Stockholms universitet

Hans StrandProfessor emeritus

Om mig

Pensionerad. Tidigare anställd som professor i svenska språket, särskilt nusvenska, vid dåvarande Institutionen för nordiska språk (nuvarande Institutionen för svenska och flerspråkighet). Prefekt för Institutionen för nordiska språk 2007 – 2011. Mina forskningsintressen har kretsat kring akademiskt skrivande, studenters skrivande och skrivutveckling, talat och skrivet massmediespråk samt teori- och metodfrågor.

Undervisning

Handledare doktorsavhandling

Författare Titel År
Gunilla Hellström Saco-SR-konflikten 1971 – en analys av opinionsbildning i tidningsledare 2011
Stina Hållsten Ingenjörer skriver : Verksamheter och texter i arbete och utbildning 2008
Linda Kahlin Sociala kategoriseringar i samspel : Hur kön, etnicitet och generation konstitueras i ungdomars samtal 2008
Maria Lim Falk Svenska i engelskspråkig skolmiljö : Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser 2008
Ingela Tykesson-Bergman Samtal i butik : Språklig interaktion melllan biträden och kunder 2006
Mona Blåsjö Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer 2004
 
 

Handledare licentiatavhandling

Författare Titel År
Susanne Staf Att lära historia i mellanstadiet : Undervisningsresurser och elevtexter i ett medeltidstema 2011
 
 

Handledare studentuppsats/examensarbete (där studenten lagt in uppsatsen i DiVA)

Författare Titel År
Helen Allvin Patientjournalen som genre : En text-och genreanalys om patientjournalers relation till patientdatalagen 2010
 
 

Pedagogiskt utvecklingsarbete

Pedagogiska projekt som jag har lett.

 

Akademiskt skrivcentrum

(Stockholms universitet 1996 – 2002)

Tillsammans med Pedagogiska rådet och Enheten för pedagogisk utveckling, Stockholms universitet.

Syftet med projektet var att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete kring undervisning i akademiskt skrivande, bland annat genom att anordna seminarier och kortare kurser på temat "att undervisa i akademiskt skrivande" för lärare från olika ämnen vid Stockholms universitet.

För närmare information, se

 

Läskiga uppsatser

(Stockholms universitet och Grundutbildningsrådet 1998–1999)

Tillsammans med Stockholms universitets studentkår.

Syftet med projektet var att ta reda på varför studenterna vid Stockholms universitet har så svårt att bli klara med sina examensarbeten och uppsatser på påbyggnadsnivå (i tid eller över huvud taget).

Projektet är avslutat och finns avrapporterat i

 

Forskning

Forskningsprojekt som jag har lett. De referenser som omnämns nedan och som inte är länkade  återfinns antingen i SU:s DiVa-portal eller bland "Tidigare skrifter av Hans Strand (2005 – 1975)"  – se länk längst upp till höger på denna sida.

 

Medierande redskap i vetenskapliga texter: hur kunskap byggs och förmedlas inom olika akademiska discipliner

 (Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté 2006–2008).

Tillsammans med Mona Blåsjö, Stockholms universitet, Maria Lim Falk, Stockholms universitet, Åsa Mäkitalo, Göteborgs universitet, och Christine Räisänen, Chalmers tekniska högskola.

Syftet med projektet är att ta reda på vilka de centrala medierande redskapen är inom några olika akademiska discipliner och vilken roll som dessa redskap spelar när ny kunskap ska byggas inom respektive ämne. Ett bisyfte är att försöka utveckla den akademiska skrivundervisningen.

Projektet finns avrapporterat i Blåsjö 2013 (fulltext), Blåsjö & Räisänen 2011 (1314 Kb) (länk till hela skriften), Strand 2019, 2013, 2010a, 2010b, 2007a och 2007b. Ytterligare publikationer kan tillkomma.

 

Sprint och svenskan i skolan

(Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté 2002–2004)

Tillsammans med Maria Lim Falk, Stockholms universitet, och Olle Josephson, Språkrådet.

