Stockholms universitet

Johanna GondouinVikarierande universitetslektor i genusvetenskap

Om mig

Jag är docent i genusvetenskap och arbetar som universitetslektor vid institutionen from HT 2023. Jag är även verksam som forskare vid Mångkulturellt centrum och var innan dess biträdande lektor på Tema genus vid Linköpings universitet. Efter att ha disputerat i litteraturvetenskap har jag rört mig mer mot samhällsvetenskaplig forskning utifrån tvärvetenskapliga problemställningar. Mina forskningsintressen är inriktade mot postkolonial och dekolonial femininstisk teori, intersektionalitetsteori, kritiska ras- och vithetsstudier, globala relationer samt feministiska kulturstudier. Min nuvarande forskning rör globala rättvisefrågor med utgångspunkt i nya reproduktionsteknologier och globaliseringsprocesser (i synnerhet kommersiellt surrogatmödraskap och transnationell adoption).

Gondouin, J, & Thapar_Björkert, S. (2023). "Motherland Without Women: Caste, Class and Patriarchy in Manish Jha's Matrubhoomi". Tidskrift för genusvetenskap 43(2–3): 174–195. 

https://publicera.kb.se/tgv/issue/view/1132

Thapar-Björkert, S., Majumdar, A., & Gondouin, J. (2023). “There are two sides to everything”: Re (locating) vulnerability in the surrogacy industry in India. Feminism & Psychology, 33(3), 335-356.

https://doi.org/10.1177/09593535231172592

Thapar-Björkert, S., Eriksson, Å., Stevens, M, Gondouin, J.  2023. ”Silences and Vulnerabilities: Sex Work and Gender Based Violence in South Africa and Sweden”. The Thinker, June 2023.
https://journals.uj.ac.za/index.php/The_Thinker/article/view/2518

Gondouin, Johanna. 2022. “Therese Svensson, Vithetens koagulerade hjärta. Om avkoloniserade läsningars möjlighet. Avhandlingar framlagda vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet 61, Göteborg 2020”. [The Congealed Heart of Whiteness. On the Possibility of Decolonial Readings]. Review of doctoral thesis (7 p.).

Gondouin, Johanna and Thapar-Björkert, Suruchi. 2022. “Indian native companions and Korean camptown women: Unpacking coloniality in transnational surrogacy and adoption”. Catalyst. Feminism, theory, technoscience, Spring 2022.
https://catalystjournal.org/index.php/catalyst/article/view/37003

Gondouin, Johanna, Thapar-Björkert, Suruchi and Rao, Mohan. 2022. ”Caste and the stratification of reproductive labour: Dalit feminist voices from the field”. Birth Controlled: Selective reproduction and neoliberal eugenics, eds Amrita Pande et al, Manchester UP.

Gondouin, Johanna, Thapar-Björkert, Suruchi, Rao, Mohan. 2020. “Dalit Feminist Voices on Reproductive Rights and Reproductive Justice”. Economic and Political Weekly, October 3, Vol.LV (40):38-46. 
https://www.epw.in/journal/2020/40/special-articles/dalit-feminist-voices-reproductive-rights-and.html

Gondouin, Johanna. 2019. ”Reproducing Heteronormativity. Gay Parenthood and Transnational Surrogacy in Sweden”. Transnationalising Reproduction: Third Party Party Conception in a Globalised World, eds. Róisín Ryan-Flood &Jenny Gunnarsson Payne, New York & London: Routledge.

Gondouin,  Johanna, Thapar-Björkert, Suruchi and Ryberg, Ingrid. 2018. “White vulnerability and the politics of reproduction in Top of the Lake: China Girl”. The Power of Vulnerability: Mobilizing Affect in Feminist, Queer and Antiracist Media Cultures, eds. Anu Koivunen, Katariina Kyrölä och Ingrid Ryberg, Manchester UP.

Gondouin, Johanna. 2015. ”Global Feminist Motherhood. On Single Mother Adoption and White Femininity in a Swedish Media Context”. Critical Kinship Studies, eds. C. Kroløkke et al., London: Rowman & Littlefield International, 2015.

