Stockholms universitet

Marie KagrellDoktorand

Om mig

Om mig

Jag är doktorand i straffrätt vid Juridiska institutionen. Mitt avhandlingsprojekt handlar om samtycke i straffrätten. Jag är särskilt intresserad av frågor som rör straffrättens allmänna del: bland annat frågor som rör frågor om frihet från ansvar såsom nödvärn, nöd, och samtycke; liksom frågor om uppsåt och så kallade förstadier till brott. 

 

Jag tog juristexamen från Stockholms universitet i januari 2020, och har sedan tidigare en magisterexamen i praktisk filosofi från Filosofiska institutionen, Stockholms universitet.

 

Akademiska förtroendeuppdrag
•    Ledamot i Juridicums doktorandråd, 2021–2022 (vice ordförande juni 2021 – juni 2022; ordförande juni 2022 – december 2022). 
•    Representant i Juridicumsnstitutionsstyrelse mars 2021– december 2022.  
•    Representant i Rådet för arbetsmiljö och likabehandling (RALV) mars 2022–januari 2024.
•    Representant i arbetsgruppen för Juridiska fakultetens strategiarbete 2023–2026, mars 2022.

 

Samverkan

Inlägg på Barnrättsbloggen, tillsammans med Amanda Lublin, Sänkt straffbarhetsålder - till vilken (samhälls)nytta? Länk  

Medverkan i P3Krim, maj 2023 (avsnittet Sonen dödades i nödvärnsfallet). Länk

Beredning av remissvar; underlag till Yttrande över betänkandet Att kriminalisera överträdelser av EU-förordningar (SOU 2020:13) från Stockholms universitet.

Beredning av remissvar; underlag till Yttrande över remiss: En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90) från Stockholms universitet.

Undervisning

Jag undervisar huvudsakligen på juristprogrammet; för närvarande på grundkursen i straffrätt. Jag har också undervisat på specialkursen Straffrättens allmänna del (avancerad nivå) och på Juridisk introduktionskurs, liksom i etik på lärarprogrammet. Innan jag började doktorera i juridik undervisade jag även vid Filosofiska institutionen, på kursen Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik som ges för lärarprogrammen.

 

De undervisningsmoment jag har genomfört omfattar bland annat följande:

  • Examination av PM, grundkurs i Straffrätt (från och med HT-20).
  • Examination av uppsatser, Civilrätt C (VT-21, HT-21).
  • Examination av ordinarie tentamen respektive omtentamen, grundkurs i Straffrätt (VT-21).
  • Examination av ordinarie tentamen, specialkursen Straffrättens allmänna del (VT-22).

 

  • Seminarieundervisning, Kunskap, vetenskap och forskningsmetodik (filosofiska institutionen HT-16–VT-20).
  • Seminarieundervisning på grundkurs i Straffrätt, (från och med HT-21).
  • Seminarieundervisning på Juridisk introduktionskurs (VT-21-HT-22).
  • Seminarieundervisning på specialkursen Straffrättens allmänna del, VT-22.

 

  • Föreläsning på grundkurs i Straffrätt på temat ansvarsfrihetsgrunder (från och med VT-21).
  • Föreläsning på på temat etik på kursen Juridik och etik; Rättsliga och yrkesetiska aspekter på skolan, (HT-22-HT-23).

Forskning

Doktorandprojekt

Jag började doktorera i straffrätt i september 2020. Min avhandling handlar om samtycke i straffrätten (se gärna mer under fliken Forskningsprojekt).


Medverkan vid konferenser med mera

Seminarium: Freedom – what Freedom?

24 september 2024, Nordiska gruppen i straffrättsfilosofi (online). Presentation av en text om teorianvändning i mitt avhandlingsprojekt; om hur de olika frihetsbegreppen som förekommer i den filosofiska litteraturen (negativ frihet, positivi frihet, och frihet som icke-dominans) kan användas för att analysera det straffrättsliga samtyckesinstitutet (engelska).

 

Workshop: Nordisk straffrättsworkshop

5–6 september 2024, Göteborgs universitet. Presentation och diskussion av mitt avhandlingsprojekt om samtycke (svenska / skandinaviska).

 

Bokforum: Nordic Criminal Law as a Normative Project

30 maj 2024, symposium arrangerat av Modern Criminal Law Review (MCLR+ online). Kommentarer och diskussion om Jørn Jacobsen’s Power, Principle, and Progress: Kant and the Republican Philosophy of Nordic Criminal Law (engelska).

 

Konferens: Theories and Methods of Legal Research

17–18 november 2023, konferens om metod och teori arrngerad av Uppsala universitet. Presentation av texten "New Age Directives: a Note on Preparatory Works in Contemporary (Criminal) Law", om kommittébetänkandenas ställning som rättskälla (engelska).

