Jag undervisar främst i offentligrättsliga ämnen (såsom speciell förvaltningsrätt) inom ramen för juristprogrammet och på andra utbildningar. Tillsammans med Kavot Zillén är jag kursföreståndare för den fristående specialkursen Medicinsk rätt. 

Mitt avhandlingsprojekt har arbetstiteln Transvård för ungdomar - en studie om rättsliga förutsättningar och gränser för unga patienters självbestämmande och delaktighet. Läs mer under forskningsprojekt nedan. 

Jag är också knuten till Barnrättscentrum.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Transungdomars rätt till erkänd könsidentitet och den nya könslagen

  2025. Denniz Sabo. Barnkonventionen i svensk rätt, 203-237

  Kapitel

  Att självständigt kunna forma och leva i enlighet med sin könsidentitet är idag en grundläggande mänsklig rättighet enligt såväl barnkonventionen som Europakonventionen. Detta rättighetsskydd innefattar en förpliktelse för Sverige som stat att säkerställa att både unga och vuxna transpersoner har reella möjligheter att få sin könsidentitet rättsligt erkänd på ett snabbt, enkelt och transparent sätt och utan krav på föregående medicinska ingrepp. Fram till nyligen var dock möjligheten att ändra juridiskt kön i Sverige förbehållen vuxna. Dessutom uppställdes krav på en binär självidentifikation, liksom ett krav på en omfattande vårdprocess i den specialiserade transvården. Den 1 juli 2025 trädde dock lagen (2024:278) om fastställande av kön i vissa fall (könslagen) i kraft som ger transungdomar från och med 16 års ålder möjlighet att ändra juridiskt kön. Detta efter en förenklad prövning av könsidentiteten i hälso- och sjukvården och oavsett om självidentifikationen är man, kvinna eller något annat. 

  Framväxten och konkretiseringen av rätten till erkänd könsidentitet enligt barnkonventionen och Europakonventionen kan beskrivas som en drivkraft bakom ovan beskrivna lagändring. Könslagen har också potential att skapa bättre förutsättningar för transungdomar att leva i enlighet med sin könsidentitet, vilket i grunden är en fråga om samma samhällsgrupps hälsa och välbefinnande. Samtidigt är det tydligt att könslagens utformning påverkats av en kraftsamlad opinion och ett intresse av att bevara ett folkbokföringssystem där det juridiska könet som utgångspunkt ska ligga fast livet ut. Som en följd därav är möjligheten att ändra juridiskt kön fortfarande både medicinskt och åldersmässigt avgränsad. Könslagen skiljer sig därmed också tydligt från tidigare lagstiftningsförslag där en 12-årsgräns och ett förfarande baserat på självbestämmande istället föreslogs. Mot denna bakgrund diskuteras de motiv och intresseavvägningar som ligger bakom könslagens åldersmässiga och medicinska begränsningar i ljuset av rätten till erkänd könsidentitet enligt barnkonventionen och Europakonventionen i detta antologibidrag.  

  Läs mer om Transungdomars rätt till erkänd könsidentitet och den nya könslagen

• Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter och patientens "rättigheter"

  2025. Denniz Sabo. Medicinsk rätt, 89-104

  Kapitel

  Läs mer om Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter och patientens "rättigheter"

• Den nya lagen om ändring av juridiskt kön: bakgrund, utmaningar och möjligheter i ljuset av transpersoners rättigheter och levnadsvillkor

  2024. Denniz Sabo.

  Övrigt

  Den 17 april 2024 röstade riksdagen igenom en ny lag om ändring av juridiskt kön. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2025 och har potential att bidra till att stärka transpersoners rätt till identitet och privatliv. Det är också ett av syftena bakom lagändringen. Samtidigt är det tydligt att den nya lagen bygger på en komplex intresseavvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Å ena sidan framgår av Socialutskottets betänkande (som ligger till grund för den aktuella lagändringen) att en utgångspunkt för en uppdaterad lag om ändring av juridiskt kön är att den ska vara mer tillgänglig, omfatta fler samt så långt som möjligt bygga på både unga och vuxna transpersoners rätt till privatliv och självbestämmande. Å andra sidan är det tydligt i betänkandet att en viktig aspekt varit att ringa in en tydlig målgrupp för att säkerställa att förfarandet att ändra juridiskt kön inte missbrukas i oärliga syften. Den nya lagen är därför inte baserad på den enskildes självbestämmande, utan en förenklad medicinsk prövning kommer fortsatt att krävas. I denna text analyseras den nya lagen och hur den kan komma att påverka transpersoners levnadsvillkor. Analysen innehåller också en diskussion om bakgrunden till lagändringen, det vill säga behovet av en moderniserad könstillhörighetslagstiftning i ljuset av bland annat rättsutvecklingen av transpersoners rätt till identitet och privatliv. Därutöver analyseras vissa oklarheter i Socialutskottets betänkande och utmaningar som kan komma att uppstå vid tillämpningen av den nya lagen.

  Läs mer om Den nya lagen om ändring av juridiskt kön: bakgrund, utmaningar och möjligheter i ljuset av transpersoners rättigheter och levnadsvillkor

• Först i världen år 1972, men sist och fast år 2023? Några reflektioner om behovet av en ny tillgängligare "könstillhörighets"-lag

  2023. Denniz Sabo.

  Övrigt

  År 1972 blev Sverige först i världen med att införa möjligheter för transpersoner att få sin könsidentitet rättsligt erkänd genom formella möjligheter att ändra sitt juridiska kön. Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (könstillhörighetslagen) formgavs i syfte att ringa in en specifik målgrupp på basis av hur den medicinska diagnosticeringen och behandlingen av transpersoner då var utformad. Enligt lagens 1 § var det enbart vuxna transpersoner som genomgått en könsbekräftande medicinsk utredning och behandling som gavs möjlighet att ändra sitt juridiska kön. Under de 50 år som passerat sedan könstillhörighetslagen trädde i kraft har både barns och transpersoners rättigheter stärkts. Många anser idag att en ändring av det juridiska könet är en grundläggande förutsättning för att transpersoner oavsett ålder fullt ut ska kunna leva sina liv på det sätt som de själva önskar. Trots detta har 1 § könstillhörighetslagen inte förändrats nämnvärt sedan bestämmelsen först infördes. Än idag krävs alltså att den som vill få igenom en administrativ ändring av sitt juridiska kön dels är över 18 år, dels har genomgått en väldokumenterad och integritetskänslig medicinsk utredning.

  Syftet med inlägget är att beskriva och problematisera förutsättningarna för att ändra juridiskt kön enligt könstillhörighetslagen. Trots att denna lag var den första i sitt slag, kan den idag betraktas som till viss del föråldrad och exkluderande, inte minst då den enbart omfattar vuxna individer och i praktiken förutsätter könsbekräftande medicinsk utredning och behandling för könsdysfori. Inlägget inleds med en övergripande beskrivning av det juridiska könet och 1 § könstillhörighetslagens förutsättningar för att ändra juridiskt kön i ljuset av rättsutvecklingen i vår omvärld. Därefter följer några reflektioner om behovet av en ny lag för ändring av juridiskt kön som omfattar unga under 18 år.

  Läs mer om Först i världen år 1972, men sist och fast år 2023? Några reflektioner om behovet av en ny tillgängligare "könstillhörighets"-lag

Visa alla publikationer av Denniz Sabo vid Stockholms universitet