Stockholms universitet
This page in English

Lars CalmforsProfessor emeritus

Om mig

Jag är professor emeritus i internationell ekonomi vid IIES och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.  Min huvudsakliga forskning har handlat om kollektiva avtalsförhandlingar och lönebildning, arbetstid, arbetsmarknadspolitik, makroekonomisk politik och EU:s valutaunion. monetära unionen. Jag var professor vid IIES 1988-2015, biträdande chef där 1988-1995 och chef 1995-97.  Jag har varit mycket engagerad i ekonomisk-politisk rådgivning och debatt i Sverige och internationellt. Jag var ordförande i Ekonomiska rådet (vetenskapligt råd till Finansdepartementet) 1993-2001, i EMU-utredningen (Calmforsutredningen) 1995-96, i Vetenskapliga rådet vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) 1999-2006, i European Economic Advisory Group 2006-08, i Finanspolitiska rådet 2007-11 och i Arbetsmarknadsekonomiska rådet 2015-18. Jag var ledamot ledamot i Council of the European Economic Association 1991-96, i styrelsen för IFAU 1997-2004, i kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne vid Kungliga Vetenskapsakademien 1996-98 och 2003-07, i Kungliga Vetenskapsakademiens styrelse 2001-07 och  i Vetenskapsrådets styrelse 2007-12.  Jag tilldelades Söderbergsska priset i ekonomi 2003. 2020-21 var jag ledamot i finansministerns referensgrupp för ekonomiska coronafrågor och sedan 2022 är jag ledamot i finansministerns ekonomiska råd. Jag skriver sedan 2010 regelbundet kolumner i Dagens Nyheter. Senast publicerade bok (2021): Mellan forskning och politik - 50 år av samhällsdebatt.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Does Active Labour Market Policy Work?

    2002. Lars Calmfors, Anders Forslund, Maria Hemström.

    Rapport

    The Swedish experiences of the 1990s provide a unique example of how large-scale active labour market programmes (ALMP's) have been used as a means to fight high unemployment. This paper discussses the mechanisms through which ALMPs affect (un)employment and surveys the empirical studies of the effects of ALMPs in Sweden. The main conclusions are: (i) there is hardly any evidence for a positive effect on matching efficiency; (ii) there are some indications of positive effects on labour force participation; (iii) subsidised employment seems to cause displacement of regular employment, whereas this appears not to be the case for labout market training; (iv) it is unclear whether or not ALMPs raise aggregate wage pressure in the economy; (v) in the 1990s, training programmes seem not to have enhanced the employment probabilities off participants, whereas some forms of subsidised employment seem to have had such effects; and (vi) youth programmes seem to have caused substantial displacement effects a the same time as the gains for participants appear uncertain.

    On the whole, ALMP's have probably reduced open unemployment, but also reduced regular employment. The overall policy conclusion is that ALMPs of the scale used in Sweden in the 1990s are not an efficient means of employment policy. To be effective, ALMPs should be used on a smaller scale. There should be a greater emphasis on holding down long-term unemployment in general and a smaller emphasis on youth programmes. ALMPs should not be used as a means to renew unemployment benefit eligibility.

    Läs mer om Does Active Labour Market Policy Work?

Visa alla publikationer av Lars Calmfors vid Stockholms universitet

Redigera profilen