Jag har bred erfarenhet av undervisning inom marknadsföring som ämnesområde på både grund och avancerad nivå. För närvarande undervisar jag primärt och är kursansvarig i avancerade forskningsmetoder på Masterprogrammen i marknadsföring och marknadskommunikation, med fokus på kvalitativa metoder. Jag handleder också studenter i uppsatsskrivande på kandidat, master, och doktorandnivå.

 

Min forskning skär genom olika fält inom marknadsföring- och managementstudier där jag intresserar mig för konsumtionspolitik och samtidens konsumtionskultur. Utefter detta intresse undersöker och problematiserar jag hur marknadsföring och marknads-baserat tänkande i allmänhet sprider sig i samhället och fungerar som dominerande diskurser för styrning och kontroll av både organisationer och människor i vardagslivet.

I mitt tidigare arbete har jag därför återkommande mobiliserat Foucauldianska perspektiv och biopolitisk teori för att undersöka hur marknadsföringsdiskurser fungerar på dagens marknader. I min doktorsavhandling (Stockholms universitet, 2012), exempelvis, zoomade jag in på det aktuella problemet med överkonsumtion och matsvinn. Jag studerade och visade hur diskurser om livsmedelssäkerhet, såsom de kommer till uttryck i produktmärkning och så kallade bäst-före-datum, konstituerar och kontrollerar människor som " kroppsdistanserade" konsumenter som inte ”litar på” sin förmåga att själva bedöma matens kvalitet.

I ett annat område av min forskning fokuserar jag på institutionell teori och frågor relaterade till marknadsformning. På så vis har jag undersökt hur olika former av aktörer engagerar sig i institutionellt arbete för att skapa, upprätthålla eller störa nuvarande former av marknadsdynamik.

I min nuvarande forskning undersöker jag etiken kring datadriven marknadsföring och hur framväxten av nya digitala (själv-)övervakningsteknologier i konsumentkulturen omdefinierar hur makt, identitet, förkroppsligande och (personligt) ansvar kommer till uttryck på och kring marknader. Det 3-åriga forskningsprojektet ” Understanding the customer, at any cost? Sustainability, corporate ethics and responsibility in digital marketing work”, finansierat av Jan Wallander och Tom Hedelius forskningsstiftelse, pågår mellan 2022 – 2024.

Under de senaste åren har jag även arbetat vid Score i det 3-åriga forskningsprojektet ”Framtidens universitetssjukhus”, finansierat av Region Stockholm. Detta projekt granskade beslutsprocesserna bakom det nya Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Tillsammans med kollegor analyserade och problematiserade jag den identitetspolitik som karaktäriserade sjukhusprojektets organisation genom att zooma in på beslutet att bygga sjukhuset enligt ett så kallat offentlig-privat partnerskap.

Min forskning finns publicerad i högt rankade, internationella vetenskapliga journaler däribland Marketing Theory, Journal of Marketing Management, Consumption, Markets & Culture och Journal of Macromarketing, respektive i diverse bokkapitel, rapporter och övriga populärvetenskapliga texter. Min forskning uppmärksammas ofta av media, och jag är också återkommande anlitad som föreläsare om hållbar samhällsutveckling av företag och offentliga organisationer.

För mer information om min forskning och pågående projekt, välkomna att höra av Er!

E-post: carl.yngfalk@sbs.su.se

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Modifying markets: Consumerism and institutional work in nonprofit marketing

  2020. Anna Fyrberg Yngfalk, Carl Yngfalk. Marketing Theory 20 (3), 343-362

  Artikel

  The rise and development of markets under neoliberal consumerism represents a topical theme in marketing theory and is at the heart of emergent discussions on market system dynamics. While the nonprofit market sector represents a major part of the economy and is an important locus for alternative market discourses, prior studies tend to focus on well-represented groups of actors, such as corporations or consumers. Moving beyond the dyad of producers and consumers, the present study contributes to recent discussions on institutional work by examining and problematizing the role of nonprofit organizations (NPOs) as agents of market system dynamics. A qualitative discourse analysis of nonprofit marketing, conducted at one of Sweden’s largest NPOs, reveals the institutional work aimed at modifying the market for health and fitness according to alternative cultural values of, for instance, inclusiveness, democracy, and collectiveness. In particular, the article draws attention to ethical institutional work in markets, which enables organizations to strategically switch managerial focus between disparate institutional demands for purposes of creating and maintaining hybrid forms of legitimacy. However, ethical work also problematically entwines nonprofit with commercial values of profit maximization. The study contends that nonprofit consumerism thus works as a double-edged sword and may spur commercialization and market diffusion in society at large.

