Växtnamn, läroböcker, elevers skrivutveckling, pedagogik

Min avhandling från 1990 behandlar dialektala växtnamn med avseende på tradition och förnyelse i ett lokalt växtnamnsskick på Gotland. Jag har senare gjort några ytterligare studier inom växtnamnsforskningen.  

Ett annat område som fångat mig är textanalys av läroböcker, vilket lett till medverkan i två större projekt, Svensk sakprosa 1750–2009 och Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande: en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum.

Ett tredje men närbesläktat intresseområde är elevers skrivutveckling, också utvecklat inom två projekt, Skribenter in spe, och Skönlitteratur i olika språkstödsprogram och möjlig inverkan på elevers skrivutveckling.

Slutligen har mitt intresse för pedagogiska frågor lett till ett projekt om högskolepedagogik, NORDFLUX – flexibel undervisning och examination i nordiska språk.

Projekt

Svensk sakprosa 1750–2009

Finansiärer: Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond

Min delstudie inom detta tvärvetenskapliga projekt har gällt läroböcker, mer specifikt hur syn på kunskap och kunskapstillägnande förändrats över tid och hur den påverkat innehåll, språk och struktur i naturkunskapsböcker för barn. Tidsperioden omfattar böcker från mitten av 1800-talet fram till år 2000.

Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande: en komparativ studie av undervisningspraktiker i svenska och finlandssvenska klassrum.

Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektet är tvärvetenskapligt och mina studier gäller dels jämförelser mellan svenska och finalandssvenska läroböcker i kemi, dels studier av kemiläroböckers roll i olika klassrums skriftpraktiker.

Skribenter in spe

Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektet undersöker dels hur elevers kunskaper om skrivande som kommunikativ handling utvecklas under skoltiden, såsom de visar sig i t.ex. förmågan att ta läsarperspektiv och att anpassa text till genrekrav och språknormer, dels hur dessa kunskaper förhåller sig till elevers skrivförmåga såsom den visar sig i deras faktiska textproduktion. Undersökningen bygger på dels texter, dels responssamtal från elever i olika åldrar.

Skönlitteratur i olika språkstödsprogram och möjlig inverkan på elevers skrivutveckling.

Finansiär: Linnéuniversitet. Nämnden för forskarnivå inom nämnden för utbildningsvetenskap. 

Projektet är tvärvetenskapligt och behandlar flerspråkiga elevers villkor och förutsättningar i skolan, med inriktning på samband mellan textval, klassrumssamtal  och elevers skrivande.

NORDFLUX – flexibel undervisning och examination i nordiska språk

Finansiär: Högskolans grundutbildningsråd

Projektet behandlar högskolepedagogik och tar sin utgångspunkt i forskningen om kognitivt lärlingskap och de alternativa modeller för institutionellt kognitivt lärlingskap som vuxit fram i anslutning härtill.

 

Publikationer

Ett urval av tidigare publikationer som inte finns i publikationsdatabasen DiVA, redovisade efter mina forskningsområden (DivA, se längst ned på sidan):

Växtnamnsforskning

Ekvall, Ulla. 1994 Recollecting Local Plant Names - Methodological Problems. I: Melchers, G. & Johannesson, N-L. (ed) Non-standard Varieties of Language. Acta Universitatis Stockholmiensis. Stockholm Studies in English. Almquist & Wiksell International. Stockholm. S. 24 ̶ 34.

Ekvall, Ulla. 1991. Könsskillnader i ett folkligt växtnamnsskick. I: Svenskans beskrivning 18. Lund University Press. Lund. S. 122 ̶ 130.

Ekvall, Ulla. 1988. Folkligt växtnamnsskick på sekelskiftets Gotland. I: Ingemar Olsson 25 augusti 1988. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet 28. Stockholm. S. 99 ̶ 109.

Ekvall, Ulla. 1988. Riksspråkligt inflytande på gotländska växtnamn vid 1900-talets början. I: Studier i svensk språkhistoria. Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 41. S. 43 ̶ 54.

Läroboksforskning

Ekvall, Ulla. 2001a. Den styrda och styrande läroboken. I: Melander, B. & Olsson, B. (red) Verklighetens texter. Sjutton fallstudier. S. 43 ̶ 80.

Ekvall, Ulla. 2001b. Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn. Hur syn på kunskap och kunskapstillägnande påverkat innehåll, språk och struktur i naturkunskapsböcker. Del. 2. Utvecklingen under 1900-talet. Rapport nr 35 från Svensk sakprosa. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Lund. (164 s.)

Ekvall, Ulla. 1997a. Formativt, figurativt, operativt i läroböcker för barn. Hur syn på kunskap och kunskapstillägnande påverkat innehåll, språk och struktur i naturkunskapsböcker. Del. 1. Utvecklingen under 1800-talet. Rapport nr 12 från Svensk sakprosa. Institutionen för nordiska språk, Lunds universitet. Lund. (120 s.)

