Jag bedriver forskning i skärningspunkten mellan litteratur- och mediehistoria, och intresserar mig bland annat för läsandets och skrivandets förutsättningar i relation till 1900-talets mediala omvälvningar.

Min avhandling Verkar film: 1930-talslitteraturen i det svenska filmnätverket handlar om hur den svenska skönlitteraturen omformades då rörliga bilder gjorde sitt intåg i vardagen. Under 1930-talet kom filmen att bli det medium alla talade om och som ingen undkom. Det visades film i moderna biografpalats men också i skolor, på arbetsplatser, i det militära, på gatorna och i hemmen. Filmstjärnor bevakades i filmtidskrifter, författare gjorde experimentfilm, reklamfilmer saluförde produkter och privatpersoner lockades att dokumentera sina liv med smalfilmskameror. Denna filmens allestädesnärvaro – i studien begreppsliggjord som ett filmnätverk – ledde befolkningen mot ett nytt sätt att se, till gagn för den accelerande konsumtionskulturen såväl som den begynnande välfärdsstaten. I analyser av verk av bland andra Karin Boye, Eyvind Johnson och Artur Lundkvist träder denna omärkliga reglering av seendet fram som ett villkor för varseblivningen litterära gestaltning. I förlängningen undersöks litteraturens förändrade ställning under trycket från de rörliga bilderna, en fråga med direkt bäring på skriftens och läsningens förutsättningar i vår tids digitala mediesystem. Avhandlingen kan läsas här.

I ett kommande forskningsprojekt, "Nattarbetarnas litteraturhistoria", undersöker jag läsandets och skrivandets förutsättningar mot bakgrund av nattens (medie)historia.