Jag undervisar på alla akademiska nivåer och har en omfångsrik pedagogisk verksamhet: salsföreläsningar, seminarier, arbetande seminarier och exkursioner. Min undervisningserfarenhet är bred, jag undervisar på grund- likväl som avancerad nivå och inom flera ämnen. Jag har undervisat vid flera lärosäten och min undervisningserfarenhet kan sammanfattas med att röra framför allt det historiska perspektivet, historiesyn och -konstruktion och hur perspektiven samverkar med varandra men även kulturvetenskap i stort. Jag har också undervisat om metodfrågor likväl som om teoretiska perspektiv, kläder och identitet samt materiell kultur. Jag har även föreläst om 1700- och 1800-talets högreståndskultur och framför allt hur man som etnolog kan forska i denna. Jag undervisar även i arkivvetenskap.

Ämnet för min avhandling är den svenska högreståndskulturen under 1800-talets samhällsomvandlingar. Fokus ligger på hur tillvaron ordnades och strukturerades efter uppfattningen om offentligt och privat och hur denna uppfattning samverkade med de könsliga föreställningar som rådde. Min studie belyser denna ömsesidiga process och hur kvinnornas tillvaro utgjordes av ett ständigt förhandlande. Därmed länkar min studie samman två större forskningsfält. Dels handlar det om det område som brukar benämnas som köns- och genusforskning, dels om ett intresse för hur individer agerar för att skapa mening i tillvaron.

Min forskning rör sig inom det som brukar benämnas det kulturhistoriska perspektivet av det etnologiska fältet. Det kulturhistoriska perspektivet fokuserar på människans kulturella utveckling och som sådant är det starkt kopplat till etnologin och den etnologiska ämnestraditionen. Teoretiskt kretsar min forskning kring genusperspektiv och performativitetsteori, konsumtions- och maktteorier.

Jag har sedan avhandlingen haft flera spår i min forskning. Ett spår handlar om gruppen brukspatroners tillblivelse i Bergslagen under perioden 1750 till 1850. Det övergripande syftet min forskning om brukspatronerna är att studera en framväxande elit och deras kulturella identitet och tillhörighet, med betoning på den formella men även den informella kulturella inlärningen. De centrala frågeställningarna rör hur elitgruppen, i det här fallet bruksägarna, formerade en gemensam identitet och tog plats på olika arenor. 

Det andra spåret i min fortsatta forskning rör skådespelerskors levnadsvillkor kring sekelskiftet 1800. Fokus för forskningen har legat på hur skådespelerskorna skolades in i yrket i en tid då teatern i Sverige förändrades, från att ha varit ett yrke framför allt för utländska till Sverige importerade teatergrupper till att bli en nationell angelägenhet, om än att kvinnors framträdanden på scenen sällan sågs med blida ögon. Forskningen syftar till att undersöka kvinnors arbetsliv och försörjningsmöjligheter. Den här forskningen har resulterat i flera publikationer, både nationellt och internationellt, samt även en del utomvetenskapliga framträdanden och föredrag.

Ytterligare ett spår är fotografier som metod och källa där fotografen Gunnar Lundh (1898-1960) stått i centrum. Det huvudsakliga syftet är att visa hur det är möjligt att tillföra, eller kanske upptäcka, en kontext till personarkiv genom att använda en biografisk metod. Genom att följa individen genom hennes eller hans liv byggs kunskap kring det enskilda människoödet upp och de olika materialkategorierna i arkivet kan placeras i en kontext och på det sättet öppna upp tidigare “tysta” rum.

Sedan januari 2024 är jag anställd i projektet Lön för mödan? Tjänstefolkets löner, anställningsförhållanden och materiella tillgångar i en förändrad herrgårdsekonomi, 1730-1870 (English titel: One’s just reward? Servants’ wages, terms of employment and tangible assets in a changing manorial economy, 1730-1870). Här studeras hur olika löneformer användes för att rekrytera, behålla och styra tjänstefolk i den svenska godsekonomin vid övergången från ett feodalt system med arbetsräntor till kapitalistisk domändrift och större andel anställt tjänstefolk, samt hur användningen av olika löneformer påverkade tjänstefolkets levnadsbanor. Detta bidrar till den internationella löneforskningen, till forskning om materiell kultur och om hushållsrelationer. Projektets drivs tillsammans med docent Carolina Uppenberg (projektledare) och docent Göran Ulväng. 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Skådespelarna och den iscensättande konsumtionen kring sekelskiftet 1800

  2023. Marie Steinrud. Shopping i Stockholm

  Kapitel

  Läs mer om Skådespelarna och den iscensättande konsumtionen kring sekelskiftet 1800

• Follow Lundh! Between Text and Context in a Photographer’s Archive

  2020. Marie Steinrud. Culture Unbound 12 (1), 16-35

  Artikel

  No matter how well documented a life is, only shards, bits and pieces remain of what was once a vibrant person, with purpose, memories, feelings, actions and ideas. For any historian, these slivers are what remains and what can be used to access a past. This article presents a case study where the photographs taken by the photographer Gunnar Lundh (1898–1960) are in focus. The archive contains next to no written sources, and the information about the motifs is scarce. This is in fact the fate of many personal archives, especially those containing few written sources. The contact sheets Gunnar Lundh used in his business as a photographer provide some mostly routine and brief information, usually the year and sometimes where the photo is taken, in “Denmark” or “Skåne”. A majority of them are picturing anonymous individuals. The lack of information makes the archive of Lundh, in a sense, silent or mute. The purpose with my research is to investigate what happens to a photograph or a set of photographs when more contexts are added. By adding biographical knowledge it is possible to read the photographs. In this, I am using the art historian Joan M. Schwartz’s ideas about functional context. The process of adding context to an archive is a negotiation of the past that will contribute new dimensions in our collective memory, and also generate new, additional archives. There are options other than silence, and the inevitable reversion and degradation into oblivion for those silent, or mute, personal archives in focus here. A biographical method can however operate in the area between text and context, joining them together and thus letting the material speak.

  Läs mer om Follow Lundh! Between Text and Context in a Photographer’s Archive

• Perfoming Women: The life and work of actresses in Stockholm, c. 1780-1850

  2018. Marie Steinrud. Early professional women in Northern Europe, c. 1650-1850, 115-134

  Kapitel

  Women, performing on stage – acting, singing and dancing – became a visible part of theatre life during the eighteenth century. This chapter discusses actresses at the Swedish theatres in Stockholm from around 1780 to 1850, and their lives both on stage and off. Five practising actresses are followed throughout their lives with a microhistorical approach. In public consciousness, the actress became a symbol of depravity, destructivity and irresponsibility. At the same time their popularity increased. They supported themselves financially, acted on stage and claimed space in the public sphere. Paradoxically, they could be both condemned and honoured for this.

  Läs mer om Perfoming Women

• Books, Wine and Fine China

  2017. Marie Steinrud. A Taste for Luxury in Early Modern Europe, 179-196

  Kapitel

  Läs mer om Books, Wine and Fine China

• Eliters privata brev som mikrohistorisk källa

  2017. Brita Planck, Marie Steinrud. Historisk Tidskrift 3, 463-474

  Artikel

  Läs mer om Eliters privata brev som mikrohistorisk källa

• "Såsom en slöserska"

  2017. Marie Steinrud. Ekonomisk kulturhistoria

  Kapitel

  Läs mer om "Såsom en slöserska"

Visa alla publikationer av Marie Steinrud vid Stockholms universitet