Stockholms universitet

Birgitta Englund DimitrovaProfessor emerita

Om mig

Jag är professor emerita med inriktning på tolkning och översättning (översättningsvetenskap).

 

Pågående forskning

Interaktion och kognition i tolkade samtal

Dialogtolkning har varit ett av mina forskningsintressen ända sedan slutet av 1980-talet, med publikationer fr.o.m. 1991; jag var en av pionjärerna i att använda video för samtalsanalys av tolkade samtal.  Mitt första projekt rörde läkarsamtal genom tolk (språk: spanska-svenska), och här publicerade jag arbeten om framför allt turtagning och feedback och om icke-verbala aspekter av samtalet, det som idag brukar kallas multimodal analys.

På senare år har jag återvänt till forskning om tolkade samtal. Projektet Invisible process – cognition and working memory of dialogue interpreting (2017-2023, projektledare docent Elisabet Tiselius), har finansiering av Vetenskapsrådet (se fil med projektbeskrivning till höger). Projektet undersöker kognitiva processer hos dialogtolkar med olika tolkerfarenhet, med en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Tolkspråken är svenska, franska, spanska och polska. Projektmedarbetare är, förutom Tiselius och jag själv, Aleksandra Adler som doktorand. Dessutom har Thomas Thomsen skrivit masteruppsats (2018) på material från projektet. Elisabet Tiselius och jag har flera gemensamma publikationer från projektet: 1) 2016: artikel om dialogtolkars kognitiva processer; 2) 2019: artikel om dialogtolkars språkkunskaper (se nedan Publications); 3) 2021:  artikel om kognitiva aspekter av turtagningsprocessen i dialogtolkning (se nedan Publications); 4) 2023: artikel om dialogtolkens monitorering (se nedan Publications); 5) under utgivning (planerad 2023): artikel om dialogtolkars arbetsminne, baserad på psykometriska test.  

Jag har också undersökt verbal och icke-verbal tolkteknik och tolketik i ett TV-program där programledaren Jacob Dahlin intervjuar en gäst och samtidigt fungerar också som tolk. Språken är ryska och svenska. Under 2019 resulterade detta i två artiklar, båda tillgängliga med open access. Den ena artikeln (på svenska) behandlar den kognitiva belastning som ligger i att samtidigt utföra två olika uppgifter, programledare och tolk. Den andra har fokus på etiska förhållningssätt i den kombinerade uppgiften och är publicerad i Perspectives: Studies in Translation Theory and Practice (se nedan Publications). 

Översättning och tolkning i 1700-talets Sverige: med fokus på Johan Helmich Romans översättningsverksamhet 

Projektet rör aspekter av svensk översättningshistoria under 1700-talet. Jag studerar främst den översättningsverksamhet som Johan Helmich Roman (1694-1758) bedrev. Han var kompositör och hovkapellmästare vid det svenska hovet och kallas ofta "Den svenska musikens fader", men hans översättningar är mindre kända. Roman introducerade redan på 1730-talet flera av Georg Friedrich Händels vokalverk för svensk publik och där var översättningarna till svenska en central del. Jag arbetar för närvarande (vårvintern 2023) på en artikel om detta, med fokus på Händels pastoral Acis and Galatea och hur den framställdes på svenska i Stockholm 1734.

I en tidigare artikel (publicerad 2021, se nedan under Publications) gjorde jag en delvis ny tolkning av uppgifter i de tillgängliga primärkällorna till Romans orkestersvit Golovinmusiken (som daterats till 1728).

En annan artikel med 1700-talsanknytning publicerade jag 2022; den analyserar en artikel i Vetenskapsakademiens Handlingar från 1759 som bl.a. beskriver en döv man, Lars Nilsson i Flinsmåla - en text som brukar anföras som det kanske första omnämnandet i Sverige av att en döv kommunicerar via tecken. I min artikel framför jag hypotesen att detta kan vara ett exempel på non-professional interpreting, dvs ett samtal som språkmedlats via en tvåspråkig familjemedlem. Se Publications nedan.

Johan Helmich Roman var musikaliskt underbarn, kompositör med kosmopolitiska erfarenheter och kapellmästare vid det svenska hovet. Den döve Lars Nilsson bodde i en liten by, kunde visserligen läsa, skriva och räkna men levde som inhyseshjon de sista decennierna av sitt liv. Två män med vitt skilda levnadsvillkor – javisst. Men jag menar att översättning och tolkning spelade en viktig roll i bådas liv. Och under ett drygt decennium i mitten av 1700-talet levde de faktiskt bara ett par kilometer ifrån varandra vid den småländska kusten norr om Kalmar.

