Till mina huvudsakliga arbetsuppgifter hör att undervisa i svenskt teckenspråk och tolkning på kandidatprogrammet (180 hp) och på en fristående kurs i svenskt teckenspråk som nybörjarspråk (30 hp).

Jag medverkar i ett forskningsprojekt gällande undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk (UTL2). Mer om projektet kan man läsa under våra forskningsprojekt här på institutionens webbplats.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Tolkad tolkutbildning

  2018. Ingela Holmström, Eira Balkstam. Tolking, 317-335

  Kapitel

  I kapitlet fokuseras olika aspekter av tolkanvändning inom ramen för teckenspråkstolkutbildningen. Kapitlet bygger på intervjuer med studenter, lärare och tolkar och analysen visar att tolkstudenter under utbildningen genomgår en process från att vara rena nykomlingar till att bli legitima perifera deltagare (Lave och Wenger, 1991) i en teckenspråkstolkgemenskap. Genom att använda tolk i utbildningen får studenterna ett situerat lärande där de genom att möta professionella tolkar övergår från att mer eller mindre omedvetet använda tolk i syfte att tillägna sig undervisningsinnehållet, till att bli medvetna såväl om tolkyrket som profession som om tolkens maktposition gentemot döva tolkanvändare.

  Läs mer om Tolkad tolkutbildning

• Sign language dictionary as a digital tool in L2 teaching

  2019. Thomas Björkstrand, Eira Balkstam, Josephine Willing.

  Konferens

  Läs mer om Sign language dictionary as a digital tool in L2 teaching

• Sign language dictionary as a digital tool in Sign language interpreting education

  2019. Thomas Björkstrand, Eira Balkstam, Josephine Willing.

  Konferens

  Läs mer om Sign language dictionary as a digital tool in Sign language interpreting education

• Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare: Identifiering av aspekter, tecken och en- och tvåhandstecken

  2018. Eira Balkstam.

  I den här studien har undersökts hörande andraspråksinlärares fonologiska utveckling med avseende på deras förmåga att identifiera ett teckens aspektstruktur, både partiellt och som hela tecken, samt en- och tvåhandstecken. Deras resultat jämfördes sedan med en kontrollgrupp bestående av döva förstaspråkstalare av svenskt teckenspråk. Det har tidigare varit begränsat med studier med fokus på identifiering av tecken. Av den anledningen skapades till denna studie en uppgift som vare sig kräver kunskaper i svenskt teckenspråk eller lingvistiska förkunskaper. Studien består av data som baseras på en kvantitativ och longitudinell undersökning. Vid identifieringen av de aspekterna visade det sig hos båda grupperna att aspekten artikulationsställe var lättast att identifiera, direkt följt av aspekten artikulator och att aspekten artikulation var svårast att identifiera. L2-gruppen presterade bättre och kunde identifiera fler korrekta tecken än L1-gruppen. Båda grupperna presterade emellertid låga resultat. En möjlig orsak till detta kan vara att svarsblanketten inte var tillräckligt tydlig gällande aspekten artikulation. En annan tänkbar orsak är förmågan att memorera visuella komponenter. Vid identifieringen av en- och tvåhandstecken visade det sig för båda grupperna vara enklare att identifiera enhandstecken än tvåhandstecken. Detta bedöms överensstämma med tidigare forskning som visar att tvåhandstecken är fonologiskt och kognitivt mer komplexa än enhandstecken. Vidare forskning med ett större antal deltagare behövs för att kunna se eventuella ytterligare aspekter som kan påverka resultatet.

  Läs mer om Fonologisk utveckling i det svenska teckenspråket hos hörande andraspråksinlärare

Visa alla publikationer av Eira Balkstam vid Stockholms universitet