• Fonetik och uttal (Franska, förberedande kurs och Franska I)
• Muntlig kommunikation (Franska I)
• Fonetik och fonologi (Franska II)
• Talkommunikation (Franska II)

 

• Andraspråksinlärning
• Studieframgång
• Högskolepedagogik
• Talspråk
• Fonetik och fonologi

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• How do high-achieving students learn languages online?: Language learning strategy use among university students of languages other than English

  2024. Klara Arvidsson, Hugues Engel. Nordic Journal of Language Teaching and Learning 12 (1), 154-169

  Artikel

  The impact of language learning strategy use on achievement has been extensively researched in the traditional foreign language classroom. However, little is known about this topic in the context of online learning. In addition, previous research has focused primarily on English as a foreign or second language. This study fills these gaps by investigating the use of language learning strategies by students taking a beginner-level online course in a foreign language other than English at a Swedish university. The study examined the extent to which students used language learning strategies, whether age was related to the use of language learning strategies, and whether language learning strategy use increased the likelihood of foreign language achievement, operationalised as receiving the highest final course grade. Participants (n= 108), aged 19–76 years (M = 37.6), completed the Strategy Inventory for Language Learning (Oxford, 1990). Three main findings emerged from the study. First, the students used metacognitive strategies most frequently, which could be explained by the fact that the online format requires great learner autonomy. Second, age was negatively but weakly related to the use of memory and affective strategies. Third, the use of cognitive strategies significantly increased the likelihood of foreign language achievement almost tenfold. Thus, this category of strategies appeared to be a strong predictor of achievement among the study participants.

  Läs mer om How do high-achieving students learn languages online?

• Hur vi kan bidra till studenternas studieframgång: Erfarenheter från ett pedagogiskt ambassadörsprojekt vid en språkinstitution

  2023. Hugues Engel.

  Rapport

  De studenter som läser en förberedande språkkurs vid Romanska och klassiska institutionen tar en mindre andel av de högskolepoäng som de är registrerade för än de studenter som läser kurser på högre nivåer. Syftet med detta pedagogiska projekt var att hitta strategier som gynnar studieframgång hos de studenter som läser förberedande kurser, det vill säga strategier som ökar dessa studenters benägenhet att ta alla de högskolepoäng som de är registrerade för och därmed avsluta sina kurser. Projektet hade två mål: Det första var att skapa ett underlag för att bättre förstå de faktorer som bidrar till att studenterna avslutar sina kurser. Projektets andra mål var att utifrån detta underlag kollegialt diskutera fram lösningar för att höja prestationsgraden på institutionens förberedande kurser. Underlaget bestod av två studier: en registerundersökning och en enkätundersökning. Registerundersökningen var baserad på data hämtade från Ladok, Stockholms universitets IT-system för studiedokumentation och uppföljning av studenter, och visade att multiregistreringar, det vill säga samtidiga registreringar på någon eller flera utbildningar utöver den förberedande kurs som studenterna läste, minskade kraftigt deras benägenhet att avsluta den förberedande kursen. Ett annat resultat var att ålder har en viss positiv koppling till studieframgång. Projektets andra studie grundade sig på en enkät om studenters upplevelse av sina studier. Studiens teoretiska utgångspunkt var Tinto och Pussers (2006) Model of Institutional Action for Student Success, som identifierar fem ”förutsättningar för studieframgång” samt åtgärder som kan bidra till att stärka dessa förutsättningar för studieframgång. Tinto och Pussers förutsättningar för studieframgång är faktorer som en institution i hög grad kan påverka: institutionellt engagemang, höga förväntningar, stöd, återkoppling och studenters tillhörighetskänsla. Enkäten visade att de studenter som avslutade sina kurser skattade dessa förutsättningar för studieframgång högre än de studenter som inte tog alla sina poäng. Skillnaderna var statistiskt signifikanta. Hur stora skillnaderna mellan dessa två studentgrupper var mättes med storlekseffekter. Båda studiernas resultat diskuterades med institutionens lärarkollegium på pedagogiska seminarier. Två huvudåtgärder föreslogs: den första var att bidra till att utveckla studenternas studieteknik, den andra att implementera samverkansinlärning vid institutionen.

  Läs mer om Hur vi kan bidra till studenternas studieframgång

• Institutional Profiling for Educational Development: Identifying Which Conditions for Student Success to Address in a Given Educational Setting—A Case Study

  2022. Hugues Engel. Journal of college student retention, 1-23

  Artikel

  Thanks to a wealth of research on college student retention, we have today a good understanding of the factors that facilitate student success. However, actions taken to promote student success are far from always effective. The teaching–learning environments differ between institutions and provide, to a greater or lesser extent, the conditions that contribute to student success. The purpose of this case study is to test a method, based on a questionnaire and the use of effect sizes, to establish a “profile” of a particular university department to identify to what extent five conditions for student success (institutional commitment, expectations, support, feedback, and student involvement) contributed to student success in courses given at this department. The practical implications of the profiling method used in the study are discussed.

