The Instrument of Government (regeringsformen), which is the fundamental law that lays down the basic principles by which the Swedish State is governed, states in Chapter 8 art. 2 that provisions relating to Swedish citizenship are laid down in law. The provisions are found in the Swedish Citizenship Act (2001: 82). This law, however, gives no information concerning the particular legal effects of national citizenship; these must instead be sought in other parts of Swedish legislation. The Swedish Citizenship Act merely concerns the acquisition and loss of citizenship, as well as procedures.

In most European societies today, religion and questions about religion are increasing in relevance and importance. This development can be explained in several ways, for example by continuous demographic changes and new societal standards and values.As a consequence, the debate on the interpretation and scope of the right to freedom of religion has intensified in politics, media and, of course, law. The right to freedom of religion is complex and varies within different legal contexts at the international, European and national levels. This has resulted in a right that is ambiguous and sometimes difficult for individuals to claim and for states to assert.This book presents a variety of perspectives on the concept of freedom of religion in different European countries against the background of the European Convention on Human Rights, the EU Charter of Fundamental Rights and other international treaties. It contains contributions from leading legal scholars working in these fields in Sweden, the Nordic countries and wider Europe.

Denna författningssamling innehåller grundläggande Europeisk lagtext som används på kursen i Europarätt vid Juridiska Institutionen, Stockholms universitet, d.v.s. EU:s Unionsfördrag, Funktionsfördrag och Rättighetsstadga samt Europakonventionen. Författningssamlingen innehåller också de grundläggande statsrättsliga författningar som används i kursen i Statsrätt, d.v.s., våra fyra grundlagar, riksdagsordningen samt författningar som kompletterar eller ansluter till dessa författningar. Samlingen är primärt avsedd för kurser i europarätt och statsrätt på universitetsnivå, särskilt med avseende på Europarätt och Statsrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, men kan givetvis också utgöra ett hjälpmedel för yrkesverksamma jurister och andra som kommer i kontakt med europarättsliga och statsrättsliga frågor

Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra.Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc.Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang.