Stockholms universitet

Maria HartmanAmanuens

Om mig

Jag studerar översättningsvetenskap på masternivå vid SU, och jag arbetar som amanuens på Sveflers administrativa enhet sedan april 2025. Jag tog ut en filosofie kandidatexamen i översättningsvetenskap år 2024. Till min kandidatuppsats översatte jag ett utdrag ur ett modernt versepos (Information Desk av Robyn Schiff) och skrev en kommentar med inriktning mot skoposteorin och Gideon Tourys operationella normer. Våren 2025 färdigställde jag en magisteruppsats om paratexter i samtliga dittills utgivna svenska översättningar av Shakespeares 154 sonetter. Planerad masterexamen i översättningsvetenskap i juni 2026.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Vid informationsdisken: Att översätta ett modernt epos

    2024. Maria Hartman.

    Denna uppsats består av en kommentar på uppsatsförfattarens svenska översättning av ett utdrag ur Robyn Schiffs dikt Information Desk: An Epic. Översättningsprincipen som tillämpades bestod av tre skopoi som främst berörde aspekterna idiomatiskt språk, bra flyt vid högläsning och överföring av källtextens konnotationer, alla med fokus på den tänkta målpubliken. Dessa skopoi utvecklades med utgångspunkt i Reiss & Vermeers skoposteori. Även Tourys begrepp acceptans- och adekvansinriktad översättning inspirerade den övergripande metoden. Översättningen beräknades bli övervägande acceptansinriktad, vilket visade sig stämma. De mest relevanta översättningsproblemen, till exempel stavelsemönstret och tempusväxlingen, presenterades och översättningsstrategierna diskuterades. Översättningsprocessen underlättades av användningen av skopoi. Skoposteorin bedömdes i detta fall vara en lämplig teori att använda som underlag vid formuleringen av översättningsprincip och översättningsstrategier.

    Läs mer om Vid informationsdisken
  • Översättningsmemer och deras funktion i översättares paratexter: Förord, efterord och noter i elva svenska översättningar av Shakespeares sonetter

    2025. Maria Hartman.

    I denna studie undersöks de paratexter i form av förord, efterord och noter som förekommer i de svenska översättningarna av William Shakespeares 154 sonetter utgivna mellan 1871 och 2024. Chestermans (1997) termer mem och översättningsmem används för att klassificera återkommande ämnen i paratexterna. Översättningsmemerna kategoriseras sedan efter potentiell funktion (förklarande, normerande eller informerande) med inspiration från Dimitriu (2009). Ungefär 33 % av memerna i paratexterna kan klassificeras som översättningsmemer, där tidigare översättningar, versformen samt trohet gentemot källtexten är bland de mest frekventa. Översättarna tar dock även upp mycket som inte är översättningsrelaterat, som Shakespeares liv och annan historisk kontext. I samtliga översättares paratexter finns minst en översättningsmem som har en förklarande eller normerande funktion, och analysen tyder på att det har funnits en viss strävan hos översättarna att motivera sina val. Resultaten diskuteras även i relation till översättarens synlighet.

    Läs mer om Översättningsmemer och deras funktion i översättares paratexter

Visa alla publikationer av Maria Hartman vid Stockholms universitet

profilePageLayout