Gondouin, Johanna. 2014. ”Gay Fathers, Surrogate Mothers, and the Question of the Human: A Postcolonial Feminist Analysis of Emotions in Barn till varje pris?”. Lambda Nordica 3-4, 2014.
https://www.lambdanordica.org/index.php/lambdanordica/article/view/429

Gondouin, Johanna. 2012. ”Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism”. Critical Race and Whiteness Studies Journal, November 2012. https://web.archive.org/web/20130409210036/http://acrawsa.org.au/files/ejournalfiles/185Lundstromfinalversion4.pdf

Lundström, Johanna. 2006. Terrängbeskrivning. PO Sundman, moderniteten och medmänniskan. Lund: Ellerströms 2006.

 

Undervisning

Jag har bred erfarenhet av undervisning i genusvetenskap och har även undervisat i etnicitets- och migrationsvetenskap, litteraturvetenskap och filmvetenskap vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Uppsala Universitet och Linköpings universitet. På avancerad nivå och doktorandnivå har jag framförallt haft undervisning om teman som rör min specialkompetens som forskare. 

Forskning

2006 disputerade jag på en avhandling om Per Olof Sundmans författarskap vid litteraturvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet; Terrängbeskrivning. PO Sundman, moderniteten och medmänniskan. Avhandlingen ger nya perspektiv på författarskapet genom att visa hur Sundmans egenartade formspråk kan förstås som ett utforskande av moderniteten som existentiellt och socialt villkor, i synnerhet som möjlighetsvillkor för mellanmänskliga relationer. Efter disputationen var jag postdoc vid filmvetenskapliga institutionen, Stockholm universitet, där jag arbetade med ett forskningsprojekt om berättarformer i modern film och prosa (”Robert Bresson, Bröderna Dardenne och den performativa realismen”). 
Sedan 2013 har jag forskat om reproduktion och globalisering, inom ramen för tre VR-finansierade projekt: ”Globala mödrar. Om den svenska mediebilden av internationellt surrogatmödraskap och internationell adoption”; ”Från mänskligt avfall till vinstgivande resurs. Genus, biopolitik och nyliberalism i indiskt kommersiellt surrogatmödraskap” samt ”Expanderande reproduktiva ekonomier: en studie av kvinnors reproduktiva arbete i fertilitetsindustrin i Indien och Uganda”. Projektet om mediebilder, som är avslutat, analyserar hur medierepresentationer navigerar maktrelationer kopplade till vithet, sexualitet, genus och klass. 
Studien om indiskt surrogatmödraskap är i slutfasen. Det samlar fyra forskare från olika discipliner verksamma i Indien och Sverige, med mig som projektledare. Vi analyserar den världsledande indiska reproduktionsindustrin i relation till kolonial historia, den moderna indiska statens befolkningspolitik samt till nyliberala globaliseringsprocesser. Projektet om Indien och Uganda är nyligen påbörjat. Jag leder projektet och undersöker tillsammans med två andra forskare hur den indiska reproduktionsindustrin anpassar sig till ett nyligen infört förbud mot kommersiellt surrogatmödraskap genom att flytta delar av verksamheten till ännu oreglerade marknader i Östafrika. Vi intresserar oss framförallt för arbetsvillkoren för de som gör industrin möjlig: surrogatmödrar, äggdonatorer och bröstmjölksdonatorer.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Feminist Global Motherhood

    2016. Johanna Gondouin. Critical Kinship Studies, 101-116

    Kapitel

    Single mother adoptions form an influential discourse on transnationl adoption in  contemporary swedish media that this chapter sets out to eplore. What particular understandings of adoption does it construct, and what ideological work does it perform? Drawing on the concept of Global motherhood (Raka Shome 2011) I study how adoption articulates with idealized notions of feminity and whiteness.

    The investigation departs in the aftermath of the major debate on adoption that took place in the early 2000’s, to the present, including a film (Bombay Dreams 2004), a documentary (Min dotter från Kina, 2005), a publicity campaign (Nolltolerans mot rasism, 2010) and print media coverage of the adoption of celebrity Carola in 2012. Bringing together these different kinds of media formats illustrate how a number of recurrent themes central to this understanding of adoption appear across a range of texts.

    Two major discursive strategies are identified: victimisation and moralisation. Single adoptive mothers constitute a complex figure, both privileged (in relation to class and race) and marginalised (in relation to norms regarding family and kinship). However, these representations tend to place these women rather squarely among the latter. Victimisation allows for an understanding of adoption as a feminist question concerning the rights of single women to parenthood. Adoption by single mothers thus becomes a manifestation of Sweden as a feminist nation, in the same way that representations of male same sex couples turning to surrogacy serves as a manifestation of Sweden as an LGBT friendly nation. But adoption is also understod in terms of moral entitlement. Motherhood is presented as a question of moral skill rather than structural privilege. 

