Min forskning gäller huvudsakligen den juridiska metodlärans utveckling från 1700-talet till nutid. Med utgångspunkt i de hävdvunna principerna för juridisk argumentation analyseras sådana drivkrafter bakom den juridiska metodlärans utveckling som till exempel rättens pågående internationalisering, harmoniseringen av den europeiska privaträtten, kritiken av rättspositivismen och den juridiska doktrinens roll i rättskälleläran. För närvarande står frågan om den juridiska metodlärans förhållande till sociala faktorer – främst kön och klass – i fokus för min vetenskapliga verksamhet.