Syftet med projektet är att ta reda på hur skolelevers svenska påverkas av så kallad sprint-undervisning (språk- och innehållsintegrerad undervisning). Två gymnasieklasser har följts under tre år: en med sprintundervisning (på engelska) och en "normalklass" utan sådan undervisning.

Projektet finns avrapporterat i Maria Lim Falks avhandling Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser. Stockholm 2008 och i Lim Falk & Strand 2009.

 

Studenters skrivutveckling

(Stockholms universitet 2000–2002).

Syftet med projektet har varit att ta reda på i vad mån och i vilka avseenden som B- och C-uppsatser skrivna av studenter i medie- och kommunikationsvetenskap skiljer sig åt. Den centrala frågan här är alltså om C-uppsatserna uppvisar fler och större likheter med de etablerade forskarnas texter inom samma ämne än B-uppsatserna, men ambitionen är också att försöka förstå och förklara varför B- och C-uppsatserna liknar respektive inte liknar de etablerade forskarnas texter.

Projektet finns avrapporterat i Strand 2006. Se även Mona Blåsjös avhandling Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm 2004.

 

Kundsamtalet

(FAS 2002–2004).

Tillsammans med Ingela Tykesson, Södertörns högskola, och Olle Josephson, Språkrådet.

Syftet med projektet är att beskriva den språkliga interaktionen mellan biträden och kunder i några olika servicesituationer. Tre miljöer har studerats: Konsumkassa, delikatessdisk och informationsdisk i bokhandel. Därtill kommer en historisk genomgång av handböcker och liknande från 1940 och framåt.

Projektet finns avrapporterat i Ingela Tykessons avhandling Samtal i butik. Språklig interaktion mellan biträden och kunder. Stockholm 2006.

 

Svenska partiledares språkliga interaktion i TV-sända valutfrågningar 1964-1991

(Delstudie som genomfördes 1992-93 inom det HSFR-finansierade programmet Arbetarrörelsen och språket)

Tillsammans med Christina Resén, Stockholms universitet. Partiledare från tre olika partier (s, m och v) studerades under fyra olika valår (1964, 1973, 1982 och 1991).

Syftet med projektet var att ta reda på 1) om partiledarnas uppträdarkompetens skiljer sig åt i den aktuella intervjusituationen, 2) om journalisterna behandlar partiledarna på ett likvärdigt sätt samt 3) om ett specifikt arbetarrörelsespråk kommer till uttryck i dessa intervjuer.

Projektet finns avrapporterat i Strand & Resén 1996 och Strand 1994a.

 

Språklig kommunikation och interaktion i TV

(Riksbankens jubileumsfond 1985–1988).

Syftet med projektet var att inom den så kallade kulturindikatorforskningens ram studera sambandet mellan social makt och språklig dominans i dels TV-utbudet som helhet i Sverige under 1982 (dvs. i dåvarande TV1 och TV2), dels i olika programtyper. Sambandet mellan social makt och språklig dominans i TV används alltså här som ett slags kulturindikator, dvs. som ett sätt att mäta en viss aspekt av kulturen i samhället.

Projektet finns avrapporterat i Strand 1997, 1995a, 1992a, 1991, 1989c och 1988a; se även Strand 1985 och 2003a.

 

Televisionens idévärld/Befolkningsstrukturen i TV

 (Riksbankens jubileumsfond 1982–1985)

Tillsammans med Gunnar Andrén, Cecilia von Feilitzen och Kjell Nowak, samtliga vid dåvarande Centrum för masskommunikationsforskning, Stockholms universitet.

Syftet med projektet var att inom den så kallade kulturindikatorforskningens ram kartlägga befolkningsstrukturen i TV-utbudet som helhet i Sverige från 1982 för att kunna jämföra "kulturen" i samhället (här alltså representerad av TV-utbudet) med andra typer av indikatorer (framför allt ekonomiska och sociala sådana).

Projektet finns avrapporterat i von Feilitzen, Strand, Nowak & Andrén 1989a, Nowak, Strand, Andrén, Ross och von Feilitzen 1989d, Strand 1988b och Andrén, von Feilitzen, Holmqvist, Nowak, Ross & Strand 1986.