 

Översikt över tidigare forskning

Kognitiva aspekter av översättnings- och tolkningsprocessen. Publikationer fr o m 1993

Kognitiva aspekter av översättnings- och tolkningsprocessen har varit ett av mina intresseområden under många år, och resulterat i ett stort antal publikationer. Jag har här studerat faser i översättningsprocessen och vad som utmärker dem, med särskilt fokus på hur översättare granskar och reviderar sina texter.  Detta har varit nära anknutet till ett intresse för och studium av hur översättare med olika grad av erfarenhet angriper en översättningsuppgift, och som en speciell aspekt av detta, hur expertkunnande yttrar sig i översättningsprocessen. Jag har också utarbetat en metod för studium i processdata av textuella drag i översättningar, dvs en kombinerad process- och produktansats. Metoden har jag tillämpat på en analys av hur översättare hanterar implicit information i källtexten och om processen leder till expliciteringar i den översatta texten (översättning ryska-svenska).  De metoder som jag främst har använt för studiet av översättningsprocessen har varit loggning av skrivprocessen (keystrokelogging) och introspektion genom think-aloud-protocols och retrospektion.

Detta intresseområde vidareutvecklar jag nu i det aktuella projektet Invisible process – cognition and working memory of community interpreting, se ovan.

Översättningsvetenskap i Sverige under 30 år – en bibliografi

Under ett antal år samlade jag information om bokutgivning inom översättningsvetenskap i Sverige. Bibliografin har nu blivit publicerad i elektronisk form, se nedan under Publications.

Översättning av dialekt i skönlitteratur. Publikationer fr o m 1987

Översättning av dialekt som stilmedel i skönlitteratur har länge varit ett av mina forskningsområden. Efter en första artikel, skriven ur ett översättarperpektiv, har jag främst arbetat med empiriska studier av texter i översättning ur ett normteoriperspektiv. Det empiriska materialet är hämtat från ett flertal olika språk (svenska, engelska, ryska, bulgariska, franska).  Resultatet är hittills 7 artiklar, publicerade i Sverige, Finland, Tyskland och Ryssland.

Bulgaristik och slavistik. Publikationer mellan 1977 och 1988

Mitt allra första forskningsområde låg inom slavistik och bulgaristik. Min doktorsavhandling var en kontrastiv studie av frågesatsers syntax i modern bulgariska och makedonska. Jag har också skrivit artiklar med beskrivning av andra valda grammatiska problem i modern bulgariska och makedonska, publicerade i Sverige och Bulgarien. Dessutom berör många av mina publikationer inom Översättningsvetenskap ett eller flera slaviska språk. 

 

Min karriär i sammandrag

1977

fil dr i slaviska språk (bulgariska och makedonska), Stockholms universitet

1978-1983

assistent m m vid Institutionen för slaviska och baltiska språk: undervisning i bulgariska

1983-1986

arbete inom Stockholms läns landsting med frågor kring tolkservice. Under denna tid även undervisning i makedonska (Uppsala universitet) och bulgariska (Oslo universitet)

1986-1994

vid Slaviska institutionen och Centrum för tvåspråkighetsforskning: forskarassistent, vik. universitetslektor

1994-2006

universitetslektor vid Tolk- och översättarinstitutet.

2006-2013

professor med inriktning på tolkning och översättning vid Tolk- och översättarinstitutet

2013-

professor emerita

 

Mina publikationer

Se pdf-fil till höger för fullständig publikationslista

Många av mina publikationer finns tillgängliga i Stockholms universitets publikationsdatabas DIVA och på min academia-sida, se länk till höger. Pga copyrightbestämmelser har jag tyvärr inte rätt att lägga alla mina publikationer öppet på internet. 

