Kenneth Jonsson Professor emeritus
Kontakt
Namn och titel: Kenneth JonssonProfessor emeritus
Arbetsplats: Institutionen för arkeologi och antikens kultur Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum 341Wallenberglaboratoriet, Lilla Frescativägen 7
Postadress Institutionen för arkeologi och antikens kultur106 91 Stockholm
Om mig
Född 1950 i Filipstad, fil.kand. vid Lunds universitet 1973, disputerade 1987 vid Stockholms universitet och docent där 1990. Forskarassistent vid HSFR 1988-1992, professor i numismatik och penninghistoria vid Stockholms universitet sedan 1992. Professuren finansieras av Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning.
Min avhandling, The new era - the reformation of the late Anglo-Saxon coinage, behandlar en myntreform i England ca 973. Myntreformen var en del i kungamaktens försök att centralisera makten, men ledde till konflikter med lokala makthavare. Splittringen skapade förutsättningar för vikingar att på nytt härja i England och ledde till slut till att den danske kungen Knut den Store kunde erövra England 1016.
I Sverige har det hittats närmare 700.000 mynt (varav 42.000 enbart under de senaste 12 åren). Fynden har en enorm forskningspotential och är speciellt rika under vikingatid, medeltid och äldre nyare tid (800-1700). Min forskning omfattar främst dessa perioder med inriktning på Norden, Baltikum, Tyskland och England. Som jag ser det är numismatikens mål att med hjälp av myntfynden och mynten själva analysera myntningen och myntcirkulationen och sätta dem i ett större sammanhang; ekonomiskt, politiskt, administrativt och socialt.
Pågående projekt
Ett långsiktigt projekt är att med hjälp av studenter systematiskt dokumentera och analysera myntfynden under vikingatid (252.000 ex.) och medeltid (210.000 ex.). Under vikingatid har främst tyska, men även islamiska, böhmiska, engelska och danska mynt behandlats i sammanlagt 47 uppsatser. För Tysklands del (101.000 ex.) har myntort efter myntort behandlats. Hundratals myntherrar och myntorter och tusentals mynttyper har gjort myntningen svår att förstå och strukturera. Med hjälp av databaser över materialet i de svenska fynden har det emellertid varit möjligt att analysera och skapa ordning i denna skenbara förvirring.
För medeltiden är nu nästan alla lösfynd och hopade fynd (fynd från kyrkor, kloster, städer och borgar) dokumenterade och analyserade i sammanlagt 24 uppsatser. Det som återstår är främst senmedeltida tyska mynt från Mecklenburg och Pommern. Det gör att vi idag har helt andra kunskaper om myntningen och myntcirkulationen än tidigare.
Ett externfinansierat projekt gäller myntningen under Erik av Pommern 1396-1439, där Johan Holm, gör en stampanalys med hjälp av bevarade mynt. Den kommer att visa myntningens omfattning och organisation vid myntverken i Stockholm, Västerås och Åbo. Resultaten kommer att kompletteras av mig med en analys av myntfynden för att studera hur mynten cirkulerade.
Grunden för forskningen är databaser över fynden och där sker en kontinuerlig uppdatering med nya fynd från alla tidsperioder. Fynd från vikingatiden publiceras på vår hemsida inom det s.k. CNS-projektet.
Under de senaste åren har en kartläggning och analys av talerfynden (1550-1700) och fynd med mynt från de svenska besittningarna under stormaktstiden (1561-1721) inletts.