  Läs mer om Modifying markets

• Privatiserad sjukvård 2.0 - offentlig-privat samverkan i fallet Nya Karolinska Solna

  2020. Livia Johannesson, Carl Yngfalk. Organisation och samhälle - Svensk företagsekonomisk tidskrift (1), 22-28

  Artikel

  Läs mer om Privatiserad sjukvård 2.0 - offentlig-privat samverkan i fallet Nya Karolinska Solna

• Tilläggsavtal och anpassning: Det institutionella (efter)arbetet för att upprätthålla OPS-avtalets legitimitet inom Stockholms läns landsting 2012–2018

  2020. Livia Johannesson, Carl Yngfalk.

  Rapport

  Den här rapporten redovisar resultat från en studie om hur OPS-avtalet hanterades och utvecklades inom landstingsförvaltningen efter nedläggningen av NKS-förvaltningen år 2012 och fram till 2018, året för invigningen av sjukhuset. Mer specifikt undersöker rapporten hur legitimitet skapades och upprätthölls för den nya projektorganisationen som skapades kring OPS-avtalet under perioden, och därigenom för OPS-avtalet som sådant. Utöver det diskuterar rapporten även implikationerna av detta legitimeringsarbete för demokratiskt beslutsfattande inom landstinget.

  Rapporten bygger på diskussioner om legitimitet och institutionellt arbete inom den nyinstitutionella teoribildningen och en analys av policydokument samt semistrukturerade intervjuer med 14 nyckelpersoner som arbetade med OPS-avtalet under denna tidsperiod. Rapporten tar sin utgångspunkt i att det skedde stora förändringar i den institutionella omgivningen runt år 2012, som medförde att nya krav ställdes på projektorganisationen runt OPS-avtalet från dess institutionella omgivning. Dessa nya förväntningar bestod bland annat i att OPS-avtalet från och med denna tidpunkt inte längre skulle betraktas som något unikt och annorlunda i landstinget, utan i stället integreras, som ett avtal bland många andra, i den övriga verksamheten. I rapporten identifieras fyra huvudsakliga hanteringsstrategier som användes för att försöka upprätthålla legitimitet för projektorganisationen kring OPS-avtalet, och därmed även för själva avtalet.

  Den första strategin handlade om att justera och anpassa OPS-avtalet utifrån Karolinskas nya position och ökade inflytande över verksamhetsinnehållet. Detta kom till uttryck genom ett antal tilläggsavtal. Tilläggsavtalen syftade till att förändra och justera OPS-avtalet och tjänade därmed indirekt de politiska intressen inom landstinget som förespråkade de marknadsmässiga ideal som ursprungligen låg till grund för beslutet att använda OPS-modellen. Den andra strategin för att legitimera OPS-avtalet och den projektorganisation som skapades kring avtalet var att tydliggöra och i ökad grad formalisera ansvarsfördelningen mellan parterna. Den tredje strategin handlade om hur projektorganisationen både formellt och under mer informella former distanserade sig från tidigare beslut om NKS. Den fjärde strategin handlade om att projektorganisationen inom landstinget än mer konsekvent än tidigare framhävde, förädlade och tillämpade OPS-avtalets idé om att offentliga aktörer ska agera som beställare av funktionalitet och tjänster och inte som beställare av lösningar (såsom en ny sjukhusbyggnad).

  Utefter dessa strategier visar och diskuterar rapporten hur de marknadsorienterade idéer som ligger till grund för OPS-modellen framhävdes i organisationen och fick utrymme i landstingets förvaltning på ett mer generellt plan bortom NKS-projektet. Flera demokratiska implikationer framhävs, bland annat hur idén med denna typ av (funktions)upphandlingar är att externa aktörer anses vara bättre lämpade att formulera lösningar på problem som en organisation upplever än de personer som till vardags arbetar i organisationen. I fallet med sjukvårdsorganisationer leder detta till att makt och inflytande flyttas längre bort från de vårdgivande professionerna och närmare de privata aktörer som kontrakteras i funktionsupphandlingar. Avslutningsvis konstaterar rapporten att överlåtandet av utarbetandet av lösningar på behov inom offentlig verksamhet till privata företag försvagar de demokratiska mekanismerna för ansvarsutkrävande. I litteraturen om OPS har ansvarsutkrävande beskrivits som ett av de demokratiska dilemman som följer av uppluckrade gränser mellan offentlig och privat verksamhet. Ett demokratiskt system bygger på att medborgarna kan utkräva ansvar för de beslut som deras valda representanter har fattat. OPS leder till att det blir en oklar ansvarsfördelning mellan den offentliga verksamheten och de privata aktörer som ingår i samarbetet.

