I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Konsten att hitta rätt: Standardiserade klädstorlekar då och nu

  2025. Marie Ulväng. Modearv. Essäer om kläder, kulturarv och samhälle

  Kapitel

  Kläder påverkar hela våra liv. Vi klär oss, iakttar andra, konsumerar, kommunicerar, fantiserar. En del av klädernas kraft handlar om arv – alltså den historia och kultur som hänger ihop med mode, kläder och textil, som förmedlas genom traditioner och samhällsnormer.

  I antologin Modearv ger elva av landets främsta forskare och skribenter inom bland annat textilhistoria och modevetenskap exempel på hur historiska perspektiv på kläder och mode kan hjälpa oss att bättre förstå både dåtidens och dagens samhälle. Hur har synsätt förändrats över tid? Och hur förhåller vi oss till spåren av det förflutna idag?

  I personligt hållna essäer stiftar vi bekantskap med exempelvis puffärmsklädda knektar, nakenbadare, skinheads, män i shorts, väverskor och en sjal från Alva Myrdal. De enskilda exemplen öppnar i sin tur för diskussioner om stora ämnen såsom genus- och klassfrågor, konsumtionskultur, hantverkets roll och industrisamhällets utveckling.

  Frågeställningar kring kläder och textil har fått en allt högre synlighet i samhällsdebatten och samtidskulturen, vilket Mode­arvger en lägesbild av. På så vis bidrar boken till förvissningen om att historiska perspektiv på kläder spelar roll och kan handla om så mycket mer än bara nostalgi och retroromantik.

  Medverkande författare är Susanna Alakoski, Henric Bagerius, Johannes Daun, Karin M. Ekström, Tonie Lewenhaupt, Pia Lundqvist, Emma Severinsson, Marie Ulväng, Paula von Wachenfeldt, Philip Warkander och Hanna Wittrock. Bokens illustrationer är gjorda av Olivia Ekelund.

  Läs mer om Konsten att hitta rätt: Standardiserade klädstorlekar då och nu

• Traditionella nyheter. Kläder, ekonomi och politik i Virestads socken 1750–1850

  2024. Marie Ulväng. Scandia 90 (2)

  Artikel

  Läs mer om Traditionella nyheter. Kläder, ekonomi och politik i Virestads socken 1750–1850

• Kvalitet som ideal och strategi: Kappfabriken och konfektionsindustrins globalisering, 1940-1970

  2024. Marie Ulväng. Historisk Tidskrift 144 (3), 417-443

  Artikel

  Läs mer om Kvalitet som ideal och strategi

• Kläddomarna har ordet

  2024. Marie Ulväng, Gunilla Nilsson. Posten måste fram, 241-245

  Kapitel

  Läs mer om Kläddomarna har ordet

• Bondhustrun blir husmoder och gör rent hus: Hem och huslighetsideal i Härjedalen ca 1850–1900

  2021. Marie Ulväng. Med tvål, vatten och flit, 91-127

  Kapitel

  Läs mer om Bondhustrun blir husmoder och gör rent hus

• Clothing Economy and Clothing Culture: The Farm Wardrobe from a Gendered Perspective in Nineteenth-Century Sweden

  2021. Marie Ulväng. Gender and History 33 (2), 365-389

  Artikel

  This article examines the clothing of landowning farmers in inland Swedish from a gendered perspective during industrialisation in the nineteenth century. It considers clothes as possessions and goods within a European framework of trade and influence. In particular, it shows how clothing was a means of expression that changed during the course of industrialisation and how gender became an important factor in the supply and making of clothes. In the region examined, clothing changed from being a local fashion, characterised by similarities in material and workmanship between men's and women's clothes, to become a part of fashion in general with its emphasis on differences between men's and women's wardrobes. In the early nineteenth century, the female wardrobe accounted for a higher value as it included a greater share of garments made of manufactured fabrics. In late nineteenth century, when industrial forestry had replaced livestock farming as the main source of income in the area, men's wardrobes grew in value due to increased demand for tailor-made garments and purchased fabrics. By contrast, women's garments were often made of simpler fabrics and sewn by seamstresses. These changes responded to the growing breadwinner-homemaker ideal and to national-romantic ideas about folk costume - two tendencies that emphasised female domesticity and home-woven fabrics.

