I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Konsten att reflektera: Textaktiviteter som verktyg vid skrivande och skrivundervisning inom utländska lärares vidareutbildning (ULV)

  2024. Theres Bellander, Goran Maljan, Marie Nelson. Svenskans beskrivning, 305-320

  Konferens

  Av tradition är en stor del av svensk lärarutbildning uppbyggd kringreflektion. Med målet att utveckla yrkeskompetens tränas lärarstudenter i att reflektera kring sin egen skolgång, kring ämneskunskaper ochdidaktiska kunskaper inom utbildningen samt kring erfarenheter vidverksamhetsförlagd utbildning, VFU (Bie 2014). ”Den reflekterandepraktikern” beskrivs av Schön (2003) som en yrkesutövare som tänkeröver vad hen företar sig eller som riktar tankarna mot handlingen ochden kunskap som är implicit i denna handling. I pedagogisk och didaktisk litteratur inom lärarutbildningen lyfts aktiviteten att reflekterafram som central. Många förslag ges också till hur reflektion kan gåtill, exempelvis genom loggboksskrivande eller reflektionssamtal igrupp (Hatton & Smith 1995, Bie 2014). Man betonar att en reflektion inte kan vara rätt eller fel, dock kan den vara mer eller mindre underbyggd.

  Läs mer om Konsten att reflektera

• Självkorrigeringar i skriftlig produktion hos inlärare av svenska som andraspråk

  2024. Goran Maljan. Horizonti jezika i kulture, 69-83

  Kapitel

  Studien behandlar skriftliga självkorrigeringar som görs av vuxna serbisktalande inlärare av svenska som andraspråk. Fokuset ligger på hur universitetsstudenter som har omfattande explicit kunskap i svenskans grammatiska struktur använder denna kunskap för att monitorera och korrigera sin skriftliga produktion. Självkorrigerade avvikelser i användning av olika ordföljdsregler analyseras både kvantitativt och kvalitativt ur ett pseudolongitudinellt perspektiv. Trots studiens vissa begränsningar kan två huvudsakliga slutsatser dras ur analysen. För det första står det klart att bruk av självkorrigeringar ökar över tid, trots att studenternas explicita kunskap samtidigt inte ökar avsevärt. Detta förklaras med att den explicita kunskapen däremot blir alltmer intränad och tillgänglig. Den andra slutsatsen är att självkorrigeringarna inte beror på ordföljdsreglernas syntaktiska relevans utan på deras lingvistiska och metalingvistiska framträdande och formella komplexitet. Ytterligare forskning behövs dock för att utröna hur självkorrigeringar påverkar både inlärares implicita kompetens och produktion.

  Läs mer om Självkorrigeringar i skriftlig produktion hos inlärare av svenska som andraspråk

• Exponering för språket avgörande för hur vi tolkar sammansatta ord

  2020. Goran Maljan.

  Övrigt

  Läs mer om Exponering för språket avgörande för hur vi tolkar sammansatta ord

• Undervisning i lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsutveckling

  2019. Goran Maljan.

  Övrigt

  Läs mer om Undervisning i lässtrategier gynnar flerspråkiga elevers läsutveckling

Visa alla publikationer av Goran Maljan vid Stockholms universitet