Stockholms universitet
This page in English

Anna KaldalProfessor

Om mig

 

Jag forskar inom ämnena processrätt, bevisrätt och barnrätt. Mina forskningsintresse rör barn i rättsliga processer och bevisprövning vid våld i nära relation och sexualbrott. Min forskning och undervisning spänner därför över flera rättsområden, såsom straffrätt, familjerätt och socialrätt, samt har beteendevetenskapliga och samhällsvetenskapliga inslag.

Titeln på min avhandling är Parallella Processer - En  rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål (Jure 2010). Avhandlingen behandlar barn som brottsoffer och hur en påstådd brottsmisstanke, en nedlagd förundersökning eller en fällande dom ska utredas och bevisvärderas i ett vårdnads- eller LVU-mål, samt hur en riskbedömning ska betraktas ur ett processrättsligt perspektiv. En annan central fråga är hur barnets egna upplevelser och perspektiv bör utredas och beaktas i domstolens riskbedömning. I avhandlingen ingår ett beteendevetenskapligt perspektiv på riskbedömningar av barn i utsatta miljöer.

Jag är medförfattare till boken Bevisprövning vid sexualbrott (Sutorius & Kaldal, Norstedts Juridik, 2003). Boken kom ut i en ny upplaga 2013.

Sedan min avhandling har jag ägnat mig åt forskning om brottsutsatta barns rättigheter och barn i vårdnadstvister. Jag är initiativtagare och ledamot av styrgruppen för det Nordiska forskarnätverket Barnahus (se bl.a. https://link.springer.com/content/pdf/10.1007/978-3-319-58388-4.pdf). Jag är även delaktig Europarådets arbete med implementering av barnahus i Europa. Jag är sammankallande och initiativtagare till det tvärvetenskapliga Forskarnätverket barn i föräldrakonflikt. Ett samarbete mellan forksare från Stockholms universitet, Karolinska universitet, Lunds universitet och Rättsmedicinalverket. Jag var även en av initiativtagarna till Stockholms barnrättscentrum och är styrelseledamot i centrumets styrelse (https://www.su.se/stockholms-barnrattscentrum/).

Sedan 2018 är jag ämnesföreståndare för ämnet Processrätt vid juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Processrätt ansvarar för grundkursen i processrätt (18 hp) specialkurserna  rättspsykologi, civilprocess, barnrätt, skiljemannarätt) och straffprocess. Jag är även initiativtagare och programansvarig för Magisterprogrammet Barnets rättigheter. Programmet är tvärvetenskapligt och ges sedan hösten 2022 på halvfart. Programmet ges tillsammans med Institutionen för pedagogik och didaktik (Rebecca Adami) och Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (Margareta Aspán).

Jag har även undervisnings- och sakkunniguppdrag för bl.a. andra universitet och högskolor, Regeringskansliet, Socialstyrelsen, Domstolsakademin, Åklagarmyndigheten, frivilligorganisationer, såsom Unicef och Rädda barnen, samt socialtjänst och familjerätt. Jag har även deltagit i den allmänna debatten och kommenterat mål som rör barn som brottsoffer och sexualbrott mot vuxna i dagspress, tv och radio.

 

Forskning

Jag arbetar för närvarande som redaktör i med att avsluta två antologier på temat Barns rättiheter (The Rights of the Child: Legal, Political and Ethical Challenges) respektive barn i vårdnadstvister (Children i custody disputes: Alternative approaches). Båda beräknas komma ut under 2023.

 

Det nordiska forskarnätverket arbetar med en andra antologi på temat Barnahus. Denna beräknas utkomma under 2023/24 (Palgrave).

 

Arbetet med det tvärvetenskapliga Forskarnätverket barn i föräldrakonflikt, där jag är initiativtagare och sammankallande, fortsätter. Nätverket består av forskare från Stockholms universitet, Karolinska institutet, Lunds universitet och Rättsmedicinalverket.

 

Min forskningstid ägnar jag också åt handledning av doktorander. Dessa bedriver forskning vid Juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Marie Cederschiölds högskola och Karolinska institutet. Deras forskning rör sig inom ämnena processrätt, familjerätt, offentlig rätt, socialvetenskap och rättsmedicin.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Delaktighet genom kunskap, kontroll och gemenskap: barnets väg genom Barnahus

    2020. Åsa Landberg, Anna Kaldal, Maria Eriksson.