  Läs mer om Institutional Profiling for Educational Development: Identifying Which Conditions for Student Success to Address in a Given Educational Setting—A Case Study

• Relations potentielles entre les facteurs âge, sexe et multi-inscriptions et la réussite et la persévérance dans les études de français langue étrangère: [Potential relationships between age, gender, and multiple enrollment factors and success and persistence in French as a foreign language studies] [Relaciones potenciales entre los factores ‘edad’, ‘sexo’ y ‘multi-inscripciones’ y el éxito y la perseverancia en los estudios de francés como idioma extranjero]

  2021. Hugues Engel. Revue des Sciences de l'Éducation 47 (3), 208-231

  Artikel

  L’objectif de cet article est d’examiner les relations entre la réussite et la persistance dans les études de français langue étrangère, d’une part, et l’âge, le sexe et les multi-inscriptions, d’autre part. Les multi-inscriptions, c’est-à-dire les inscriptions simultanées, lors d’un même semestre, à plusieurs cours parallèles, ont peu été étudiées dans les recherches antérieures sur la réussite des étudiant⋅e⋅s. Les données présentées dans cet article concernent 454 étudiant⋅e⋅s inscrit⋅e⋅s à un cours de niveau débutant dans une université suédoise et proviennent d’un système de gestion des inscriptions et des résultats universitaires. L’analyse, réalisée au moyen de régressions logistiques, aboutit à deux résultats principaux. Premièrement, la réussite et la persistance dans les études sont en partie liées à l’âge. Les étudiant⋅e⋅s de plus de 60 ans sont plus enclin⋅e⋅s à achever leur cours préparatoire et à poursuivre leurs études de français que les étudiant⋅e⋅s traditionnel⋅le⋅s (qui sont défini⋅e⋅s dans cette étude comme les étudiant⋅e⋅s appartenant à la tranche d’âge 19-30 ans). Deuxièmement, les multi-inscriptions réduisent la propension des étudiant⋅e⋅s à achever leurs études de français langue étrangère.

  Läs mer om Relations potentielles entre les facteurs âge, sexe et multi-inscriptions et la réussite et la persévérance dans les études de français langue étrangère

• L’Hypothèse d’Isochronie Syllabique Initiale appliquée au français L2: Une comparaison des caractéristiques rythmiques du français L2, du français L1 et du suédois L1

  2020. Hugues Engel. Language, Interaction and Acquisition 11 (2), 268-297

  Artikel

  L’objectif principal de cette étude pilote est de tester expérimentalement ce que nous appelons l’Hypothèse d’Isochronie Syllabique Initiale. Selon cette hypothèse, les apprenants de L2 passent par une phase initiale pendant laquelle leurs productions orales présentent les caractéristiques rythmiques des langues dites à isochronie syllabique (telles que l’espagnol et le français). Pour cela, nous analysons des récits oraux d’apprenantes débutantes de français ayant le suédois pour langue maternelle (n = 6). Ces productions sont comparées à celles d’un groupe de locutrices natives du français (n = 6) et d’un groupe de locutrices natives du suédois (n = 6). Les caractéristiques rythmiques des récits en français L2, français L1 et suédois L1 sont étudiées à partir de deux mesures acoustiques, notamment le coefficient de variation de la durée syllabique, dont l’utilisation est préconisée par Patel (2008) pour déterminer si une langue est de type accentuel ou syllabique. Les mesures acoustiques employées permettent de confirmer que le français et le suédois appartiennent à des familles rythmiques distinctes. Les résultats de l’étude vont cependant à l’encontre de l’Hypothèse d’Isochronie Syllabique Initiale.

  Läs mer om L’Hypothèse d’Isochronie Syllabique Initiale appliquée au français L2

• Omvänt klassrum i fransk fonetik

  2018. Hugues Engel. Digitalisering av högre utbildning, 135-140

  Kapitel

  Detta kapitel presenterar hur omvänt klassrum har implementerats på en delkurs i fransk fonetik. Analysen av kursutvärderingarna visar att det nya kursupplägget har mottagits väl av studenterna, som i högre grad än tidigare upplever att kursen är stimulerande och intresseväckande.

  Läs mer om Omvänt klassrum i fransk fonetik

Visa alla publikationer av Hugues Engel vid Stockholms universitet