Elisabeth LöfstrandDocent

Min forskning är framför allt förbunden med det historiska arv som Sverige har från tidigare århundrandens kontakter med det ryska riket, ett arv som finns manifesterat i de största samlingarna äldre ryska dokument utanför Rysslands gränser. Dessa handlingar finns på olika bibliotek och arkiv, men främst på Riksarkivet och Kungliga biblioteket i Stockholm och på Uppsala universitets bibliotek. Här följer jag en lång tradition vid vår institution. Framlidne professor Anders Sjöberg initierade en rad utgåvor av äldre material ur svenska samlingar. Min avhandling var just en sådan utgåva av kyrkslaviska pergamentsfragment, huvudsakligen från 1300-talet, och den skrevs under hans handledning.

Från 1995 till 2008 arbetade jag inom projektet Novgorodiana Stockholmiensia, som har resulterat i en katalog över det s.k. Ockupationsarkivet från Novgorod, som förvaras på Riksarkivet i Stockholm. Handlingarna, som samtliga är på ryska, daterar sig till åren 1611-1617, dvs åren för den svenska ockupationen av Novgorod med omnejd. Arkivet fördes iväg från Novgorod av fältherren Jakob De la Gardie och det är unikt även för ryska förhållanden – i Ryssland har inget statligt arkiv av motsvarande omfång och dignitet bevarats. Katalogen, som är en detaljerad beskrivning av detta i vissa stycken svårtillgängliga arkiv, föreligger i två band på engelska (2005, 2009). Det första bandet finns även i översättning till ryska och har publicerats i Ryssland på cd. 

Min forskning kretsar alltså kring äldre ryska dokument i svenska samlingar. De textutgåvor som jag medverkat i har varit diplomatariska, dvs de följer originaltexten så nära som möjligt. Det är därvid viktigt att upprätta hållbara editeringsprinciper och arbetet med själva texten kräver stor noggrannhet. Andra frågor är manuskriptens proviniens, varvid en analys av språket kommer i första hand. I religiösa texter gäller det förhållandet mellan de sydslaviska protograferna och de på östslaviskt område reproducerade avskrifterna, liksom förhållandet mellan kyrkoslaviskan i en bestämd handskrift och den talade ryskan, närmare bestämt förekomst av dialektala drag i den sakrala kyrkoslaviskan.

I mitt arbete med Ockupationsarkivet från Novgorod är objektet för min forskning inte kyrkoslaviska utan en i mindre grad normerad ryska från tiden före 1700-talet. Kanslispråket brukar visserligen kontrasteras mot kyrkslaviskan, särskilt vad beträffar morfologin, men här gäller det även en analys av en många gånger svårgenomtränglig syntax. En intressant uppgift är att separera inslag av 1600-talets levande talspråk från formelartade vändningar.

Ockupationsarkivet är en outtömlig källa till kunskap om det ryska samhället i början av 1600-talet. I min forskning har jag velat lyfta fram olika aspekter på detta samhälle, t.ex. människornas vardagsliv, däribland kvinnornas levnadsvillkor.

För närvarande arbetar jag med att framställa en digital katalog över ett annat ryskt arkiv från stora oredans tid, också det förvarat på Riksarkivet. Det är det s k Smolenskarkivet från 1609-1611, dvs den tid då polackerna belägrade staden som de så småningom även intog. Då fördes ståthållarnas arkiv till det polsk-litauiska riket där det i mitten av seklet rövades av Karl X Gustavs trupper. Smolenskarkivet är betydligt mindre än Ockupationsarkivet och omfattar ca 1500 blad. Ockupationsarkivet har ett omfång på ca 21000 blad.

Ett annat större projekt som jag deltagit i är utgivningen av Erik Palmquists stora rapport i ord och bild från en ambassad till Moskva 1673-1674. Albumet är ett praktverk som förvaras på Riksarkivet i Stockholm.

Mitt intresse för svensk-ryska förbindelser hänför sig i första hand till det förpetrinska Ryssland. Det gäller alltså samhälle, kultur och vardagsliv i skärningspunkten mellan slavistik, kulturhistoria och politisk historia.