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Monitoring in dialogue interpreting: cognitive and didactic perspectives

    2023. Elisabet Tiselius, Birgitta Englund Dimitrova. Routledge Handbook of Public Service Interpreting, 309-324

    Kapitel

    The chapter introduces the concept of monitoring in dialogue interpreting, and argues that it is central to understanding and learning dialogue interpreting. The chapter first outlines the epistemological and theoretical foundations of monitoring with a discussion of the distinctions between translation acts and translation events, proposed and discussed by Toury (2012), Chesterman (2015), and Muñoz (2016). Monitoring is then shortly discussed within the framework of distributed cognition. In the chapter, different theories of monitoring from Translation Studies, Speech Studies and theories of interaction, are explored, namely, Toury (1995/2012), Levelt (1983), Laver (1980), and Goodwin (1980). We discuss the monitoring concepts, exemplifying them with our own research data. We propose an understanding of monitoring as a cognitive process in dialogue interpreting, arguing that six different (sub)processes are monitored. We go through results from studies relating to monitoring in dialogue interpreting, and we also make the connection between monitoring and coordination clear. Finally, we argue that teaching students the concept of monitoring will contribute to developing their meta-cognitive awareness, which will be applied to the interpreting task. We end our chapter by giving examples of how monitoring can be taught in interpreting training.

    Läs mer om Monitoring in dialogue interpreting
  • ”Han tecknar väl sina tankar, som dumbar merendels plägar”. Tolkning av en dövs berättelse på 1700-talet.

    2022. Birgitta Englund Dimitrova. Tango för tre: en dansant festskrift till Cecilia Wadensjö., 51-62

    Kapitel

    1759 publicerades i Kungliga Vetenskapsakademiens Handlingar en beskrivning av den småländska socknen Ålhem, skriven av Anders Wijkström. Beskrivningen koncentreras på socknens naturresurser och ekonomiska förhållanden, men tar också upp i viss detalj en sockeninvånare som är döv och kommunicerar med tecken. Detta antas vara det första omnämnandet av kommunikation med tecken i en svensk kontext (Bergman & Engberg-Pedersen 2010). Föreliggande studie har två syften. För det första, att presentera tidigare okända uppgifter om den döve från samtida källor, främst kyrkböcker, husförslängder, mantalslängder och jordeböcker, för att kontextualisera 1700-talsbeskrivningen och ge en bild av några aspekter av en dövs liv på 1700-talets svenska landsbygd. För det andra, att relatera informationen i Wijkströms beskrivning till modern forskning om teckenspråk och språkmedling av familjemedlemmar, och att föreslå att beskrivningen kan vara ett tidigt svenskt exempel på tvåspråkighet och språkmedling i familjen (eng. non-professional interpreting).

    Läs mer om ”Han tecknar väl sina tankar, som dumbar merendels plägar”. Tolkning av en dövs berättelse på 1700-talet.
  • Golovinmusiken av Johan Helmich Roman: vad säger källorna?

    2021. Birgitta Englund Dimitrova. Гуманитарный полилог. Сборник статей к юбилею ЕленыМихайловны Чекалиной [Gumanitarnyj polilog. Sbornik stat’ej k jubileju E. M. Čekalinoj], 278-287

    Kapitel

    ”Den svenska musikens fader” Johan Helmich Roman (1694-1758) var kompositör och hovkapellmästare men också översättare, med kunskaper i ett flertal språk. Ett av hans tidigare verk är orkestersviten Golovinmusiken. Den komponerades till en festlighet i Stockholm, ordnad av den ryske ambassadören Nikolaj Fjodorovitj Golovin för att fira kröningen av tsar Peter II av Ryssland (1728). Artikeln analyserar och diskuterar de två hittills kända svenska primärkällorna och föreslår en delvis ny tolkning av evenemanget och dess musik.

    Läs mer om Golovinmusiken av Johan Helmich Roman: vad säger källorna?
  • Turn-taking in dialogue interpreting

    2021. Elisabet Tiselius, Birgitta Englund Dimitrova. Cognitive Linguistic Studies 8 (2), 328-355

    Artikel

    This study addresses cognitive aspects of turn-taking and the role of experience in dialogue interpreting, by investigating the temporal and textual properties of the coupled turn (i.e. the original utterance and its interpretation). A comparison was made using a video-recorded scripted role-play between eight interpreters, with Swedish-French or Swedish-Spanish as working languages and with different levels of experience. Cognitively challenging long stretches of talk were introduced in both directions of the working languages and analyzed with a multi-modal approach. We identified a number of quantitative measures, such as the number of coupled turns and the time used. Furthermore, we qualitatively analyzed the types of renditions. The findings suggest that the mean length of time of the coupled turn, which we label processing span, is a measure that is not primarily related to interpreting experience but rather reflects the constraints of the interpreter’s working memory. A further finding is that the inexperienced interpreters have a higher percentage of reduced renditions than the experienced interpreters, and this difference is statistically significant.

