 2019, pp. 1-96.
Bohman, B., ”Om EUs gemensamma fiskepolitik: Kan utkastförbudet landa ett hållbart fiske?” i Darpö J, Forsberg M, Pettersson M och Zetterberg C (red), Miljörätten och den förhandlingsovilliga naturen - Vänbok till Gabriel Michanek, Iustus Förlag, Uppsala, 2019.
Bohman, B., “The Ecosystem Approach as a Basis for Managerial Compliance: An Example from the Regulatory Development in the Baltic Sea Region”, pp. 80-116 in Langlet, D. and Rayfuse, R. (eds), The Ecosystem Approach in Ocean Planning and Governance: Perspectives from Europe and Beyond, Series: Publications on Ocean Development, Volume: 87., Brill/Nijhoff, 2018.
Bohman, B., Ringbom, H. and Illvessalo, S., ”Chapter 5, Policy, legal and institutional framework and procedures regarding sea-based measures” in Report: Speeding up the ecological recovery of the Baltic Sea (EUTROPH 6), for the Ministry of Environment, Finland, 2018.
Bohman, B., "Lessons from the regulatory approaches to combat eutrophication in the Baltic Sea region”, Marine Policy, Vol 98, 2018, pp. 227-236.
Bohman, B., “Regulating eutrophication – Flexible legal approaches and environmental governance in the Baltic Sea area”, in: Ringbom, H. (ed.), Regulatory Gaps in Baltic Sea Governance – Selected Issues, MARE Publications Series, Springer, Cham, 2018.
- Läs mer om Follkrätten i svensk miljörätt
Marine Geoengineering to Abate Eutrophication in the Baltic Sea
KapitelLäs mer om Marine Geoengineering to Abate Eutrophication in the Baltic Sea2023. Brita Bohman, Henrik Ringbom.Sea-based measures represent a new way of dealing with eutrophication in the Baltic Sea. They refer to different technological innovations that may be implemented at sea to target pollution that has already been released, in contrast to reducing discharges from the original source on land. These measures are not subject to any specific regulation. The Chapter explores how marine environmental law operates in the absence of specific rules and how environmental law principles manage to fill legal gaps. Moreover, sea-based measures raise interesting issues linked to the balancing of interests, as the arguments both against and in favour of the measures are based on environmental protection, and as the environmental impact of the measures is uncertain. A framework for applying the precautionary approach while expanding knowledge on the impact attached to different measures, as developed within the dumping regime, is also explored.
Legal Design for Social-Ecological Resilience
BokLäs mer om Legal Design for Social-Ecological Resilience2021. Brita Bohman.Theories of social-ecological resilience have developed over the past decades and rapidly become an important framework for governance of complex non-linear environmental problems. This book explores the resilience theories and their compatibility with law, it identifies corresponding legal features. The legal features identified, including legal measures, mechanisms, principles and approaches, form a legal design for social-ecological resilience. A legal design that can be applied to different governance situations. It can be a tool both for designing new laws, as well as for assessing the effectiveness of current laws and legal systems. In many ways environmental law has adjusted and developed new approaches to meet complex environmental problems, but law is still challenged by the complexity that characterize environmental problems and the environmental change connected with the Anthropocene. This book provides a comprehensive review of the most fundamental components of the governance framework for social-ecological resilience and the role of law.
Legitimacy and the role of law for social and ecological resilience
KapitelLäs mer om Legitimacy and the role of law for social and ecological resilience2021. Brita Bohman.Institutional inability to address social-ecological system dynamics undermines the rule of law and governmental capacity to address environmental degradation and achieve sustainable development. This has been demonstrated, for instance, with increasing dryland degradation and expansion, illegal logging, and water overexploitation. This chapter investigates the potential for Mexican water law to leverage current legal and institutional tools that allow strengthening of social-ecological resilience and increasing human adaptive capacity. Moving from traditional state-centric law to a more adaptive legal system, operating under the institutional principles of iteration, flexibility, subsidiarity, and collaboration, it is concluded, is paramount.
Regulatory control of adaptive fisheries
ArtikelLäs mer om Regulatory control of adaptive fisheries2019. Brita Bohman.The most recently revised CFP Regulation, adopted in 2013, includes a number of significant changes with the aim to make fisheries more in tune with concept of the ecosystem approach and to avoid unsustainable exploitation of marine biological resources, including fish, as a natural resource. As part of that the CFP Regulation introduced the landing obligation, an obligation to land all catches as opposed to previous praxis where fisheries have been relying on a system of discarding fish and other marine biological resources in order to optimize their catch. One aim with the landing obligation is to push for new adaptive fishing methods and in a way to implement an ecosystem approach since the fishing strategies are meant to be adjusted to ecosystem factors. To be effective, the system for controlling implementation must be adjusted to take different aspects of the ecosystem approach into account. The paper presents some reflections on the required balance between adaptive approaches connected to the ecosystem approach and the strictness established by principles of rule of law in relation to the so called EU CFP landing obligation. It is concluded that the best way to create a control system adjusted to these factors seems to be by giving more influence to the industry itself. Involving those concerned at all levels, and thus applying all aspects of the regulatory governance under an ecosystem approach, would create an effective adaptive system where the rule of law is also safe-guarded.