Stockholms universitet
This page in English

Mari EyiceForskare

Om mig

Jag är fil. dr i historia och disputerad vid Stockholms universitet. Numera jobbar jag som Marie Skłodowska-Curie Fellow vid Köpenhamns universitet och som universitetslektor i tidigmodern historia vid Linköpings universitet. 

Läs mer om min verksamhet på respektive arbetsplats och hitta aktuella kontaktuppgifter här:

Köpenhamns universitet

Linköpings universitet

Forskning

Dessa projekt har jag bedrivit vid Stockholms universitet:

Empatins yttre gräns

Projektet finanserades genom Vetenskapsrådets internationella postdok (projektnummer 2019-06278) och innefattade förutom studier i svenska arkiv och bibliotek också forskningsvistelser vid Tammerfors universitet i Finland och Cambridge University i Storbritannien. Projektet pågick under perioden 2020-2024.

I dagens samhälle gör vi skillnad på funktionshinder och andra kroppsliga eller mentala tillstånd och människor med funktionshinder utgör på så sätt en avgränsad social grupp i samhället. En grupp som har ibland har rätt till olika typer av samhälleligt stöd, men som också kan möta fördomar och exkludering. I detta projekt har jag undersökt hur olika typer av kroppsliga tillstånd förstods under tidigmodern tid i Sverige, långt innan det fanns bestämda kategorier av kroppsliga åkommor och begreppet funktionshinder hade uppfunnits. Jag har visat att specifika kroppsliga tillstånd visserligen kunde vara behäftade med vissa föreställningar, men att uppfattningar om olika kroppsliga tillstånd också kunde skilja sig åt mycket beroende på vem den drabbade var och vilken social situation hen hade.

Tidigmoderna människor tenderade att tolka en kroppslig åkomma utifrån en helhetsbedöming av den drabbades situation, snarare än utifrån färdiga kategorier. I denna bedömning spelade känslor en viktig roll. Till exempel antogs starka känslor som sorg eller ilska kunna ge upphov till fysiska tillstånd. Dessutom tycks det ha funnits en koppling mellan hur långvariga känslotillstånden var och den kroppsliga åkommans karaktär, så att en känslomässig disposition kunde leda till ett kroniskt fysiskt tillstånd.

Tolkningen av ett kroppsligt tillstånd var också beroende av den drabbades sociala position. Detta kan illustreras av hur personer med dövhet behandlades i tidigmodern tid. Dövhet i sig ansågs vara problematiskt eftersom det hindrade den döva i kontakten med sin omgivining och gjorde att hen inte kunde delta i den kristna gemenskap som var så viktig i tidigmodern tid. I praktiken visar det sig dock att döva som fick stöd och hjälp av sin familj eller andra närstående ansågs fullt kapabla att kunna ta till sig kristna grundvärden och att de tilläts vara med i religiösa sammanhang som enligt normen borde uteslutit dem. På så sätt visar exemplet med dövas religionsutövning att kroppsliga funktioner tolkades i sina sociala sammanhang och kunde utgöra olika mycket hinder beroende på hur väl förankrad den drabbade var i sin gemenskap.

Projektet har därmed visat att funktionshinder måste förstås ur ett mycket brett perspektiv under tidigmodern tid. Detta är relevant även för andra tider och andra samhällen, eftersom det visar att sociala normer skapas, upprätthålls och kan förändras genom social interaktion och att kroppens förutsättningar bara är en utgångspunkt bland många. På så sätt har projektet också bidragit med teoretiska och metodologiska insikter för studiet av känslor och funktionshinder.

Projektets reslutat har redovisats i ett antal publikationer som kan ses nedan under rubriken Publikationer. Jag har också presenterat min forskning i flera poddar:

Bildningspodden Anekdot- Empati

Öppna föresläsningar - Vetenskap för vetgiriga

Research and Circuses – a podcast on premodern times nr 24: The religious lives of people with disabilities

An emotional landscape of devotion

An emotional landscape of devotion är min avhandling, där jag undersökte känslopraktiker under reformationstiden. I avhandlingen argumenterar jag för att religionens centrala roll under tidigmodern tid måste ha inneburit att reformationen fick konsekvenser för människors tillvaro på ett spirituellt och känslomässigt plan, trots att reformationen i svensk forskning framförallt har setts som en process påtvingad människor av kungamakten.

Jag undersökte vilka känslor som var centrala i en religiös reformationstida kontext genom att omtolka religiösa texter som var vanliga under 1500-talet i Sverige. Tidigare forskning har sett dessa texter, katekeser, predikosamlingar och bönböcker, som uttryck för en iver att utbilda befolkningen i den protestantiska läran och därmed framförallt som verktyg för intellektuell förståelse, men känslor är helt centrala i dessa texter. 

Fokus i reformationens religiösa texter ligger på att förändra den troendes hjärta. Genom ”rätt” religiös kunskap skulle hjärtat transformeras och skapa känslor av lugn, glädje och kärlek till gud. Att läsa eller lyssna till böner, predikningar och religiösa instruktioner var därmed inte bara ett sätt att lära sig den protestantiska läran, utan också ett sätt att skapa positiva känslor. 

Reformatorernas fokus på hjärtat gjorde att människans inre blev centralt. Individens känslor, snarare än yttre tecken på hängivenhet, blev ett sätt att mäta religiös tro. Att skåda inåt och utvärdera sina känslor blev ett sätt att försäkra sig om att man följde de kristna idealen och kunde se fram emot frälsning snarare än fördömelse. Därmed har jag visat att reformationen långt ifrån bara var en övning i renlärighet, utan också påverkade människors känsloliv.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • An emotional landscape of devotion

    2019. Mari Eyice, Gabriela Bjarne Larsson, Leif Runefelt.

    Avhandling (Dok)

    This thesis explores how the Reformation in Sweden was experienced by 16th century people through an examination of emotional practices. It argues that religious texts such as prayer books, sermon collections and instruction manuals were formative for the religious setting of the 16th century and that the use of these texts would therefore involve emotional practices for the 16thcentury Christian, thus creating an emotional experience of the Reformation for the Christian who used these texts.

    The thesis has shown that religious texts from the early Reformation, ca 1526–1571, were abundantly emotional but that the emotions they would create in the Christian who used them would vary both depending on the type of emotional practice that the texts would entail and depending on when during the period examined the texts were from. There was a greater span of different emotions in the earlier texts examined, while the emotions in the later texts examined were more uniform, thus possibly creating a more forceful emotional experience of the Reformation.

    The results of this thesis question the view in previous research that the Reformation in Sweden lead to an intellectualisation of religion. It shows that emotions were central in 16thcentury religious experience, which concurs with recent research on the Reformations around Europe, in which the spatial, social, corporal, material and emotional aspects of religious experience in the 16th century have been highlighted.

    Läs mer om An emotional landscape of devotion

Visa alla publikationer av Mari Eyice vid Stockholms universitet

Redigera profilen

profilePageLayout