I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Isidor Flodström, SCB och tillkomsten av serien Statistiska meddelanden 1912

  2007. Sven Hellroth.

  Konferens

  Beskriver tillkomsten av serien Statistiska meddelanden 1899-1912. Statistiska meddelanden gavs ut första gången av SCB 1912. Konferenspappret är ett bidrag till den ekonomiska statistikens historia i Sverige.

  Läs mer om Isidor Flodström, SCB och tillkomsten av serien Statistiska meddelanden 1912

• Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt

  2011. Sven Hellroth.

  Avhandling (Dok)

  This thesis investigates the emergence and establishment of an early public monitoring system of the Swedish economy prior to the First World War. The study relies on a careful examination of the source materials with the view to map why and how the monitoring of the Swedish economy emerged, who demanded it, how the public supervision of the economy was organised and administrated and the results of the efforts. The common driving force was an increasing political interest in Sweden and elsewhere over the labour issue towards the end of the nineteenth century. In fact, the establishment of the monitoring system of the Swedish economy was largely the result of a broader international statistical respons to the labour question by the end of that century. The emergence of a public monitoring of the economy was driven by a general need for measuring the effect of industrialisation on the labour market, especially the growing problems with episodes of involuntary unemployment in the industrialised countries towards the end of the century.

  The thesis is divided in two parts with a total of ten chapters. It is written within a traditional narrative structure, that is, the beginning, the middle and the end. The first part examines the emergence of the surveillance of the labour market and consists of three chapters according to the narrative structure covering the period 1893-1913. The second part consists of three chapters that investigate the establishment of a monthly economic survey of the Swedish economy between 1910 and 1914, structured in the same way as the part one. The establishment of this early public monitoring of the Swedish economy should be regarded as a forerunner of the National Institute of Economic Research (Konjunkturinstitutet) 1937.

  Läs mer om Från arbetsstatistik till konjunkturöversikt

• Projektet Aktivitetsrapporten som empirisk källa till arbetslösassökbeteende

  2015. Sven Hellroth.

  Konferens

  Det här konferenspappret bygger på ett av IFAU finansierat projekt om aktivitetsrapportensom empirisk källa till arbetslösas sökbeteende och behandlar främst bakgrunden tillaktivitetsrapporten. Den historiska bakgrunden visar att aktivitetsrapporten är en följd av enförändrad arbetsmarknadspolitik sedan början av 1990-talet med ökade krav på den arbetslöseatt mer aktivt söka jobb och ett samtidigt ökat behov av kontroll av att den arbetslöseverkligen är aktiv på arbetsmarknaden. Det individuella ansvaret hos den enskilde att bryta sinarbetslöshet står i centrum i den nya arbetsmarknadspolitiken. Det instrument statsmaktenanvänder sig av är en mer restriktiv arbetslöshetsförsäkring med ett ifrågasättande av det äldremen rigidare sanktionssystemet.Aktivitetsrapporten infördes den 1 september 2013 av Arbetsförmedlingen efter en skrivelseav regeringen. I den ska en arbetssökande arbetslös inskriven vid Arbetsförmedlingen varjemånad redovisa vad han eller hon har gjort för att bryta sin arbetslöshet, med utgångspunkt ien mellan den arbetssökande och Arbetsförmedlingen upprättad individuell handlingsplan.Införandet av aktivitetsrapporten utgjorde en del i ett förändringsarbete av denarbetsmarknadspolitiska verksamheten som alliansregeringen genomförde 2012 ochinnefattade en skärpning av lagen om arbetslöshetsförsäkring. Syftet med projektet är attundersöka dels den historiska bakgrunden till aktivitetsrapporten, dels i vilken utsträckningaktivitetsrapporten kan bidra till en ökad kunskap om arbetslösas sökbeteende. Vilkamöjligheter finns att genom aktivitetsrapporten förstå de arbetssökandes sökbeteende ochvilka begränsningar finns? I projektet ingår en empirisk jämförelse mellan aktivitetsrapportenoch Arbetsförmedlingens egen Sökandeundersökning samt en enkät ställd till ett antalarbetssökande som aktivitetsrapporterar i syfte att undersöka vad de har gjort för att bryta sinarbetslöshet. Dataunderlagen till projektet leverades under hösten 2014 och början av 2015.

  Läs mer om Projektet Aktivitetsrapporten som empirisk källa till arbetslösassökbeteende

• Kristallkulan och den ekonomiska politiken

  2016. Sven Hellroth. Historisk Tidskrift (S) 136 (4), 595-625

  Artikel

  År 1937 inrättades det statliga Konjunkturinstitutet. Det utgjorde slutpunkten på framväxten av en offentlig konjunkturbevakning som inleddes i början av 1900-talet. Tillkomsten av institutet var del av en aktiv ekonomisk politik mot arbetslöshet. Uppsatsen stödjer därmed indirekt den forskning som hävdar att krispolitikens vagga stod att finna i riksdagens behandling av arbetslöshetsfrågan åren före 1914.

  Läs mer om Kristallkulan och den ekonomiska politiken

• Aktivitetsrapporten som empirisk källa till arbetslösas sökbeteende

  2016. Sven Hellroth.

  Rapport

  Syftet med projektet är att undersöka aktivitetsrapportens möjligheter att förstå sökaktiviteten hos arbetssökande inskrivna vid Arbetsförmedlingen. För ändamålet har två totala uttag av aktivitetsrapporter för oktober och november 2014 använts. Undersökningen har också kompletterats med en genomgång av Arbetsförmedlingens Sökandeundersökning för oktober 2014 och en tillsammans med Arbetsförmedlingen genomförd webbenkät under oktober 2014. Undersökningen har gjorts på såväl en generell nivå som på kommunnivå.

