Stockholms universitet

Carolina Anna Elisa SconfienzaDoktorand

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Arbetsrelaterat socialt stöd och lättare psykisk ohälsa: Mätinstrument och samband mellan begreppen

    2023. Carolina Sconfienza.

    Avhandling (Lic)

    Föreliggande avhandling behandlar två komplexa och mångfacetterade begrepp, närmare bestämt psykisk hälsa/ohälsa och socialt stöd, och undersöker deras inbördes relation. Studie 1 är en undersökning av ett ofta använt mätinstrument för lättare psykisk ohälsa, General Health Questionnaire (GHQ-12) och hur det kan användas för att mäta effekterna av arbetsrelaterat socialt stöd över tid. Dimensionaliteten i GHQ-12 har ofta undersökts men med olika resultat. I studie 1 prövades därför olika faktoriella modeller. En bifaktoriell modell som betraktar GHQ-12 som ett generellt mått och samtidigt tar hänsyn till oförklarad varians genom att specificera specifika faktorer formulerades. Denna bifaktoriella modell användes sedan för att diskriminera mellan olika grupper från ett representativt urval personer som vid undersökningstillfället år 1995 var mellan 19–26 år. Resultaten visade på skillnader mellan olika grupper både i generell psykisk ohälsa och i de specifika faktorerna, en positiv faktor och en självförtroendefaktor. Detta stöder antagandet att GHQ-12 ger ett generellt mått på psykisk ohälsa samtidigt som man med mer avancerade statistiska metoder gör det möjligt att få fram mer differentierad information. Studie 2 är en undersökning av olika kausala samband mellan lättare psykisk ohälsa och arbetsrelaterat socialt stöd där GHQ-12 används som ett generellt mått på lättare psykisk ohälsa. Det normala sambandet, dvs. att mer socialt stöd ger bättre psykisk hälsa, det reverserade sambandet, dvs. att mer psykisk ohälsa ger mindre socialt stöd och det reciproka sambandet, dvs. att socialt stöd och psykisk hälsa/ohälsa påverkar varandra ömsesidigt testades genom användandet av cross lagged analyser över tre tidpunkter. Resultaten bekräftade både det normala orsakssambandet och det reverserade orsakssambandet men mellan olika tidpunkter. Mer arbetsrelaterat socialt stöd vid tidpunkt 1 visade på bättre psykisk hälsa vid tidpunkt 2. Omvänt visade mer psykisk ohälsa vid tidpunkt 2 på mindre socialt stöd vid tidpunkt 3. Något ömsesidigt samband påvisades inte. Denna tidsförskjutning mellan olika effekter kan tolkas som att det pågår två parallella processer i organisationen som ger utslag vid olika tidpunkter. Den kan även tolkas som att det föreligger någon form av cirkulär process av ömsesidig påverkan som manifesterar sig på olika sätt vid olika tidpunkter. I diskussionsdelen behandlas tre forskningsmetodologiska aspekter, nämligen 1) användningen av frågeformulär, 2) antaganden om kausalitet och 3) tidsaspekten i samband med studier av förändring. Dessa tre aspekter relateras också till praktiken; exempelvis är praktiken beroende av att de mätinstrument som används i systematiskt arbetsmiljöarbete håller god kvalitet, vilket forskningen har till uppgift att bistå med. Betydelsen av hälsa och socialt stöd i arbetssammanhang får inte underskattas, varken som positiva och negativa faktorer. Forskningen kan här bistå praktiken med både metoder och reliabla och valida mätinstrument så att man ute i verksamheterna kan arbeta med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på ett konstruktivt och utvecklande sätt för alla parter.

    Läs mer om Arbetsrelaterat socialt stöd och lättare psykisk ohälsa
  • Social support at work and mental distress

    2019. Carolina Sconfienza (et al.). Journal of Occupational Health 61 (1), 91-100

    Artikel

    Objectives: This longitudinal study aimed to investigate the causal relationships between social support at work and mental health in terms of mental distress. Despite assuming social support at work to be associated with less mental distress, reversed and reciprocal relationships were investigated as well.

    Methods: Self-reports in questionnaires of social support and mental distress were collected longitudinally, with annual measurements over three consecutive years, among 301 office workers (57% women) in Sweden. Cross-lagged structural equation modeling was used to test the hypotheses.

    Results: The reciprocal causation model was considered the best-fitting model. The results suggest that social support and mental distress influenced each other negatively, but with a delayed effect. Specifically, this involves Time 1 levels of social support being negatively associated with Time 2 levels of mental distress, while Time 2 levels of mental distress were negatively associated with Time 3 levels of support.

    Conclusions: The findings partly align with the hypothesis that social support is related to lower levels of mental distress but also suggest that mental distress can reduce levels of social support. While the findings also suggest a mutual interrelation between social support and mental distress, this is not a consistent reciprocal causation. Rather, and due to the variation in reciprocity between time points, it appears to he a cyclical process, which needs further investigation.

    Läs mer om Social support at work and mental distress
  • Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige: Användning av GHQ-12

    1998. Carolina Sconfienza.

    Rapport

    The present study is a multivariate analysis of the General Health Questionnaire, GHQ-12. The analyses were made using data from three Swedish studies. The group consisted of 2244 subjects (1285 women and 959 men) most of them young people. The aim of the study was to test the dimensionality and differential vali-dity of GHQ-12. Structural equation modelling was used for these analyses. Different types of models were tested; a one-factor model, some oblique ones, and some nested ones. Comparisons of fit between groups and structural stability of models were made. The differentiation of levels in latent variables between groups was tested. The results showed GHQ-12 to be a useful screening instrument in measuring mental health. A nested model consisting of one general and two specific latent variables produced the best model fit. This model also showed a stable structure both between men and women and between students, unemployed and working young people. However, groups differed in the levels of latent variables. Women scored higher in mental health than men (a high score means worse mental health) and the students and the unemployed scored higher than the working young people. When age and occupation were considered, comparing young full-time students (categorised by nursing, engineering and general education), the gender dif-ference disappeared. However, the groups still differed in mental health. One of the groups in this study is a randomised sample of young people in Sweden, born 1969-1975. This sample provided age- and gender-specific norms that will allow for comparisons and interpretations of GHQ-12 scores in other studies.

    Läs mer om Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige

Visa alla publikationer av Carolina Anna Elisa Sconfienza vid Stockholms universitet