    This positioning as both victim and champion comes through as a specifically Swedish strategy for managing the global distribution of privilege and inequality that premise transnational adoption. In this process, white feminity is made the ideal manifestation of Swedish exceptionalism (Keskinen et al 2009).

    Läs mer om Feminist Global Motherhood
  • Gay Fathers, Surrogate Mothers, and the Question of the Human: 

    2014. Johanna Gondouin. Lambda Nordica 19 (3-4), 109-139

    Artikel

    Artikeln undersöker representationen av surrogatmödraskap i dokumentärfilmserien Barn till varje pris? (SVT1, 2011), där ett svenskt manligt samkönat par anlitar en surrogatmamma i Indien. Framställningen är emblematisk för den svenska mediedebatten och illustrerar de komplexa maktrelationer som transnationellt kommersiellt surrogatmödraskap ofta är förknippat med.

    Min utgångspunkt är rollen som känslor spelar i serien: kärlek och sårbarhet har avgörande betydelse för hur surrogatmödraskap framställs, men de är ojämnt fördelade. De blivande föräldrarna skildras som sårbara och drivna av kärlek, medan surrogatmamman framställs som rationell och påfallande känslolös och distanserad. Vad skapar detta för bild av surrogatmödraskap? Hur framförhandlas det svenska bögparets reproduktiva sårbarhet (Riggs och Due 2013) i relation till den indiska surrogatmammans sårbarhet?

    Jag argumenterar för att kärlek och sårbarhet fungerar som individualitetsteknologier (Pantti och van Zoonen 2006) som skyler över de etiska och politiska utmaningarna i kommersiellt transnationellt surrogatmödraskap. Här spelar även sanningsregimer kopplade till Reality-tv genren (Jerlsev 2004) en avgörande roll. Bilden av surrogatmamman analyseras med hjälp av en samtida postkolonial feministisk diskussion om surrogatmödraskap fokuserad på begreppet mänsklig värdighet och parallellerna mellan samtida surrogatkontrakt och indiskt kontraktsarbete under kolonialtiden (Vora 2012). Jag menar att den inkludering av queerhet i en heteronormativ familjemodell som sker i serien blir möjlig genom exkluderandet av den rasifierade, kvinnliga Andra. Dessutom visar jag hur dokumentärseriens ojämna fördelning av kärlek och sårbarhet utför en typ av grundläggande politiskt arbete nödvändigt för att reproducera koloniala värdesystem som bas för den snabbt expanderande globala marknaden för reproduktivt och affektivt arbete.

     

    Läs mer om Gay Fathers, Surrogate Mothers, and the Question of the Human: 
  • Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism

    2012. Johanna Gondouin. Critical Race and Whiteness Studies Journal 8 (2), 1-20

    Artikel

    This article deals with the current discussion on transnational surrogacy and adoption in Sweden. The ethical problems pertaining to new assisted reproductive technologies (ART) that are now the subject of intense debate share common ground with the predicaments of transnational adoption, but this is seldom recognized. By bringing these reproductive methods together, this article sets out to discuss the decidedly intersectional character of the new reproduction, analyzed in terms of ”stratified reproduction” (Colen 1995). One parallel that this article considers is the association in Sweden of both adoption and surrogacy with the struggle for gay rights. RFSL (The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights) is a driving force in the present political rapprochement to surrogacy. This echoes the situation ten years ago when the opening up of Swedish adoptive legislation to same-sex couples coincided with a turbulent debate on adoption. The article examines the intersectional dynamics that characterize the Swedish context, according to which different power relations are played out against each other. Another aspect that is focused on is how the discussion on transnational adoption and surrogacy expose ”Swedish exceptionalism”, a concept designating a widespread belief of Sweden as untouched by colonial legacies, positing Swedish whiteness as innocent regarding racial matters. The television series Barn till varje pris? (Children at all Costs?, 2011) will be analyzed as a case in point. Through this example I will examine the mediational aspects of the Swedish discussion, in which film and television play key roles.

    Läs mer om Adoption, Surrogacy and Swedish Exceptionalism

Visa alla publikationer av Johanna Gondouin vid Stockholms universitet