  Då i stort sett samtliga inskrivna arbetssökande i Sverige ska aktivitetrapportera varje månad så ger den en lägesbeskrivning över de arbetslösas sökbeteende även på läns- och kommunnivå. Givet vilka individdata som finns att tillgå möjliggör sålunda aktivitetsrapporten relativt ingående studier av de arbetssökandes sökbeteende för varje kommun.

  Enlig aktivitetsrapporterna 2014-10 – 11 söker män generellt sett i något högre utsträckning arbete än kvinnor medan kvinnorna är mer aktiva än männen att beskriva vad de har gjort för att bryta sin arbetslöshet under aktiviteten annan aktivitet. De övriga aktiviteterna fördelar sig relativt jämnt i genomsnitt mellan könen. Ett genomgående mönster är att de utrikes födda söker i genomsnitt fler jobb än de inrikes födda. Det gäller i princip för alla kommungrupper. Skillnaden i att söka jobb mellan kvinnor och män bland de utrikes födda är också stor med en tydlig övervikt för männen medan skillnaden bland de inrikes födda är mindre utpräglad, med en marginell dominans för männen.

  Aktiviteten intervju uppvisar ett annat mönster. Generellt sett så blir såväl kvinnor som män kallade till en intervju lika många gånger i genomsnitt enligt de båda aktivitetsrapporterna. De inrikes födda kvinnorna blir i genomsnitt marginellt oftare kallade till en intervju än männen. Det omvända förhållandet råder mellan kvinnor och män bland de utrikes födda. Männen blir i genomsnitt betydligt mer frekvent kallade till en intervju än kvinnorna. Den stora skillnaden återfinns mellan de inrikes- och utrikesfödda. De inrikes födda blir betydligt oftare kallade till en intervju än de utrikes födda. Om vi ser till relationen antalet sökta jobb per intervju framträder skillnaden klart. De utrikes födda har svårare att bli kallade till en intervju än de inrikes födda. Det gäller inom alla kommungrupper.

  Läs mer om Aktivitetsrapporten som empirisk källa till arbetslösas sökbeteende

• Tobias Davidsson

  2017. Sven Hellroth. Historisk Tidskrift (S) 137 (2), 329-332

  Artikel

  Läs mer om Tobias Davidsson

• Vad kan en enskild forskares arkiv berätta om ekonomisk-historia vid Stockholms universitet?

  2019. Sven Hellroth.

  Konferens

  Det här konferenspappret presenterar ett pågående projekt som syftar till att inventera och tillgängliggöra för forskningen en enskild forskares omfattande arkiv- och boksamlingen inom ämnena ekonomisk-historia och nationalekonomi från slutet av 1960-talet till i princip dags dato. Samlingen består totalt av cirka 300 hyllmeter, varav boksamlingen utgör mer än hälften. Arbetet görs i samråd med forskarens familj och finansieras av Tore Browalds och Hedelius stiftelse vid Handelsbanken.

  På grund av samlingens omfattning är det här konferenspappret avgränsat till i första hand det arkivmaterial som rör ämnet ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Tids- och rumsligt är det i första hand perioden mellan åren 1963 och 1982 som presenteras. Valet av år 1963 hänger samman med att hen det året hade påbörjade sin forskarutbildning nationalekonomi och ekonomisk historia i USA och som avslutades 1969 med en Ph D vid Northwestern University, Evanston Illinois. Källorna antyder att RH rekryterades till ekonom-historiska institutionen vid Stockholms universitet, oklart hur, 1969 eller början av 1970 av dåvarande professorn Rolf Adamson.

  Syftet med det här konferenspappret är att peka på de olika vilka möjligheter arkiv- och boksamlingen har vad gäller ämnet ekonomisk-historiskas utveckling vid Stockholms universitet under de nämnda åren samt något om dess relation till nationalekonomi. Samlingen är spännande då delar av den kom till under period då ämnet ekonomisk-historia stod inför en stor omvandling och dess utveckling mot ett visst mål var oklart. Den kan sålunda bidra till frågan om vad ekonomisk-historia antas skulle vara för ämne under 1970-talet samt dess gränser gentemot inte minst nationalekonomi.

  Läs mer om Vad kan en enskild forskares arkiv berätta om ekonomisk-historia vid Stockholms universitet?

• The Development of the Department of Economic History at the University of Stockholm 1970-1982

  2021. Sven Hellroth.

  Konferens

  During the 1940s, the issue of introducing economic history as an independent discipline at universities was examined by the state. As a result, four preceptors and a professorship were established. The professorship went to Stockholm University and Ernst Söderlund in 1949. In 1969, he resigned and was succeeded by Rolf Adamson. In this conference paper, I will focus on the development of the department of economic history at University of Stockholm between the years 1970-1982, during the radical student era. I am using an extensive archive material, gathered by PhD Rolf Henriksson, together with other source material produced by Professor Rolf Adamson, head of the department. The main research question is: How did the department meet the students' demands and to what extent did the students influence the departments' teaching methods and the content of the courses? The Conference paper is part of a larger planned project on the creation and development of the department of economic history at Stockholm University between the years 1949 and 1982. The planned publication of the project is set for 2024, 75 years after the professorship was established at Stockholm University. 

  Läs mer om The Development of the Department of Economic History at the University of Stockholm 1970-1982

Visa alla publikationer av Sven Hellroth vid Stockholms universitet