Margaretha Nordquist Universitetslektor
Kontakt
Namn och titel: Margaretha NordquistUniversitetslektor
ORCID0000-0003-2690-8554 Länk till annan webbplats.
Arbetsplats: Historiska institutionen Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum D908Universitetsvägen 10 D, plan 9
Postadress Historiska institutionen106 91 Stockholm
Forskargrupp
Om mig
Margaretha Nordquist är universitetslektor i medeltidshistoria och forskare vid Stockholms universitet och Centrum för medeltidsstudier.
Jag disputerade 2015 på en avhandling om senmedeltida svensk historieskrivning, Sturekrönikan och CronicaSwecie, som ideologiska uttryck. Mina forskning rör sig i gränslandet mellan politisk, kulturell och social historia och handlar om människors föreställningar om det förflutna, bland annat som individuellt och kollektivt minne. Jag undersöker hur sådana föreställningar uttrycks bland annat i historieskrivning och andra narrativa källor, och hur de används för att underbygga identiteter, normer och argument om makt. Jag har också ägnat mig åt frågor om historieanvändning och historiedidaktik främst genom undervisning och kurser på detta område.
Jag intresserar mig också för forskning om genus, genealogi och kvinnors handlingsförmåga under äldre tid.
Mina intresseområden:
- Historiografi och medeltida krönikor
- Kulturellt minne
- Identitetsformering och förmoderna föreställningar om kollektiva identiteter
- Kvinnor och makt
- Genealogi
Min forskning handlar om historieskrivning, historiekultur och identitetsformering under medeltiden. I min avhandling analyserade jag fornsvenska rimkrönikor från sent 1400-tal och tidigt 1500-tal som ideologiska uttryck, där skildringen av det förflutna fungerar som argument om makt och en maktordning i riket.
Kvinnor som genealoger. Minne, släktskap och identitetsformering i Sverige och Danmark, ca 1400–1750.
I ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet studerar jag kvinnor som genealoger under medeltid och tidigmodern tid. I projektet analyserar jag föreställningar om familj, släktskap och identitet i släktböcker och genealogier skriva av adelskvinnor i Sverige och Danmark under perioden ca 1400–1750, med minneskultur som teoretiskt ramverk. Projektet ger nya insikter om hur genealogisk kunskap fördes vidare mellan generationer, samt hur kvinnor bidrog till och förhöll sig till den aristokratiska kulturen och identitetsformeringen. Släktböckernas funktion som en brygga mellan familjehistorien och den större politiska historien aktualiserar också frågor om den aristokratiska familjen och dess kvinnor som aktörer i ett gränsland mellan publikt och privat.
Föreställningar om det förflutna: identitetsformering, genealogi och ursprung i det senmedeltida Norden
I forskningsprojektet "Föreställningar om det förflutna: identitetsformering, genealogi och ursprung i det senmedeltida Norden", finansierat av Åke Wibergs stiftelse, ägnade jag mig åt att undersöka hur det förflutna gestaltas i olika typer av texter under senmedeltiden, med fokus på genealogiska modeller för minnesskapande och kontinuitet, ursprungsmyter, samt hur dessa kan kopplas till en pågående identitetsformering på olika nivåer i det skandinaviska området.
Riksföreståndargemålerna
Jag samarbetar också i ett forskningsprojekt med Kim Bergqvist: Rikets första dam(er): De svenska riksföreståndargemålernas politiska roller och maktutövning under Unionstiden (finansiering har erhållits från Helge Ax:son Johnsons Stiftelse). Det tar fasta på frågan om kvinnors maktutövning och kvinnors agens i aristokratiska respektive kungliga maktsystem (queenship studies).