    Bok

    Barnahus är en samverkansform mellan myndigheter när barn misstänks vara utsatta för brott. En kärna i verksamheten är att sätta barnets bästa i fokus, men en utmaning för verksamheten är att lagstiftningen begränsar möjligheten till informationsutbyte mellan myndigheterna och därmed möjligheten att föra en samlad dokumentation.Den här boken mynnar ut i ett förslag om hur dokumentation av barnets väg genom barnahus kan samlas i en barnahuslogg. Grunden till förslaget är de rättsliga aspekter som aktualiseras när barn ska göras delaktiga, barns och ungas egna perspektiv på att vara delaktig i myndighetskontakter samt de inblandade myndigheternas dokumentation av åtgärder, insatser och beslut som de vidtar inom ramen för sina respektive ansvarsområden. Målet är att stärka barnets rätt till delaktighet i barnahus.

    Läs mer om Delaktighet genom kunskap, kontroll och gemenskap

  • Barnpornografibrottet: Det straffrättsliga skyddet mot dokumenterade sexuella övergrepp mot barn

    2017. Anna Kaldal, Malou Andersson.

    Rapport
    Läs mer om Barnpornografibrottet

  • Children’s Right to Information in Barnahus

    2017. Anna Kaldal (et al.). Collaborating Against Child Abuse, 207-226

    Kapitel

    The child’s right to information is part of the child’s fundamental human right of participation and access to justice according to the CRC. The child’s right to information is also stated in the Swedish national guidelines for Barnahus and in Swedish national law. The child´s right to information is, however, connected to both legal dilemmas and dilemmas in practice. In this chapter, we discuss children’s right to participation from a child rights perspective in a criminal investigation in Barnahus.

    Läs mer om Children’s Right to Information in Barnahus

  • Collaborating Against Child Abuse: exploring the Nordic Barnahus Model

    2017. .

    Bok (red)

    This edited collection explores the background and implementation of the Nordic Barnahus (or 'Children's House') model – recognised as one of the most important reforms related to children who are the victims of crime in the Nordic region. This book discusses both its potential to affect change and the challenges facing it. The model was introduced as a response to a growing recognition of the need for more integrated and child-centred services for children exposed to violence and sexual abuse. In the Barnahus structure, different professions work together to ensure that victimized children receive help and treatment and that their legal rights are met. This original study is organised into four broad themes: child-friendliness, support and treatment; the forensic child investigative interview; children’s rights perspectives; and interagency collaboration and professional autonomy. Each themed section includes in-depth chapters from different Nordic countries, outlining and analysing the practice and outcomes of the collaborative work engaged in by Barnahus from different perspectives. The introductory and concluding chapters offer a comparative lens useful for policy and practice implementation within the Nordic welfare state context and beyond, ensuring this book has global academic and practical appeal.

    Läs mer om Collaborating Against Child Abuse

  • Epilogue: The Barnahus Model: Potentials and Challenges in the Nordic Contextand Beyond

    2017. Kari Stefansen (et al.). Collaborating Against Child Abuse, 331-352

    Kapitel

    A key message from this chapter—and the book as such—is that the Nordic Barnahus model is a step in the right direction in terms of meeting victimised children’s needs and legal rights, and that it could be recommended as a promising practice for other countries. At the same time, it is not a quick fix. In light of the book contributions, this chapter discusses the potentials and challenges of the Barnahus model in the Nordic context and beyond. It highlights the importance of the Nordic welfare state context for the implementation of the model and discusses the different modes of governance that have developed around it. The chapter further describes how the implementation of the Barnahus model has led to the development of a new institutional field—the Barnahus field—and a corresponding field of multidisciplinary research.

    Läs mer om Epilogue: The Barnahus Model: Potentials and Challenges in the Nordic Contextand Beyond

  • Implementing the Nordic Barnahus Model: Characteristics and Local Adaptions

    2017. Susanna Johansson (et al.). Collaboration Against Child Abuse, 1-31

    Kapitel

    This chapter describes the background for, and implementation of, the Barnahus model within the Nordic countries. It highlights the core elements of the model and the specifics of the Nordic welfare state context relating to the child welfare and criminal justice systems. A contextual and comparative perspective is used to shed light on how the model is shaped by the legal and institutional context in which it has been implemented. Local adaptions of the Barnahus model, specific to each Nordic country, are also identified. Finally, the outline of the book, containing sixteen chapters divided into four broad themes, is presented.

