Profiles

Linnea Ripenberg

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
Telefon 08-16 34 05
E-post linnea.ripenberg@idehist.su.se
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Doktorand i idéhistoria sedan 2018, med en masterexamen från Stockholms universitet. Har tidigare arbetat inom folkbildningen.

 

Forskning

Avhandlingsprojekt

Mitt avhandlingsarbete handlar om föreställningar om svarthet och vithet 1600-talets Skandinavien och Tyskland. Under 1600-talet var ännu inte rasbiologin etablerad. Idén om en hierarki av biologiska mänskliga raser fick sitt stora genomslag först under andra hälften av 1700-talet. Men redan under 1500- och 1600-talen kan man se hur afrikaner kopplas till idéer om primitivitet, nakenhet och servilitet. Dessa föreställningar – som lever kvar än idag – fick en stor spridning i Europa, och förmedlades också till offentligheten. Det gjordes bland annat genom ett slags teatrala parader, så kallade upptåg, som uppfördes med allmänheten som publik vid viktiga kungliga firanden. I dessa upptåg var afrikaner en av många kategorier som medverkade. Ibland lät man de slavar som togs till de europeiska hoven uppträda. Men det var också vanligt förekommande att vita européer använde sig av masker eller smink och uppträdde som svarta. 

Olika former av teatrala uppvisningar var en mycket viktig uttrycksform under den tidigmoderna tiden, med helt andra betydelser än vad man förknippar teater med idag. Genom upptågen förmedlade samhällseliten – i synnerhet Europas regenter – politiska, moraliska och sociala budskap till varandra och till sina undersåtar. 

Med historiska dokument från dessa upptåg som källmaterial studerar jag representationer av svarta afrikaner under denna tid. Genom att undersöka inte bara text, utan även bilder och artefakter, vill jag försöka nyansera förståelsen av 1600-talets utveckling av idéer om afrikaner och den politiska betydelse som de hade vid denna tid. Materialet från upptågen ger en unik inblick i vilka föreställningar som förmedlades till en bredare allmänhet, och hur idéerna förändrades under seklets gång. Genom att undersöka andra källor än lärda texter breddas bilden av 1600-talets upptagenhet vid svarthet, och fram träder en situation där framställningar av afrikaner är politiskt betydelsefulla på europeisk mark, även i länder som inte var slavhandelsnationer. Hur, och varför, vill jag försöka förklara med min forskning. 

Vid denna tid förekom också idéer om en gemensam europeiskhet, där vit hud var en viktig identitetsmarkör parallellt med de nationella identiteterna. Jag kommer därför att undersöka svartheten i relation till denna föreställning om europeisk vithet. 

Med min forskning vill jag bidra till att kartlägga utvecklingen av rasistiska föreställningar om afrikaner i det tidigmoderna Europa. Detta är en underutforskad del av rasismens historia, trots att en påfallande kontinuitet genom århundradena gällande föreställningar om människor med afrikanskt ursprung. 

 

Handledare

Annika Berg och Linn Holmberg

 

Intresseområden

Rasismens historia, 1600-tal, performativitet, postkolonial teori, vithet, ceremonier

Senast uppdaterad: 24 september 2018

Bokmärk och dela Tipsa