Jag har kursansvar för ”Skriftlig uppgift” på Etnologi II, ”Praktikkurs” på Kandidatprogrammet för museer och kulturarv samt ”Sexualitetens kulturhistoria”. Jag föreläser om friluftsmuseer och autenticitet på Kandidatprogrammet för museer och kulturarv, om materiella aspekter av kulturhistoria på kursen Kulturhistoria samt om olika teoretiska perspektiv med särskilt fokus på genus, sexualitet, queer och funktionalitet.

Just nu arbetar jag med att utveckla 3-poängskurser med kulturhistoriska perspektiv på olika aspekter av kön och sexualitet i svensk historia. Dessa kommer att ges på distans med start vt 2026.

Jag har nyligen avslutat det av Vetenskapsrådet finansierade projektet ”Vita käppen som levd vardagsverklighet. En etnografisk undersökning av rehabilitering, social materialitet och funktionsnormer”. Det är en etnografisk undersökning av synskadades förhållande till ett för dem centralt hjälpmedel. Genom att ta utgångspunkt i den tydliga ambivalens som många synskadade uppger att de i vissa situationer, miljöer och sammanhang känner, eller tidigare har känt, inför käppen problematiserar jag i undersökningen internaliserade normer om funktionalitet. För att förstå varför många synskadade ofta väljer bort käppen från sin egen vardag är det nödvändigt att även ta i beaktande hur käppen som ett både fysiskt och meningsbärande objekt inverkar på såväl brukaren som dennes omgivning. Därför är en viktig källa till teoretisk inspiration också studier där uppmärksamheten riktas mot det görande som bedrivs av icke-mänskliga objekt. Med hjälp av dessa teorier och begrepp kan jag åskådliggöra och analysera den vita käppens agens, dvs käppens förmåga att med sin egen materialitet påverka omgivningen.

Översiktligt kan sägas att min vetenskapliga verksamhet under lång tid har präglats av ett intresse för ungdom, sexualitet, genus, meningsskapande och komplexa mångfaldsfrågor. Detta har kommit att breddas mot ett intresse för plats och konstruktionen av nationella identiteter. På senare år har min forskning även kommit att inbegripa frågor om kulturhistoria, kulturarv och minnesprocesser. Jag har särskilt fokuserat på historiska materials tolkning och användning, samt metodologiska frågor om autenticitet och undervisning. Mitt intresse för social materialitet och maktordningar har lett till att jag även med hjälp av, för mig delvis, nya metoder som autoetnografi, börjat utforska funktionsnormativa föreställningar och maktordningar med särskilt fokus på synnedsatta.

Min avhandling handlade om den svenska samlevnadsundervisningens historia, utveckling och praktik. Studien belyser hur kön och sexualitet är sammanvävda i en ömsesidig process och länkar därmed samman två större forskningsfält. Det första av dessa områden brukar beskrivas som genus- och sexualitetsforskning, medan utgångspunkten för den andra är ett intresse för meningsskapande. Avhandlingen visar hur vissa för undervisningen och/eller ungdomarna centrala begrepp – som lust, homosexualitet, hora och kärlek – underbygger och vidmakthåller samtidigt verksamma föreställningar om en tudelad genusfigur och en hetero-normativ sexualitet. Avhandlingen ingick i det av Riksbankens jubileumsfond finansierade projektet ”Nöd och lust. Sexualitetens kulturella organisering”.

Efter disputationen följde omgående en ny forskningsuppgift genom forskningsprojektet ”Orienten i Sverige. Förhandlingar om religion, kön och sexualitet”, även det finansierat av Riksbankens jubileumsfond. Mitt delprojekt bestod av att genomföra ett flerårigt fältarbete vid ett gymnasium beläget i en förort strax söder om Stockholm. Den aktuella förorten ingick bland de miljöer som vid denna tid omtalades som urbana problemområden: invandrartäta och svenskglesa. Med formeringen av lokala identiteter i blickfånget var avsikten att undersöka de kulturella processer som uppträder när majoritetsbefolkningen lokalt befinner sig i numerär minoritet. Centrala problematiseringar rör de artikulationer av svenskhet som bland ungdomarna skedde mot bakgrund av lokala föreställningar om kön, sexualitet, plats, klass och religion. Detta ledde till att jag fick ett ökat intresse för platsers konstruktion och människors förhållanden till sin fysiska omgivning.

Intresset för relationen mellan sexualitet och nationell självbild (samt motsvarande uppfattningar om andra nationer/regioner eller människor) inspirerade sedan till ännu ett forskningsprojekt där jag genomförde en undersökning av svenska ungdomsmottagningar. Projektet "Tolerant, bejakande och jämställd. Ungdomsmottagningar i flerkulturella miljöer som redskap för sexuell integration", finansierat av Riksbankens jubileumsfond, var tydligt inriktat mot ett korsande fält av sexual- och integrationspolitik. Då som nu rörde flera av samtidens mest brännande frågor individens rättigheter och villkor i de komplexa samhällen som globaliseringen har fört med sig. Inte minst handlar det om att dagens Sverige inrymmer högst skiftande uppfattningar om vad som är ett lämpligt sexuellt beteende.

