Mattias Frihammar Universitetslektor

Jag undervisar eller har undervisat på de flesta kurser i etnologi i SUs utbud (bland annat Etnologi I, Etnologi II, Etnologi - kandidatkurs, Folkhemsliv, Migration och mångfald, Etnologisk kulturanalys, Tillämpad etnografi, Kvalitativa metoder, Stadsliv, Kulturarvsanalys, Kandidatprogram i kulturanalys) samt medverkat på Kulturvetarprogrammet, Samhällsplanerarprogrammet och Masterprogrammet i kulturarv.

För närvarande är jag bland annat kursansvarig för Cultural Heritage and Politics of Memory - Europe in the 20th Century på avancerad nivå, en hybridkurs som vänder sig till både svenska och internationella studenter.

Sedan 2014 är jag koordinator för Kandidatprogrammet för museer och kulturarv.

Tidigare har jag undervisat på Högskolan i Halmstad och Södertörns högskola.

I doktorsavhandlingen (disputation 2010) analyserades sociala hierarkier i (re)produktion av samtida kunglighet i Sverige. Genom att studera arenor där kunglighet förekom visades hur social upphöjdhet skapades i skärningspunkten mellan föreställningar om exklusivitet och vanlighet. Analysen visade bland annat det materiellas symboliska och faktiska betydelse vid maktutövning och hur rituella former reproducerade social över- och underordning.

Efter doktorsavhandlingen har ett kritiskt kulturarvsperspektiv var genomgående i min forskning. I postdoktorprojekt …luktar godare, kluckar skönare…. Om genus, nation och fritid på veteranbåtsfältet (2014-2016), analyserades veteranbåtsentusiasters återupplivande och användande av det förflutna. Utöver entusiasternas individuella meningsskapande, visade studien hur relationen mellan officiella kulturarvsinstanser, som myndigheter och museer, och mer lustdrivna aktörer, som eldsjälar och båtklubbar, påverkade minnesskapandet på fältet.

I en studie av omvandlingen av i hamnen i Gustavsberg från fabriksområde till bostadsområde analyserades kulturarvsprocesser inom stadsbyggnad. Studien tog bland annat fasta på de negativa konsekvenser som stadsplaneringens fokus på så kallade ”kreativa miljöer” har för ett inkluderande kulturarvsskapande.

2017-2019 var jag verksam i projektet Vardagens bilder och berättelser. Kulturella omvandlingar i Nordiska museets samlingar (finansierat av  Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond och i samarbete mellan etnologi på SU och Nordiska museet). Syftet var att bidra med nya perspektiv på ett museums samlingar, och att utveckla metoder för analys och tillgängliggörande av digitaliserat arkivmaterial. Mitt bidrag handlade om de ”visuella tystnader” som kan uppstå då fotografiskt arkivmaterial digitaliseras och publiceras på internet.

2019-2021 verkade jag inom det tvärvetenskapliga projektet Making a Military Heritage: Gender and Nation in Sweden’s Cold War History med fokus på hur lämningar från och minnen av kalla kriget blir omtolkade som kulturarv i Sverige idag. Projektet tillämpade nya perspektiv på militära kulturarv och behandlade tidigare outforskade aspekter av den svenska kalla kriget-epoken. Den tvärvetenskapliga ansatsen, vilken involverade etnologi, statsvetenskap och arkitekturhistoria, syftade till att ge ny kunskap om hur historiska geopolitiska förhållanden tolkas och materialiseras i samhället idag.

Ett forskningsintresse rör diskurser och praktiker i relation till så kallade invasiva främmande arter. Utgångspunkten är att idén om invasiva arter formas av kulturella föreställningar om tillhörighet och främlingskap, vilka i sin tur är baserade på idéer om ett (idealt) historiskt landskap.

Eftersom det är min övertygelse att ett etnologiskt perspektiv bidrar med analytiska och kunskapsmässiga puzzelbitar som andra discipliner har svårt att fånga, söker jag gärna tvärvetenskapliga samarbeten.