Kristina FjelkestamProfessor
Om mig
Jag är professor i genusvetenskap och genusvetenskapen har, som jag ser det, tre grundpelare som är förankrade i teori, politik och historia. Teori är den mång- och tvärvetenskapliga disciplinens sammanhållande kitt, politisk är tanken om att ämnet inte bara vill beskriva förtryckande mekanismer utan även förändra dem, vilken bygger på en emancipatorisk strävan med historiska rötter.
Jag är särskilt intresserad av forskning kring språk och sexualitet eftersom det är så centralt i människors liv. Men också för att det är komplicerat och paradoxalt nog utgör både det bästa och det värsta som kan hända oss – språk kan vara konstnärligt njutbart men också utöva våld, sexualitet kan leda till underbara men också till förskräckliga upplevelser.
Senaste publikationerna:
(2020) "Som om det var 1789: Då som nu i kulturprofilskandalen", Tidskrift för litteraturvetenskap nr 2-3.
(2018) ”Retrofili och begäret efter det förflutna”, Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3.
(2018) ”Does Time Have a Gender? Queer Temporality, Anachronism, and the Desire for the Past”, The Ethos of History. Time, Location and Responsibility, red. Stefan Helgesson & Jayne Svenungsson, Oxford:Berghahn.
Forskning
Min forskningsprofil är i övergripande mening feministiskt kulturteoretisk med historisk inriktning. För närvarande intresserar jag mig för forskningsfältet kring queer temporalitet, vilket handlar om alternativa sätt att betrakta tid. Detta intresse har jag praktiserat till exempel inom ramen för det RJ-finansierade forskningsprogrammet Tid, minne, representation: om historiemedvetandets förvandlingar, och jag har tidigare även forskat kring kulturellt minne, det vill säga vad och hur ett samhälle väljer att minnas, samt anlagt diverse forskningsperspektiv på historieskrivningens teori och praktik.
Sedan 2015 är jag tillbaka på Stockholms universitet där jag en gång i tiden disputerade i litteraturvetenskap med avhandlingen "Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer: modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige" (Symposion 2002). Genom att här studera litteratur som är bortglömd idag ville jag problematisera litteraturhistorieskrivningars konsekrering av en litterär kanon. I min andra bok, "Det sublimas politik: emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner" (Makadam 2010) ville jag fortsätta att problematisera historieskrivning i praktiken, nu genom att analysera de politiska konsekvenserna av estetikens historia. I ”Ta tanke: feminism, materialism och historiseringens praktik” (Sekel 2012) reflekterar jag vidare kring historiefilosofiska frågor. Boktiteln anspelar både på att ta sig rätten att tänka och på insikters konkreta materialisering i mer teoretisk mening, och i led med detta väljer jag här att betrakta litterära verk som svar på samtida estetiska och politiska frågor och som sociala praktiker snarare än som statiska objekt. I mina läsningar blir då till exempel en roman som Djuna Barnes’ ”Nightwood” en allegorisk gestaltning av den traditionella historieskrivningens Andra.
I övrigt har jag publicerat både nationella och internationella artiklar, varit redaktör för antologierna ”Reflektionens gestalt” (2009) och ”Kvinnorna gör mannen: maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500-2000” (2013, tillsammans med Helena Hill och David Tjeder), och deltagit i olika forskningsprojekt när jag tidigare varit verksam vid Södertörns högskola, Umeå universitet och Linköpings universitet. För en mer fullständig förteckning över mina skrifter, se SwePub-länken här intill.