  Läs mer om Tilläggsavtal och anpassning

• Idén om offentlig-privat samverkan

  2021. Carl Yngfalk, Staffan Furusten. Megaprojektet Nya Karolinska Solna, 150-166

  Kapitel

  Läs mer om Idén om offentlig-privat samverkan

• Hybridity as fluid identity in the organization of associations

  2019. Anna Fyrberg Yngfalk, Carl Yngfalk. Managing Hybrid Organizations, 109-128

  Kapitel

  Läs mer om Hybridity as fluid identity in the organization of associations

• Subverting sustainability: market maintenance work and the reproduction of corporate irresponsibility

  2019. Carl Yngfalk. Journal of Marketing Management 35 (17-18), 1563-1583

  Artikel

  While marketing’s potential to foster environmental sustainability has been acknowledged in sustainability marketing thinking, we still know little about the forms of organisational conduct through which sustainability recurrently fails to gain traction as a serious agenda in markets. Drawing on recent discussions on corporate irresponsibility and institutional work in markets, this article employs a discourse analysis to examine marketing managers’ strategies to legitimise food waste generation in the organisation of retail. The study highlights three interlinked strategies of institutional work for the subversion of sustainability and thus the reproduction of unsustainable excess production and consumption: the framing of environ- mental responsibility as risk, cost and consumer choice.

  Läs mer om Subverting sustainability

• Den KRAVfyllda handelsplatsen: Det vardagliga arbetet i en miljöcertifierad livsmedelsbutik

  2018. Kristina Tamm-Hallström, Carl Yngfalk.

  Rapport

  Butikscertifiering utgör en växande trend inom detaljhandeln i Sverige och särskilt för livsmedelsbutiker. Till skillnad från certifiering och märkning av enskilda produkter som sedan 1990-talet utvecklats för att hjälpa konsumenter att välja ”rätt” enligt rådande miljönormer, berör butikscertifiering hela butiken som organisation. Genom en butikscertifiering ställs krav dels på butikens eget, direkta miljöansvar, dels på butikens påverkan på konsumenters förutsättningar att göra miljöanpassade val i handeln med livsmedel. Syftet med studien som redovisas här är att bidra med empiriskt grundad kunskap till den företagsekonomiska organisations- och marknadsföringsforskningen om standarder och certifiering som styrningsform för miljöarbete på marknader. Detta sker via en kvalitativ studie där ledning och personal i elva livsmedelsbutiker i Stockholmsområdet har intervjuats med fokus på deras arbete med KRAVs miljöstandard för butik. Den övergripande forskningsfrågan lyder Hur påverkar butikscertifiering organiseringen av butiken? Med organisering avses här vardagliga arbetsrutiner, lärande i organisationen och marknadsföring.

  Läs mer om Den KRAVfyllda handelsplatsen

• Bio-politicizing consumption: Neo-liberal consumerism and disembodiment in the food marketplace

  2016. Carl Yngfalk. Consumption, markets & culture 19 (3), 275-295

  Artikel

  How consumerism proliferates in society is central to consumer culture studies, yet little research has examined the power of consumerist discourses in shaping consumption at the intersection of marketing with State regulation. Drawing on Foucault's notions of governmentality and bio-power, a discourse analysis is conducted of food date labeling regulation. The study problematizes how labeling actualizes a form of neo-liberal consumerism within manufacturing and retail in which consumption is enacted as a site of bio-political control. Labeling, it is argued, fosters unsustainable excess consumption in the name of life and health of people by temporalizing and standardizing consumption, as well as disembodying the marketplace as an area for knowledge creation in consumption. Accordingly, the study discusses two processes “bio-politicizing” consumption that seek to dispense responsibility and re-distribute embodied consumption competence. Finally, it highlights the potential in people to resist such consumerism by developing alternative subjectivities and embodiments in the marketplace.

  Läs mer om Bio-politicizing consumption

• The Milk in the Sink: Waste, date labeling and food disposal

  2016. Carl Yngfalk. The Practice of the Meal, 197-207

  Kapitel

  Läs mer om The Milk in the Sink

• Creating the cautious consumer: Marketing managerialism and bio-power in health consumption

  2015. Carl Yngfalk, Anna Fyrberg Yngfalk. Journal of Macromarketing 35 (4), 435-447

  Artikel

  This study examines the power and potential of marketing in the proliferation of health discourses in society. More specifically, drawing on a Foucauldian bio-political framework, it undertakes a discourse analysis of a commercial weight-loss program and the service marketing managerialism it actualizes, focusing on the interactions between service workers and consumers. The study contributes to recent discussions concerning the governmentality of marketing and its effects on consumer well-being by showing how people are invested in identity work in which the body becomes a site of collective control in consumer culture. The study reveals how service marketing is infused with bio-power, which simultaneously spurs people to lose weight and constructs them as cautious consumers that embody increased levels of self-care, control, anxiety and stress. Finally, it is argued that this continuous creation of bodily distress functions as a key mechanism of the contemporary market economy under neoliberal capitalism.

