Avhandlingen som publicerades år 2000, handlar om den svenska djurskyddsrörelsens uppkomst och utveckling 1875-1920. Jag har därutöver publicerat artiklar om antropomorfism och människans relation till djur av olika slag, från insekter till hundar. Jag har särskilt intresserat mig för möten mellan människor och andra arter och hur dessa beskrivs historiskt i press, faktatext och skönlitteratur. Min forskning rör sig från 1700-talet till och med 1900-talet men framför allt har jag sysslat med 1800-talet. Jag har skrivit om synen på varg och andra stora rovdjur, senast i en artikel i boken Shared Lives of Humans and Animals; Animal Agency in the Global North (Routledge; 2017).

Att försöka utröna de meningsfulla sammanhang som har format människans förhållande till djur är särskilt intressant. Det är något jag bland annat utforskar i kapitlet "Happy Cows – unravelling contexts of Swedish farmed animals" (De Gruyter; 2024).

Idéhistoria som forskningsområde.