Internationell jämförelse av grundlagsskydd
Övrigt
2025. Claes Granmar.
Claes Granmar Universitetslektor, docent
Kontakt
Namn och titel: Claes GranmarUniversitetslektor, docent
Telefon: +468161294
ORCID0000-0001-9191-0912 Länk till annan webbplats.
Arbetsplats: Juridiska institutionen Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum C 928Universitetsvägen 10 C
Postadress Juridiska institutionen106 91 Stockholm
Om mig
Claes Granmar är forskare i Europarätt (EU-rätt och EKMR-systemet) och docent vid den juridiska institutionen. Claes är också alumni vid Oxford University i Storbritanninen där han var gästforstkare vid the Institute for European and Comparative Law (IECL) 2017/2018, och ansluten till ett college, Lady Margret Hall. Han var också Honorary Fellow vid Melbourne Law School, Australien, 2019. Tidigare har Claes varit gästforskare i ett år vid New York University, USA, samt ett halvår vid Max Planck institutet i Munchen, Tyskland. Han skrev sin avhandling i varumärkesrätt och konkurrensrätt vid European University Institute (EUI) i Florens, Italien och Stockholms universitet och har arbetat vid EFTA-domstolen i Luxemburg. Forskningsfältet har breddats och fördjupats och omfattar EU:s inre marknad, EU:s externa handelsrelationer och global digitalisering i en konstitutionell kontext som även inbegriper EKMR-systemet. Claes är grundare av Nordiskt forum för en levande europakonvention.
- Lärare (och från tid till annan föreståndare): Grundkursen i europarätt. Gav 2017 med stöd av fakultetsmedel kursen sin nuvarande form med videoföreläsningar.
- Lärare (föreståndare): Specialkursen EU:s externa handelrätt och handelspolitik.
- Lärare (föreståndare): Specialkursen praktisk europaprocess.
- Lärare (föreståndare): Specialkursen i EU:s inre marknadsrätt (pausad 2024-2025).
- Sedan 2009 lärare på diverse kurser i främst EU rätt, konkurrensrätt och immaterialrätt på jurisprogrammet och på magisterprogram vid Juridicum.
- Har undervisat vid Lunds universitet, Karlstads universitet samt vid IECL i Oxford.
- Handleder och examinarerar examensarbeten i europarätt och offentlig rätt.
- Handledare för doktoranderna Karolis Kubilevicus och Giorgi Parulava.
- Ansvarig för den Nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna.
Samverkan
- Ledamot i instititutionsstyrelsen (och studierektor för magisterprogrammen 2015-2017).
- Styrelseledamot, Institutet för europarättslig forskning
- Styrelseledamot, Europarättslig tidskrift (ERT).
- Styrelseledamot, i den svenska Paneuropaföreningen.
- Ledamot i SULF:s förbundsstyrelse och SULF SU:s styrelse.
- Styrelseledamot, Forum för en levande europaponvention (som är huvudman för den nordiska rättegångstävlingen om de mänskliga rättigheterna).
- Styrelseledamot, Institutet för offentlig och internationell rätt (IOIR) europarättslig forskning.
- Bidrar som expert i offentliga utredningar, nationella rapporter och rättsultåtanden.
Monografier: Varumärkesskydd - en handbok om varumärken och domännamn (2003); trade mark paradoxes and european brand competition Jure on demand (2010).
Redaktör: Data Rights in Transition (forthcomming); Cambridge Elements Series, 2024; AI and Fundamental Rights, Jure and e-pub., 2018.
Kapitel i antologier: Europeanisation, i Scandinavian Studies in Law Vol. 70, 2024; Sweden, Fundamental Rights and the EU Charter, i On the relation between the EU Charter of Fundamental Rights and National Fundamental Rights, Springer, 2024; Investmentment protection and the European unification process, i The EU Law of Investment, Hart Publishing 2024 (kommande); Artificial Intelligence and Fundamental Rights from a European Perspective, i AI & Fundamental Rights, Jure and e-pub, 2018; Vad legitimererar rättskällorna inom Unionsrätten? i kritiskt tänkande inom unionsrätten 2018; A New Public in the Old World!? Liber Amicorum Jan Rosén, 2016; Intellectual Property Rights and the Single Market, i European Intellectual Proerty Law, Edward Elgar 2016.
Författare av en mängd artiklar och rapporter.
PI (Europa) för ett EU finansierat projekt som involvevar SU, Universitet i Milano, Italien, och unievristetet i Pune, Indien, om användningen av AI i sjukvården (SPARC).
Se vidare DiVA-portalen. Se även nyligen:
Komparativ studie till SOU 2023:05
Europeanisation, i Scandinavian Studies in Law Volume 70, 2024
A reality check of the Schrems saga, Nordic Journal of European Law, Vol. 4 No. 2 2021 (2022 listad på SSRN:s topp tio-lista över nedladdningar för ämnet: LSN: Other Regulation of Information & Privacy Issues Involving Consumers).
- Läs mer om Internationell jämförelse av grundlagsskydd
Human oversight in the GDPR and the AI Act
KonferensLäs mer om Human oversight in the GDPR and the AI Act2024. Claes Granmar, Ben Wagner.Nordiska rättegångstävlingen och 40-årsjubileet 2024
ÖvrigtLäs mer om Nordiska rättegångstävlingen och 40-årsjubileet 20242024. Claes Granmar.AI-based decision-making and the human oversight requirement under the AI act
KapitelLäs mer om AI-based decision-making and the human oversight requirement under the AI act2023. Claes Granmar.In the EU, software classified as artificial intelligence (AI) is considered to categorically pose a high risk to human health, safety and fundamental rights if it is applied in relation to products covered by the system for public surveillance and enforcement known as the “new legal framework”, and when implemented in certain areas beyond the general product safety regime. Whereas private parties carry the enforcement costs regarding low- or no-risk AI, the EU Member States must, according to the AI Act, have a dialogue with those who provide and apply high-risk AI professionally to ensure compliance prior to marketing and as long as the system is in use. Since the AI system learns and adapts, Article 14 of the AI Act provides that a natural person shall be designated by the professional user to oversee the high-risk AI system continuously. However, the AI Act does not define the rights and interests that it is intended to safeguard. A case in point is the right to data protection, which is mainly particularised in the General Data Protection Regulation (GDPR). Measures typically need to be taken ex ante to ensure that data processing by a high-risk AI system complies with the data subject’s right under Article 22 of the GDPR “not to be subject to a decision based solely on automated processing, including profiling, which produces legal effects concerning him or her or similarly significantly affects him or her”. In that context, the relationship between the system for impact assessment established primarily by Article 35 of the GDPR and the compliance regime introduced by the AI Act is explored.