  Läs mer om Creating the cautious consumer

• The Constitution of Consumption: Food Labeling and the Politics of Consumerism

  2012. Carl Yngfalk.

  Avhandling (Dok)

  The power dynamics of consumerism is an important aspect of contemporary consumer culture. Within the field of marketing and consumption, consumer culture theory (CCT) tends to understand power in terms of agency, the ability of consumers to emancipate from a market infused by the culture of consumerism. As such, CCT assumes a repressive hypothesis of power, as if consumerism was an external reality from which agentic consumers can escape by acts of dialectical opposition.

  In contrast, through a Foucauldian approach, the present study emphasizes the productive side of power, arguing that consumerism operates beyond dialectical oppositions to constitute consumption at different levels of scale – at the macro, meso and micro levels. More specifically, through qualitative data generated from official documents and interviews with state agency officials, consumers, and food manufacturers and retailers, the study undertakes a discourse analysis of date labeling in the food market. In accounting for the regulative, organizational and performative dimensions of consumption, the case of date labeling makes it possible to study consumerism at the intersection of the state, business and consumers. The study argues that consumption is constituted through a multiplicity of mundane power struggles that arise in the wake of date labeling. As such, it extends previous approaches by suggesting an extra-dialectical theory of consumer culture. Further, it argues that date labeling reinforces the mind/body dualism of consumerism by privileging cognition and choice at the cost of the human embodiment and sensory perception. It concludes that empowered performativity does not represent a negation of power, but that it emerges as a product of power and the consumerist attempt to constitute effective, predictable, responsible and controlled consumption. However, future research should continue studying the dominant institutional conditions of particular consumption contexts.

  Läs mer om The Constitution of Consumption

• Vägen fram till beslutet om offentlig-privat samverkan för Nya Karolinska Solna

  2019. Svenne Junker, Carl Yngfalk.

  Rapport

  Utifrån ett styrningsperspektiv undersöker rapporten hur frågan kring finansieringen av NKS utreddes efter maktskiftet i Stockholms läns landsting 2006 fram till dess att fullmäktige i juni 2008 beslutade om offentlig-privat samverkan (OPS). Analysen tar fasta på två teoretiska utgångspunkter vad gäller beslutsfattande i organisationer. Den första är att graden av tillträde till organisationens beslutsprocesser och beslutstillfällen påverkar beslutsutfallen. Den andra är att skeenden i organisationer påverkas av styrning. Med styrning avses för det mesta förhållandet mellan överordnade beslutsfattare och anställda i organisationen som bereder besluten. Studien bygger på en kvalitativ analys av utredningar om offentlig-privat samverkan som genomförts, ett 50-tal officiella dokument inom NKS-projektet samt fem kvalitativa djupintervjuer med olika nyckelaktörer inom NKS-projektet. Resultaten visar att OPS huvudsak var en idé som drevs inom landstinget från politiskt håll och att maktskiftet i landstinget 2006 blev avgörande för att OPS-alternativet valdes, trots att det mer eller mindre hade avskrivits i två tidigare utredningar. Här pekar rapporten på betydelsen av hur NKS-frågan kom att organiseras inom landstinget. Den nya politiska ledningen skapade en ny och relativt självständig enhet för NKS-frågan, vilket gjorde att tillträdet till processen minskade. Den nya enheten använde sig också flitigt av konsulter i sitt utredningsarbete. Genom dessa konsulter kom arbetet med upphandlingsfrågan successivt att snävas in. Undersökningen visar också att den ansvariga enheten tidigt anpassade sitt arbete efter politiska signaler som förespråkade OPS. Sådana signaler är svåra att utläsa av formella beslut utan var främst av informellt slag.

  Läs mer om Vägen fram till beslutet om offentlig-privat samverkan för Nya Karolinska Solna

• Konsumentbeteende och genus – en forskningsöversikt

  2017. Anna Fyrberg Yngfalk.

  Rapport

  Rapporten sammanfatta relevant forskning om konsumentbeteende och genus. Genom att belysa skillnaderna mellan kvinnors och mäns möjligheter att göra medvetna och aktiva beslut i konsumentvardagen är förhoppningen att rapporten kan bidra till ytterligare kunskap och diskussion om hur kvinnor och män ska kunna agera medvetet och aktivt på alla marknader.

  Läs mer om Konsumentbeteende och genus – en forskningsöversikt

Visa alla publikationer av Carl Yngfalk vid Stockholms universitet