I projektet ”Vardagens bilder och berättelser. Ett projekt om kulturella omvandlingar i Nordiska museets samlingar”, vilket var ett fotohistoriskt och arkivaliskt samarbetsprojekt mellan ERG (etnologi) vid Stockholms universitet och Nordiska museet utgående från fotografen Gunnar Lundhs donerade bildsamling. I min delstudie studerade jag tillkomsten, spridningen och användningen av den kategori bilder som vanligen går under beteckningen Gunnar Lundhs ”statarbilder”. Det är också den motivkrets som i efterhand har blivit starkast förknippad med Lundh som fotograf, och till författaren Ivar Lo Johanssons engagemang i den så kallade statarfrågan. Studien visar hur statarbilderna har cirkulerat och remedierats i skilda sammanhang, av olika aktörer och med högst varierande syften.

Ett urval publikationer

Monografier
- Miljonsvennar. Omstridda platser och identiteter. Stockholm: Makadam förlag. 2009.
- Kön och känsla. Samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om sexualitet. Stockholm: Makadam förlag (Diss.) 2003 [tredje tryckningen 2010].

Peer-reviewgranskade artiklar
- Den vita käppen – en social materialitet. RIG 3-4 2024.
- The White Cane: An Ethnographic Account on the Widespread Ambivalence Amongst Visually Impaired Towards an Iconic Aid.” Scandinavian Journal of Disability Research 26(1), 2024.
- Living with an iconic aid. The case of the wite cane. Culture unbound. Vol 15. No 2 2023.
- Let’s Stick Together – Notes and Thoughts from Fieldwork. An Autoethnographic Account of Method, Shame, and Laughter. Ethnologia Scandinavica 2022.
- Ett bildarkiv i rörelse. RIG Kulturhistorisk tidskrift, nr 2-3, 2020.
- The Contract-labour Photographs of Gunnar Lundh. Culture Unbound, nr 1, 2020.
 - Kulturhistoria i etnologisk undervisning. RIG Kulturhistorisk tidskrift, nr 4, 2019.
- Vita käppen – redskapet som hjälper och stjälper: om kroppar, skam, normalitet och tingens agens. Budkavlen, vol 98, 2019.
- Museer, kön och genus. Några reflektioner kring en närvarande frånvaro (med Simon Ekström). Nordisk museologi, nr 2, 2011.

Artiklar i antologier
-Skansens många förflutenheter. I: Se där! En guide till Djurgårdens minneslandskap. Ekström, Frihammar & Kaijser (red) 2024. Stockholm: Stockholmia förlag.
- Ett soldatminne berättar: Detaljer, gråskalor och sexualitet (med Simon Ekström). I: Detaljer. Kulturanalytiska ingångar till de små tingens stora betydelse. Franzén, Frihammar, Hertzberg & Zethson (red) 2024. Stockholm: Carlssons förlag.
- Metodfrågans var, när och hur (med Simon Ekström), I: Etnologiskt fältarbete. Nya fält och former. Silow Kallenberg, von Unge & Wiklund Moreira (red) 2022. Lund: Studentlitteratur.
- Viskleken – mejlet från UD: Sverige i brand och Donald Trump. I: Eftertankar: sex etnologer korsar sina spår. Björklund, Blehr & Ekström (red). 2019. Stockholm: Vulkan förlag.
- Lämnar plats (för den vita käppen). I: Sånt man bara gör. Jenny Nilsson m fl (red.) 2019. Stockholm: Carlsson.
- Den läckande ungdomskroppen. Om ungdomsmottagningarnas helhetssyn. I: Chris Magnusson & Elisabet Häggström-Nordin (red.) 2016. Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur.
- Blondiner. Svenskhet, sexualitet och kön. I: Chris Magnusson & Elisabet Häggström-Nordin (red.) 2016. Ungdomar, sexualitet och relationer. Lund: Studentlitteratur.

Artiklar i övriga tidskrifter
- Förbjudna förbindelser. Om sexualitet i det förindustriella Sverige. (med Marie Steinrud) Släkthistoria, nr 10, 2021, s 16-27.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Den vita käppen

  2015. Maria Bäckman, Simon Ekström. I utkanter och marginaler, 153-164

  Kapitel

  Läs mer om Den vita käppen

• Hemma i Bergby: om bruket av plats.

  2012. Maria Bäckman. Stockholm: global stad

  Kapitel

  Läs mer om Hemma i Bergby: om bruket av plats.

Visa alla publikationer av Maria Bäckman Karpmyr vid Stockholms universitet