 

Tidningsspråk

(HSFR 1977–1979)

Tillsammans med Sten Malmström, Stockholms universitet.

Syftet med projektet var att - inom den kvantitativa stilistiken ram - dels beskriva språkliga skillnader mellan olika typer av tidningar och tidningsgenrer, dels försöka förklara de iakttagna skillnaderna.

Projektet finns avrapporterat i Strand 1984a och 1984b; se även Strand 1988c och 1995b.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Vad jag lärt mig under 38 år inom akademin

    2019. Hans Strand. Fritt från fältet, 233-242

    Kapitel

    I denna artikel försöker jag besvara frågan vad det är för kompetenser och intellektuella redskap som jag har tillägnat mig under mina år inom akademin. Sådana färdigheter är inte alltid generella utan i regel kopplade till någon form av diskursgemenskap. Därför kastar jag först en blick tillbaka på min akademiska karriär med fokus på de miljöer och kommunikativa sammanhang där jag varit verksam. Mot denna bakgrund lyfter jag sedan fram sex olika redskap och kompetenser som jag anser att jag har förvärvat efter hand: en viss syn på kunskap, en viss syn på språk och språkbruk, behovet av att då och då skifta teoretiskt perspektiv, konsten att läsa strategiskt, en teoretisk syn på skrivande och skrivförmåga samt vissa praktiska erfarenheter av att skriva akademiska texter. Jag avslutar artikeln med att väcka några nya frågor: hur ser det ut inom andra fält, vilka likheter och skillnader finns osv?

    Läs mer om Vad jag lärt mig under 38 år inom akademin
  • Studentens skrivhandbok

    2015. Kristina Schött (et al.).

    Bok

    Studentens skrivhandbok vänder sig till dig som är ny på högskolan eller universitetet. Kanske kommer du direkt från gymnasiet, kanske har du varit ute och arbetat några år. Här får du hjälp att komma underfund med vad, hur och varför man skriver på högskolan.  Framför allt handlar boken om det skrivande du kommer att ägna dig åt de första terminerna. 

    Här får du veta vad lärarna kan mena när de ber dig diskutera eller redogöra i en text och varför den akademiska stilen är som den är. Du får också veta hur du kan göra när du ska skriva tillsammans med andra och hur arbetsprocessen kan se ut när du skriver på egen hand.

    Boken innehåller praktiska råd när det gäller stilen och språket i din text, hur du refererar till källor och hur du granskar och redigerar det du ska lämna in.

    Denna nya upplaga av Studentens skrivhandbok innehåller flera helt nya kapitel och presenterar ett annat synsätt än tidigare upplagor. Fokus ligger på vad man gör i en akademisk text.

    Bokens författare har många års erfarenhet av forskning om och undervisning i skrivande på högskolenivå.

    Läs mer om Studentens skrivhandbok
  • Vetenskaplighet och anställningsbarhet

    2013. Hans Strand. Sakprosa 5 (2), 1-18

    Artikel

    Today, our students must cope with two seemingly contradictory tasks: they have to write an independent academic thesis and they have to prepare for the diverse writing of modern working life. In the article, I argue that it is possible for higher education to unite the two tasks. The solution is to add a meta-perspective to academic writing instruction. This perspective is a tool that the students should appropriate when learning to write some of the common genres at the university. Later on, they can use this tool when learning to write various new workplace genres.