 

Seminarium: Consent in Swedish Criminal Law – Structures and Variations

14 mars 2023, seminarium vid Max-Planck-Institut zur Erforschung von Kriminalität, Sicherheit und Recht, Freiburg, Tyskland. Presentation av och diskussion om mitt avhandlingsprojekt om samtycke (engelska).

 

Workshop: Autonomy and Criminal Law 

30 november 2022, workshop med svenska och internationella forskare arrangerad av straffrättsgruppen vid Juridiska insitutionen, Göteborgs universitet. Jag höll ett föredrag med titeln "On some Limits of Autonomy: Consent in Swedish Criminal Law" (engelska). 

 

Workshop: Nordisk straffrättsworkshop

16–18 november 2022, Ålborgs universitet. Presentation och diskussion av mitt avhandlingsprojekt om samtycke (svenska / skandinaviska).

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • HD kontextualiserar sexualbrotten: Sammanhangets betydelse för bedömningen av frivillighet och sexuella handlingar i Högsta domstolens praxis

    2025. Marie Kagrell. Juridisk Tidskrift (1), 98-120

    Artikel

    Högsta domstolen tog under 2024 ställning i frågor om straffansvar och rubricering i två sexualbrottsmål: ett rörande våldtäkt och ett rörande sexuellt övergrepp. I båda målen togs relativt stor hänsyn till det sammanhang i vilka de åtalade gärningarna företogs. I artikeln förs en kritisk diskussion kring de för brottstyperna centrala rekvisiten 'inte deltar frivilligt' respektive 'sexuell handling' utifrån de två avgörandena.

    Läs mer om HD kontextualiserar sexualbrotten
  • The Normative Baseline and (Freedom from) Criminal Responsibility: Comments on Jørn Jacobsen’s Power, Principle, and Progress

    2024. Marie Kagrell. Modern Criminal Law Review +

    Artikel

    Jørn Jacobsen’s monograph Power, Principle, and Progress: Kant and the Republican Philosophy of Nordic Criminal Law (2024) analyzes the normative justification of criminal law. It covers several defining questions for the extent and formation of criminal law in a republic order. These include the normative foundation of the state itself, state power, and legal reform, among others. This review focuses mainly on Jacobsen’s work on the different functions of criminal law, especially in relation to what Jacobsen defines as the normative baseline for criminal law. These three functions are the declaratory function (issues of criminalization), the retributive function (issues of criminal responsibility), and the preventive function (issues of punishment as a means for action guidance). In the review, it is argued that in addition to the themes and issues Jacobsen raises, further insight and understanding of the project of a republican criminal law can be achieved through an enhanced analysis of the rules about freedom from criminal responsibility. 

    Läs mer om The Normative Baseline and (Freedom from) Criminal Responsibility
  • Trestegsraketer mot ansvarsfrihet: En förbisedd begränsning av reglerna om nödvärn, nöd och samtycke?

    2023. Marie Kagrell. Juridisk Publikation 2023 (2), 25-52

    Artikel

    I rättspraxis och juridisk doktrin beskrivs reglerna om frihet från straffrättsligt ansvarofta som bestående av två led: huruvida viss situation föreligger och huruvida gärningen är rättsenlig. Med den uppdelningen riskerar en av begränsningarna av detansvarsfria området att förbises. Det krävs nämligen också att en gärning som begåsi nödvärn eller i nöd är ägnad att avvärja nödvärns- eller nödsituationen och detkrävs att den gärning som företas med samtycke också stämmer överens med samtycket. För att säkerställa att dessa begränsningar beaktas bör de behandlas som ettsjälvständigt led i prövningen av nödvärn, nöd respektive samtycke. En analys avansvarsfrihetsreglerna i tre led, snarare än två, är därför att föredra. 

    Läs mer om Trestegsraketer mot ansvarsfrihet
  • Nödvärn mot flera (angripare)

    2023. Marie Kagrell. Svensk juristtidning (9), 788-811

    Artikel

    Hur ska nödvärnssituationer där flera personer deltar i det brottsliga angreppet bedömas i svensk straffrätt? Frågan har inte getts någon utförlig behandling i förarbeten, rättspraxis eller doktrin. I denna artikel identifieras och diskuteras några av de problem som aktualiseras när någon angrips av flera. Två separata rättsfrågor behöver utredas: huruvida rätt till nödvärn föreligger och huruvida nödvärnsgärningen är icke uppenbart oförsvarlig. I texten undersöks om svaret på dessa frågor står att finna genom analys av nödvärnsbestämmelsens formulering ”brottsligt angrepp mot person”.

    Läs mer om Nödvärn mot flera (angripare)

Visa alla publikationer av Marie Kagrell vid Stockholms universitet

profilePageLayout