    Läs mer om Turn-taking in dialogue interpreting
  • Översättningsvetenskap i Sverige - 30 års bokpublikationer.

    2021. Birgitta Englund Dimitrova.

    Bok

    Den här bibliografin förtecknar böcker om översättning och tolkning, skrivna av författare bosatta eller verksamma i Sverige. De år som bibliografin täcker, 1986 – 2015, karakteriseras av en stark utveckling av översättningsvetenskapen/Translation Studies, inte bara i Sverige utan också internationellt. Bibliografin ger en bild av vilka forskare i Sverige som arbetat med översättningsvetenskapliga frågeställningar under dessa tre decennier och deras arbeten. 

    Läs mer om Översättningsvetenskap i Sverige - 30 års bokpublikationer.
  • ’Jag tror den kommer från himlen.’ En fallstudie av kognitiv belastning i TV-tolkning.

    2019. Birgitta Englund Dimitrova. Slavica Antiqua et Hodierna. En hyllningsskrift till Per Ambrosiani., 235-250

    Kapitel

    This paper is a case study of cognitive load in consecutive interpreting. The data is taken from an example of dual role mediation in an entertainment show on Swedish TV, where the host interviews a Russian-speaking guest while at the same time functioning as interpreter for the Swedish viewers.  The assumption of the study is that performing such double functions is cognitively taxing and may lead to cognitive overload, affecting the interpreting process. Methodologically, the study uses multimodal conversation analysis for the analysis of utterances in combination with non-verbal elements (gaze, hand movements). This analysis from a micro perspective is embedded within a macro perspective analysis where elements of thick description serve to contextualize the situation in order to tentatively explain some problems in the interpreting process and the strategies used to solve them.

    Läs mer om ’Jag tror den kommer från himlen.’ En fallstudie av kognitiv belastning i TV-tolkning.
  • Asymmetrical language proficiency in dialogue interpreters

    2019. Elisabet Tiselius, Birgitta Englund Dimitrova.

    Artikel

    Language proficiency of dialogue interpreters, who typically work in the public service sector, is an under-researched area. Contrary to conference interpreters, for dialogue interpreters there is no generally accepted definition of proficiency levels of working languages. This article discusses language proficiency in dialogue interpreting. It presents a methodological problem, namely, how to define and determine a given interpreter’s stronger and weaker working language. In our article we discuss different methods for determining the individual interpreter’s stronger and weaker working languages, such as self-assessment, demographic, socio-linguistic questionnaire and test score (Dialang). We conclude that there is a need for more research into this area.

    Läs mer om Asymmetrical language proficiency in dialogue interpreters
  • Changing Footings on 'Jacob's Ladder': dealing with sensitive issues in dual-role mediation on a Swedish TV-show

    2018. Birgitta Englund Dimitrova.

    Artikel

    This case study examines a Swedish TV interview with a Soviet pop singer in 1985 where the talk show host, who is both a trained interpreter and an experienced media journalist, acts as a dual-role mediator, interviewing and interpreting at the same time. The analysis is contextualized within the political and military relations between Sweden and the USSR in the 1980s. Theoretically, the study draws on ethics of interpreting, ethics of entertainment and the notions participation status or footing. A potential challenge for a dual-role mediator is that two different ethical stances are involved; here, ethics of entertainment (entertainment, comfort, culture value orientation) and ethics of interpreting (impartiality, neutrality, accuracy). These may clash, but the study claims that the different stances can also be used to the participants’ advantage. Here, the role of talk show host dominates over the role of interpreter, and interpreting ethics can be flouted and played with if it suits the purposes of the former. The study shows the complexity of dual-role mediation and emphasizes the need to take into account the perspectives of both of the involved roles in research on participants’ interaction and changes of footing.

    Läs mer om Changing Footings on 'Jacob's Ladder': dealing with sensitive issues in dual-role mediation on a Swedish TV-show
  • Exploring the Situational Interface of Translation and Cognition. 