    Läs mer om Implementing the Nordic Barnahus Model

  • Child Evidence: A comparative study on handling, protecting and testing evidence from children in legal proceedings within States in the Baltic Sea Region

    2015. Anna Kaldal.

    Rapport
    Läs mer om Child Evidence

  • Child-friendly Justice: A Quarter of a Century of the UN Convention on the Rights of the Child

    2015. .

    Bok (red)

    In Child-friendly Justice, world-leading experts on children’s rights analyse how the UN Convention on the Rights of the Child has strengthened children’s status in civil, administrative and criminal justice systems.

    Läs mer om Child-friendly Justice

  • Skapar Högsta förvaltningsdomstolen ett nytt rekvisit i LVU som begränsar rätten för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser att vårdas med stöd av LVU 3 §? En kommentar till RÅ 2010 ref. 24 och HDF målnr 8480-08

    2012. Anna Kaldal. Rätt, social utsatthet och samhälleligt ansvar

    Kapitel
    Läs mer om Skapar Högsta förvaltningsdomstolen ett nytt rekvisit i LVU som begränsar rätten för ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser att vårdas med stöd av LVU 3 §? En kommentar till RÅ 2010 ref. 24 och HDF målnr 8480-08

  • Parallella processer: En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål

    2010. Anna Kaldal.

    Avhandling (Dok)

    Crimes against children are among the most complicated. One of the reasons is high demand on the evidence in a criminal case. As a consequence, many alleged crimes may be difficult to solve. In order to protect the child from future harm, further legal processes might become necessary. The thesis studies risk assessment in custody cases and child protection cases.

    One aim of the thesis concerns what evidential criteria relate to the definition of risk within each act and if the law gives any indication of what information that is required in order to assess such risk. Related to the second theme is the issue of what legal possibilities exist to involve the child in the process. The thesis also applies a behavioral science perspective, and provides an overview of the discussion within the research area of children and risk.

    Limitations in contact between a child and a parent based on the legal concept of risk constitute exceptions to the main principle that children and parents have a right to live together. This presumption characterizes the current procedural legal frameworks. For example, the party that claims that there is a risk for the child also carries the burden of proof. The level of risk must be at least probable. If this level of risk can not be proven, there is no risk from a legal point of view,  and consequently no possibility to intervene against the parents will. A regulation with more options to act within a lower risk domain could be motivated from a child protection perspective (risk monitoring).

    The similarities between custody cases which involves accusations of abuse of a child and a child protection case, motivates that both types of cases are handled in the same way and by the same authorities. In order to supply the court with sufficient information, it is necessary to secure both the authority and the competence to carry out this responsibility in the best possible way. This motivates not only alignment of investigative procedures, but also that the investigative body is equipped with the same authority and competence.

    Läs mer om Parallella processer

  • Swedish Legal Scholarship Concerning Protection of Vulnerable Groups: Therapeutic and Proactive Dimensions

    2010. Moa Kindström Dahlin (et al.). International Journal of Law and Psychiatry 33 (5-6), 398-405

    Artikel

    This paper presents a brief overview of the legal theoretical problems that arise in connection with the societal ambition of protecting vulnerable groups. One of the central difficulties in legislation with proactive and therapeutic ambitions arises from the link between law and philosophy of science, i.e., the relationship between facts and norms. It is shown that Therapeutic Jurisprudence differs in several aspects from Swedish legal scholarship that follows Scandinavian Legal Realism. It is also demonstrated that Therapeutic Jurisprudence has several similarities with the so-called Proactive Approach. This paper suggests that Therapeutic Jurisprudence may serve as a useful legal theoretical perspective in Swedish legal scholarship, especially when studying complex and vague regulations with a future focus. Two examples from Swedish legislation are examined: (a) Laws regulating compulsory care of abused or neglected children, and (b) laws related to the mentally ill. This paper illustrates the complexity in these acts, and poses the question of whether the regulations serve their purpose of providing adequate care for and protection of those in need.

    Läs mer om Swedish Legal Scholarship Concerning Protection of Vulnerable Groups

Visa alla publikationer av Anna Kaldal vid Stockholms universitet

Redigera profilen