    Läs mer om Vetenskaplighet och anställningsbarhet
  • Text i verksamhet

    2012. Anna-Malin Karlsson, Hans Strand. Språk & Stil 22 (1), 110-134

    Artikel

    The majority of text researchers today view text as deeply embedded in context. Still, the question of how context should be treated in analysis, in order to achieve a “thick” theoretical understanding, remains substantially unanswered. In this article, a focus on the meso-level of context, the activity, is suggested as a way of contextualizing texts. This level has shown to be fruitful for explaining patterns and variation in conversation. The meso-level of activity can also be expected to be relevant for the participants of textual communication, which is a key factor when striving for what is sometimes called ecological validity. In the article, previous research and specific examples are discussed in two thematic sections, focusing on texts in text-mediated activities (e.g. academic research and education) and texts in practical activities (e.g. health care work), respectively. Based on these overviews, a unified analytical perspective and a possible stance for researchers interested in grounding their text analysis in a less ‘text-biased’ understanding of context are proposed. This perspective combines activity theory with a semiotic focus on text artefacts inspired by New Literacy Studies. Once the role of a text in the activity is established, and when goals and possible conflicts are identified, context-based concepts such as genre and discourse are suggested for linking activity to linguistic text structure

    Läs mer om Text i verksamhet
  • Studenternas examensarbeten

    2006. Mona Blåsjö, Hans Strand. Textvård, 73-84

    Kapitel

    Allt fler svenskar ställs inför upgiften att skriva ett examensarbete på högskolan. Varför är det så svårt? Artikelförfattarna menar att många studenter har svårt att förstå uppgiftens karaktär: texten ska vara ett välargumenterat, faktabaserat inlägg i en pågående vetenskaplig diskussion. Också lärarna kan ha svårt att förmedla den insikten; den är på något sätt alltför självklar för dem.

    Läs mer om Studenternas examensarbeten
  • Vad händer mellan B- och C-uppsats?

    2006. Hans Strand. Språk och stil. Tidskrift för svensk språkforskning NF 16 (-)

    Artikel

    Hans Strand: Vad händer mellan B- och C-uppsats? Studenters skrivutveckling i medie- och kommunikationsvetenskap. S&S NF 16, 2006, s. 35–73.

    Denna studie handlar om hur studenter inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) vid Stockholms universitet förhåller sig till en viss typ av genrekompetens. Syftet är att ta reda på följande: I vad mån tillägnar sig dessa studenter när de skriver sina B- och C-uppsatser den typ av genrekompetens som de etablerade forskarna besitter – i det följande kallad forskarnormen – och i vad mån gör de inte detta?

    Undersökningsmaterialet utgörs av 16 B-uppsatser från ht 2000 och 14 C-uppsatser från vt 2001 (alla som blev klara i tid under respektive termin). Tre delstudier har genomförts. Den första behandlar det yttre textmönstret, dvs. de olika delar eller avsnitt som förekommer i B- och C-uppsatserna samt längden på dessa avsnitt. Den andra gäller det inre textmönstret, dvs. de olika avsnittens utformning och (i viss mån) inbördes relationer. Den tredje avser en delmängd av materialet som helhet, närmare bestämt fem uppsatspar, som har närstuderats i olika avseenden. (En B- och C-uppsats som författats av exakt samma person eller personer bildar ett uppsatspar.)

    Följande slutsatser dras: Någon form av skrivutveckling äger uppenbarligen rum mellan B- och C-uppsats. Utvecklingen kan dock antas se något olika ut för skilda individer (beroende på deras bakgrund och liknande), för olika ämnen (beroende på ämnenas karaktär) och för olika språkliga företeelser (beroende på vilken del av genrekompetensen som avses osv.).Generellt sett tycks det dock vara så att det som har med uppsatsens yta att göra (t.ex. det yttre textmönstret) utvecklas tidigare och snabbare än det som har med uppsatsens djup att göra (t.ex. vissa aspekter av det inre textmönstret).Vissa sidor av genrekompetensen behärskas redan på B-nivå (t.ex. det yttre textmönstret) medan andra sidor ännu inte behärskas på C-nivå i någon högre grad (t.ex. vissa aspekter av det inre textmönstret). Adekvat undervisning i akademiskt skrivande kan sannolikt underlätta och påskynda studenternas utveckling i viss mån. Samtidigt går det inte att bortse från att studenternas möjligheter (och kanske också ambitioner) att tillägna sig och tillämpa forskarnormen är begränsade eftersom de befinner sig i en annan situation än forskarna och lärarna.

    Läs mer om Vad händer mellan B- och C-uppsats?

Visa alla publikationer av Hans Strand vid Stockholms universitet