    2018. Birgitta Englund Dimitrova, Maureen Ehrensberger-Dow.

    Bok

     The contributions of this volume explore the dynamics of the interface between the cognitive and situational levels in translation and interpreting. Until relatively recently, there has been an invisible line in translation and interpreting studies between cognitive research (e.g., into mental processes or attitudes) and sociological research (e.g., concerning organization, status, or institutions). However, rapid developments in translation and interpreting practices (professional, non-professional) have brought to the fore the need to rethink theoretical perspectives and to apply new research methods. The chapters in this volume aim to contribute to this discussion through conceptual and/or empirical research. Drawing on different theoretical and methodological frameworks, they offer insights into diverse translation and interpreting situations, in a number of different countries and cultures, and their consequences for individual and collective cognition. Originally published as special issue of Translation Spaces 5:1 (2016). 

    Läs mer om Exploring the Situational Interface of Translation and Cognition. 
  • Cognitive aspects of community interpreting. Toward a process model

    2016. Birgitta Englund Dimitrova, Elisabet Tiselius. Reembedding Translation Process Research, 195-214

    Kapitel

    This article discusses cognitive aspects of professional community interpreting. We give an overview of earlier research into community interpreting, arguing that cognitive aspects have largely been neglected. We propose that in building a model of the mental processes of the community interpreter, different kinds of monitoring are a crucial and pervasive component. Monitoring contributes to and enables the double function of the interpreter: translating and managing the interaction of the interpreted encounter. We furthermore stress the importance of the notion of professional self-concept for explaining the interpreter’s decision-making and exemplify this by analyzing turn-taking in two Swedish-Spanish interpreted encounters.

    Läs mer om Cognitive aspects of community interpreting. Toward a process model
  • Emil i Lönneberga i nya ryska kläder

    2016. Birgitta Englund Dimitrova. Sinhronija, diahronija, tekstologija. Sbornik naučnyh stat’ej i perevodov, 355-362

    Kapitel

    Artikeln behandlar dialekt i barnboksöversättning, på grundval av Emil i Lönneberga i översättning till ryska. Materialet är a) 20 olika översättningar till ryska (2 publicerade och 18 gjorda av ryska universitetsstudenter i svenska), b) studenternas kommentarer till sina översättningar, och c) en fokusgruppsdiskussion (6 ryska universitetsstudenter i svenska) av de olika lösningarna. Studien visar en bred variation i olika lösningstyper och konkreta lösningar. Den morfosyntaktiska lösningstypen framträder här som översättningsnorm [Toury 1995]. Den har störst frekvens i materialet, den förekommer i båda de publicerade versionerna och den tas emot mest positivt av läsarna. Övriga lösningstyper är mindre frekventa och har en mer idiosynkratisk karaktär. En jämförelse mellan översättningskommentarerna och diskussionen med läsarna visar att det inte alltid finns överensstämmelse mellan hur översättarens intention och läsarnas reception.

    Läs mer om Emil i Lönneberga i nya ryska kläder
  • Retrospection in interpreting and translation: explaining the process?

    2014. Birgitta Englund Dimitrova, Elisabet Tiselius. Monografías de Traducción e Interpretación MonTi Special Issue (ed. R. Muñoz Martín) 1 (1), 177-200

    Artikel

    For studying the processes involved in translation and in interpreting, retrospection is one of the few research methods equally suitable for both areas. At the first workshop on research methods in process-oriented research, in Graz in 2009, we presented the results of a pilot study of retrospection as a research method, published as Englund Dimitrova and Tiselius (2009). The study involved data from two groups (15 years of professional experience vs. no professional experience), each with 3+3 subjects (interpreter subjects vs. translator subjects, all with Swedish as their L1). The source text was a 10-minute plenary speech in English from the European Parliament, interpreted simultaneously into Swedish. For the translation data, the translator subjects translated the original European Parliament transcript of the speech, 1,093 words, writing in Translog. After the task, subjects did immediate retrospection. The first analysis of the data indicated that a challenge when using retrospection is that subjects tend to report having forgotten about some of their processes.

     

    In this paper we report an analysis of the process data in relation to the retrospective protocols. Our focus is on reported problems and the occurrences of problem indicators in the process. It was found that most reported problems are confirmed by the presence of problem indicators in the process. However, the majority of problem indicators found in the process do not correspond to any reported problem. Hence, the subjects’ problem reports can only explain a limited number of the potential problems in the process. The need for further research into retrospection as a research method in Translation Studies is pointed out.

    Läs mer om Retrospection in interpreting and translation: explaining the process?

Visa alla publikationer av Birgitta Englund Dimitrova vid Stockholms universitet