Ekvall, Ulla. 1997b. Questions and Imperatives in School Textbooks. I: Selander S (red) Textbooks and educational media. Collected Papers 1991-1995. IARTEM The International Associations for Research on Textbooks and Educational Media. LHS - Mitthögskolan SPPB. S. 203 ̶ 214.

Ekvall, Ulla. 1997c. Vad är det fråga om? Om frågor och uppmaningar i gamla och nya naturorienterande läroböcker. I: Studier i svensk språkhistoria 4. S.63 ̶ 76.

Ekvall, Ulla. 1995. Läroboken - begriplig och intressant? I: Strömquist S. (red) Läroboksspråk. Ord och stil 26. S. 47 ̶ 76.

Ekvall, Ulla. 1991. Läsmål och läsförståelse. En pilotstudie av lärobokstexter. I: Barns läsutveckling och läsning. Rapport från ASLA:s höstsymposium Stockholm, 15-16 november 1990. S. 165 ̶ 179, 281 ̶ 282.

Elevers skrivutveckling

Ekvall, Ulla. 2006. Sagor kan vara overkliga men berättelser ska vara lite mer verklighetstrogna. Svenskans beskrivning 28. S. 109 ̶ 117.

Chrystal Judith & Ekvall, Ulla. 1999. Planering och revidering i skolskrivande. I: Svenskans beskrivning 23. S. 57 ̶ 76.

Ekvall, Ulla. 1997. Att skriva en berättelse. Elevers medvetenhet om genre och mottagaren. I: Svenskans beskrivning 22. S. 67 ̶ 81.

Ekvall, Ulla. 1996. ”Kan du inte skriva så här i stället?” I: Svenskans beskrivning 21. S. 83 ̶ 91.

Pedagogisk forskning

Ekvall, Ulla & Chrystal, Judith. 1995a. Kognitivt lärlingskap i högskoleundervisning. Del 1. Teoretisk bakgrund och undervisningsmodeller. PU-rapport nr 1995:2. Stockholms universitet. Stockholm. (38 s.)

Ekvall, Ulla & Chrystal, Judith.1995b. Leder högskolestudier till kritiska och kunniga studenter? PU-rapport nr 1995:1. Stockholms universitet. Stockholm. (24 s.)

Chrystal Judith & Ekvall, Ulla. 1995. Kognitivt lärlingskap i högskoleundervisning. Del 2. Ett försök att omsätta två modeller i undervisning vid Institutionen för nordiska språk. PU-rapport nr 1995:3. Stockholms universitet. Stockholm. (73 s.)

Chrystal Judith & Ekvall, Ulla. 1992. Vi och våra studenter. I: Leve mångfalden! Tjugo uppsatser om språk tillägnade Barbro Söderberg. Meddelanden från Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet 37. Stockholm. S. 49 ̶ 61.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Källor för folkliga växtnamn och folkliga växtnamn som källor

  2010. Ulla Ekvall. Nycklar till kunskap om människans bruk av naturen, 109-120

  Kapitel

  Läs mer om Källor för folkliga växtnamn och folkliga växtnamn som källor

• Lärobokstext och kemilektion

  2011. Ulla Ekvall. Att spegla världen, 117-138

  Kapitel

  Läs mer om Lärobokstext och kemilektion

• Argumentation och evaluering i flerspråkiga barns berättelser

  2013. Ulla Ekvall. Literacy i læringskontekster, 138-150

  Kapitel

  Läs mer om Argumentation och evaluering i flerspråkiga barns berättelser

• Towards Critical Literacy

  2013. Ulla Ekvall. Education Inquiry 4 (2), 243-260

  Artikel

  This study focuses, from a bilingual perspective, on how a Swedish national test is intended to promote critical literacy and language development in line with related aims in syllabuses for Swedish and Swedish as a second language. The material consists of reading and writing assignments and prescribed classroom preparations (including inspiration material). The method of analysis is Janks’ model for critical literacy education, focusing on orientations to domination, diversity, access and design. The main findings are that aspirations to critical literacy are lacking in both the reading and writing assignments and in the prescribed classroom preparations. The directions for using the inspiration material do not mention discussing power relations and there are no directions for explicit pedagogy demonstrating how the language of the inspiration story can be analysed as regards power expressions or other word choices suitable for the theme of the writing assignments.

  Läs mer om Towards Critical Literacy

• "Köttbulle betyder köttbulle"

  2014. Ulla Ekvall, Åsa Nilsson Skåve. Mångfaldens möjligheter, 257-277

  Kapitel

  Läs mer om "Köttbulle betyder köttbulle"

Visa alla publikationer av Ulla Bodil Ekvall vid Stockholms universitet