Klara Dolk Universitetslektor

Kontakt

Namn och titel: Klara DolkUniversitetslektor

Epost: klara.dolk@buv.su.se

ORCID0000-0001-7718-5435 Länk till annan webbplats.

Arbetsplats: Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning Länk till annan webbplats.

Besöksadress Rum 458Svante Arrhenius väg 21A

Postadress Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen106 91 Stockholm

Forskargrupp

Praktiknära forskning i och om förskola (PraFF)

Länkar

Publikationer / Publications in database Diva Länk till annan webbplats.
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen / Department of Child and Youth Studies Länk till annan webbplats.

Om mig

Jag är sedan 2007 utbildad förskollärare och har sedan jag började arbeta i förskolan 1999 haft ett stort engagemang för frågor som rör genuspedagogik, och sedemera likabehandling och normkritiska perspektiv. Jag disputerade 2013 med avhandlingen Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan (Ordfront förlag), som berör dessa frågor i relation till barns motstånd. Mellan 2019-2023 har jag lett och genomfört forskningsprojektet "Förskolans möte med 'tiggare'. Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga".

Undervisning

Under de senaste åren har mestadelen av min tid gått till forskning i projektet "Förskolans möte med 'tiggare'. Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga". Just nu undervisar jag i masterutbildningen i förskoledidaktik i kursen "Förskola i forskning och samhällsdebatt" samt i förskollärarprogrammets allra första kurs "Förskolans uppdrag och pedagogiska miljöer". Jag föreläser även om värden, likabehandling och inkluderande pedagogiska miljöer i termin 1, om socioekonomiska förutsättningar i termin 5 samt handleder självständiga arbeten och masteruppsatser. Jag är handledare till doktorand Alexandra Zahariadis Palmaer. Tidigare har jag även haft metod- och teoriförberedande kurser inför självständigt arbete samt kurser om barns uppväxtvillkor. Jag har även tidigare varit kursansvarig för kursen "Normkritisk pedagogik" som ges vid genusvetenskapen, Stockholms universitet.

Forskning

Forskningsintressen

Genuspedagogik och normkritisk pedagogik; demokrati, makt och delaktighet; barns motstånd; förskolans möte med social utsatthet i samhället; klass och socioekonomiska villkor.

Förskolans möte med "tiggare". Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga (mer om projektet)

2019-2023 har jag genomfört och lett ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet: "Förskolans möte med 'tiggare'. Social utsatthet som en pedagogisk och etisk fråga". Genom fokusgrupper med förskolepersonal har jag velat ta reda på vilka pedagogiska och etiska frågor som väcks i förskolans möte med social utsatthet i det omgivande samhället, i form av människor som ber om pengar på gatan. Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter uppstår när ämnet närmas i en förskolekontext? Hur resonerar pedagoger kring att beröra och hantera känsliga ämnen, så som social utsatthet, tillsammans med barn? Förskolans möte med ”tiggare” utgör ett samhällsrelevant och exempel, men ämnet har även en mer vittgående utbildningsvetenskaplig relevans då det på ett mer allmänt plan berör såväl diskurser om barn och barndom som demokratifrågor och likabehandlingsfrågor i relation till förskolans utbildningsuppdrag.

Den första artikeln från projektet är "Att hantera tiggeri som samhällsfenomen i förskolan. Pedagogiska och etiska svårigheter kring ett känsligt och kontroversiellt ämne" (går att ladda ner gratis här). Den visar att de flesta pedagoger som medverkade i fokusgrupperna har mött tiggeri med barngruppen, men inte tagit upp ämnet till diskussion med barnen utan snarare undvikit ämnet. Barn uppges sällan ställa frågor. En anledning till att ämnet inte tagits upp handlar om att det genererar pedagogiska och etiska svårigheter, varav de tre mest centrala handlar om en rädsla att förstärka ”vi” och ”dom”, att hantera asymmetriska maktrelationer samt att förhålla sig till upplevda krav på neutralitet.

Den andra texten från projektet, "'Man tänker inte på det'. Frånvarande klassperspektiv i förskolan", är ett kapitel i antologin Normkritiska perspektiv i pedagogisk verksamhet. Förskola, fritidshem och skolans tidigare år. De sex förskolorna från vilka personal medverkade i studien låg i områden med väldigt olika socioeknomiska förutsättningar. Barnens egna erfarenheter av social utsatthet såg därmed väldigt olika ut, vilket påverkade förskolans verksamhet på grundläggande sätt. I detta kapitel diskuterar jag vilken roll frågor om ekonomisk ojämlikhet tycks ha i förskolan. Å ena sidan verkar ekonomisk ojämlikhet inte diskuteras särskilt mycket i förskolan. Å andra sidan verkar det vara högst aktuellt i den pedagogiska vardagen och det blir pedagogerna som får hantera effakter av ett ojämlikt samhälle.

Den tredje artikeln från projektet heter Ansvarsfull läsning. Att använda barnböcker för att närma sig känsliga ämnen i förskolan. Syftet med artikeln är att ge en ökad förståelse för hur pedagoger uppfattar barnbokens betydelse när det gäller att närma sig ämnen som upplevs som känsliga i förskolan. Barnböckerna om tiggeri skapade en ingång till att ta upp ett ämne som pedagogerna upplevde som svårt och som de tidigare undvikit att diskutera med barnen. Samtidigt väckte barnböckerna många känslor i relation till pedagogers ansvar: gentemot barn, föräldrar och ämnet i sig. I relation till barnböcker om känsliga ämnen framstår en ”ansvarsfull läsning” som önskvärd och samtidigt som motstridig och komplex.

Den fjärde artikeln handlar om hur barnböcker om tiggeri användes tillsammans med barnen på två förskolor. Jag hoppas att den kommer publiceras under våren 2025.

Bångstyriga barn. Makt, normer och delaktighet i förskolan (Ordfront)

Min avhandling från 2013 gavs ut på Ordfront förlag. Den bygger på ett ettårigt etnografiskt fältarbete. Från baksidan:

I Bångstyriga barn möter vi barn och pedagoger på en förskola där man aktivt arbetar med genuspedagogik, likabehandling och barns rättigheter. Boken handlar om hur vi vuxna, lärare såväl som föräldrar, försöker påverka barnen åt "rätt" håll. Om hur svårt vi har att låta barnen vara delaktiga och få makt att påverka på riktigt - och om hur barnen inte alltid låter sig styras, utan istället blir just bångstyriga. Men barnens motstånd kanske inte är ett problem, det kanske i själva verket är ett sätt att utöva demokrati?