  Läs mer om Clothing Economy and Clothing Culture

• Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik, ca 1870–1930

  2021. .

  Bok (red)

  Med tvål, vatten och flit: Hälsofrämjande renlighet som ideal och praktik, ca 1870–1930

  Med tvål, vatten och flit handlar om människors förhållningssätt och praktiker kring renlighet och hälsa årtiondena kring sekelskiftet 1900. Vid den här tidpunkten hade de vetenskapliga rönen om hur sjukdomar spreds ringat in människors hem och kroppar som särskilt farliga platser. Renlighet var emellertid mycket mer än bara en hälsofråga – rengöringsivern var en drivande faktor i flera stora samhällsförändringar. Boken bidrar till att fördjupa diskussionen om renlighet i relation till klass, kön, arbete, konsumtion och rumslighet ur ett nordiskt perspektiv.

  Kampen mot den samhällsfarliga smutsen fördes brett och på olika nivåer i samhället. Boken ger inblickar i den långa och komplexa renlighetsprocess som samhället genomgick. Bakom det över tid mer flitiga tvålanvändandet dolde sig förmaningar, förhandlingar och konflikter kring hur renlighetsarbetet skulle utföras och av vem. Tvålens herravälde var inte självklar utan tillkämpad.

  I bokens tio bidrag utforskas särskilt interaktionen mellan debattörer, föreningar, institutioner och enskilda individer. Hur gick renlighetsarbetet till och hur togs det emot? Vem och vad behövde rengöras och på vilka grunder? Vad innebar renlighet i olika sammanhang och för olika individer? Boken synliggör hur förhandlingar kring renlighetens ideal och praktik gått till genom undersökningar av hur renlighetsidealet presenterats, propagerats, uppfattats, ifrågasatts, omsatts och ibland haft andra bevekelsegrunder än avsändaren avsett.

  Bidragen är skrivna av ekonomhistoriker, etnologer, historiker och idéhistoriker från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Boken vänder sig till studenter, forskare och andra intresserade av ett historiskt perspektiv på renlighet.

  Läs mer om Med tvål, vatten och flit

• Tea, coffee or printed cotton? Farm households’ consumption of goods in Northern Sweden, 1760–1820

  2021. Marie Ulväng. History of Retailing and Consumption 7 (2), 137-161

  Artikel

  This article explores the landowning farm households’ consumption of foreign and manufactured goods in the hinterland of northern Sweden in 1770 to 1820. A set of probate inventories shows that the farmers in this particular area – a remote but central transit area for goods between the Norwegian coast and southern Sweden – were part of the general historiography of consumption. However, the findings of tea and coffee utensils, porcelain, printed cotton, silk fabrics and worsted fabrics show that their consumer behaviour – defined as ‘semi-industrious’ – was shaped by the area’s characteristics. The farmers increased their market participation and consumption of goods without breaking their existing consumption culture. They simply acquired more of the same – worsted fabrics for clothing and accessories in printed cotton and silk fabrics. The pattern of consumption is explained by the area’s firm population structure, strong class barriers and practical aspects such as poor housing. The manufactured fabrics responded to many purposes in the farmers’ day-to-day lives. The worsted fabrics were durable, warm and exclusive and the accessories fashionable. Compared with tea and coffee utensils, porcelain, clothing was a versatile belonging that did not need a home to be shown.

  Läs mer om Tea, coffee or printed cotton? Farm households’ consumption of goods in Northern Sweden, 1760–1820

• En såfa något kåstbar: Snickarna, möblerna och hushållen i västra Härjedalen 1780–1870

  2021. Marie Ulväng. Härjedalsrokoko under två sekler, 164-205

  Kapitel

  Läs mer om En såfa något kåstbar

Visa alla publikationer av Marie Helena Tengroth Ulväng vid Stockholms universitet