Stockholms universitet

Barbro BlehrProfessor

Om mig

Forskningsintressen: ritualer, religion, nationalism, vardagsliv; hur form och små detaljer får effekter både i rituellt elaborerade sammanhang och vardagliga. Bland publikationerna finns förutom rapporter från de större projekten artiklar om till exempel identitetspolitik bland barn till en av andra världskrigets förlorarkategorier i Norge, samtida kungliga bröllop, vardagliga ritualer och stillsam situationshumor.

Har haft ledningsuppdrag vid Stockholms universitet som ämnesansvarig för etnologi, studierektor forskarnivå, prefekt för Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (2008-2014), ställföreträdande prefekt för Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska (2015/1016) och vicedekan vid Humanistiska fakulteten (2018-2023).

Undervisning

Har undervisat om teori och metod, etnologisk ämneshistoria och ritualer. 

Forskning

Avhandlingen ”Lokala gemenskaper” (1994) problematiserar idealtypiska föreställningar om lokalsamhällen genom att fokusera hur olika slags samtal om lokala angelägenheter gav upphov till olika slags lokala gemenskaper i en liten by i norra Sverige, i ett 80-tal där mobiler och sociala medier ännu inte var del av vardagen. Under andra halvan av 1990-talet undersökte jag samtida 17 maj-firande som gestaltning av norsk nationalism; detta projekt är rapporterat i monografin "En norsk besvärjelse" (2000) och en rad artiklar. Därefter har jag intresserat mig för svensk majoritetskristendom som den artikuleras i den före detta svenska statskyrkan, ritualer av olika slag samt, på senare tid, hur nyare forskningsetiska regelverk påverkar kvalitativa och etnografiska metoder.

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Samtidsetnologi före samtidsetnologin

    2019. Barbro Blehr. RIG 102 (4), 209-220

    Artikel

    Ethnology of the present: Revisiting a debate in 1967

    According to a popular understanding among Swedish Ethnologists (not least in Stockholm), its practitioners turned to studies of contemporary society and culture in the 1960’s, with a young generation taking the lead. This paper examines how a little group of their elders, in the same decade, envisioned and assessed the prospect of ethnological studies of modern life. Based primarily on contributions to a symposium on the theme, the following key components of their vision are identified: an understanding of “the contemporary” as a period of considerable length; the adherence to a particular concept of tradition; and a dedication to the ideal of a broad coverage of modern life and collections of data large enough to secure that results would be representative, or typical. In combination, these components rendered the task of studying modern life overwhelming and in practice impossible to realize, for lack of personnel and resources. In the concluding remarks, various aspects of the transition to an Ethnology of the present are illuminated by comparing the paradigmatic work of Åke Daun (1969) to the vision presented by the elders and to some other publications issued at the same time.

    Läs mer om Samtidsetnologi före samtidsetnologin

Visa alla publikationer av Barbro Blehr vid Stockholms universitet