Gabriela Bjarne Larsson Handledare

Hittills i min forskning har jag studerat svensk historia under perioden 1250-1500. Det började med att jag i min avhandling undersökte den tilläggslagstiftning som utfärdades som komplement till lagarna. Inom vilka områden var det nödvändigt att komma med tillägg och på vilket sätt förändrade denna lagstiftning innehållet i rikslagen från 1350? Jag visade också hur denna tilläggslagsstiftning påverkade och inkorporerades i den reviderade rikslagen från 1442. I undersökningen diskuterades också lagstiftningens konsekvenser för självägande bönder samt för kyrkan och frälsets landbor.

I min andra monografi intresserade jag mig för hur kvinnor och män förvärvade jordegendomar under senmedeltiden. Bytte de till sig egendomen eller köpte de den, fick de egendomen i gåva eller erhöll de den efter en förfallen pant? Stora skillnader uppdagades mellan kvinnor och mäns delaktighet i de olika transaktionsformerna, oavsett om de var självägande bönder eller tillhörde frälset. Kvinnor köpte ytterst sällan jord och deras transaktioner hade oftast som mål att säkra sin egen försörjning eller en nära anhörigs försörjning. Jag studerade också om parterna i en transaktion var beroende av varandra eller om det fanns utrymme för marknadsrelationer. Det var vanligare att betala med mynt när relationen var marknadsinriktad. Vid en gåvorelation betalades egendomen med varor eller så uppgavs inte värdet eller betalningen alls.

Nyckelord: senmedeltid, kvinnor, bönder, frälset, civilstånd, bördsrätt, gåvor, monetarisering