Profiles

Martin Wiklund, Stockholms universitet

Martin Wiklund

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
E-post martin.wiklund@idehist.su.se
Besöksadress Frescativägen 22B-26
Rum 159
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är docent i idé- och lärdomshistoria och sedan hösten 2017 verksam som lärare och forskare i idéhistoria på Stockholms universitet. Efter forskarutbildning och disputation i historia 2006 vid Lunds universitet var jag 2007–2017 verksam som postdoktor och forskarassistent i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet.

 

Undervisning

För närvarande undervisar jag bland annat om 1900-talets idéhistoria och på fördjupningsnivåns uppsatskurs. Tidigare har jag (på andra lärosäten) bland annat undervisat om humanioras uppgifter och villkor, om historiemedvetande, berättelseanalys och traumabearbetning, om olika former av kritik och kritiskt tänkande, om kunskapsfilosofi och vetenskapsteori.

Forskning

Min forskning är inriktad på teorihistoria och historieteori, historiemedvetande och historiografi, modern politisk idéhistoria i Sverige, modernitetskritik och modernitetsberättelser samt filosofihistoria. Vägledande för min forskning har varit en strävan att bidra till att utveckla historiskt tänkande som en hermeneutisk, samhällsrelevant form av historisk självreflektion och bearbetning av ett problematiskt förflutet. Min avhandling, I det modernas landskap. Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige 1960–1990 (Symposion 2006) är inriktad på politisk idéhistoria och konflikten kring modernitet under svensk efterkrigstid. Avhandlingen belönades med pris från Vetenskapssocieteten i Lund. Jag har intresserat mig särskilt för Jörn Rüsens perspektiv på historievetenskap och historiskt tänkande och vistades som gästdoktorand ett år hos Rüsen på Kulturwissenschaftliches Institut i Essen. Som ett resultat av en postdoktortjänst vid Göteborgs universitet utkom 2012 en andra monografi, Historia som domstol. Om historisk värdering och retorisk argumentation kring ”68” (Nya Doxa), som behandlar frågan om värdering av det förflutna och möjligheten att underbygga respektive kritisera bedömningar av det förflutna. 2010–2015 bedrev jag som forskarassistent (Vetenskapsrådet) ett projekt om historiska lärdomar som bruk och missbruk. Under senare år har min forskning varit mer inriktad på teorihistoria och historieteori samt filosofihistoria. För närvarande bedriver jag forskning, i mån av tid och finansiering, dels om den spanske filosofen José Ortega y Gasset, dels om historismkrisen och dess betydelse för nutida historieteori. 

 

Publikationer

Monografier

 Historia som domstol. Historisk värdering och retorisk argumentation kring "68". Nora: Nya Doxa 2012.

• I det modernas landskap. Historisk orientering och kritiska berättelser om det moderna Sverige mellan 1960 och 1990. Eslöv/Stockholm: Symposion 2006. (Diss.) 

 

Redaktörskap

• Jesper Eckhardt Larsen & Martin Wiklund (red.), Humaniora i kunskapssamhället. En nordisk debattbok. Malmö: NSU Press/Aarhus Universitetsforlag 2012.

• Marie Cronqvist, Lina Sturfelt & Martin Wiklund (red.), 1973. En träff med tidsandan. Nordic Academic Press 2008.

• Jörn Rüsen, Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter. Göteborg: Daidalos förlag 2004. (Inledning, urval: Martin Wiklund; övers.: Joachim Retzlaff).

 

Tidskriftsartiklar och bokkapitel 

• ”Rüsen’s response to the crisis of historicism”, Intelligere, Revista de História Intelectual, vol. 3 (2017), no. 2, 90–104.

• ”Framstegets divergerande riktningar. Modernitetskritik och framstegsvägar i 1800-talets moderna landskap”, En annan riktning framåt. Modernitetskritik i Sverige under det långa 1800-talet, (red. Joel Halldorf och Andreas Hedberg), Skellefteå: Artos & Norma bokförlag 2017, 11–48.

• ”Ett ansvarslöst ansvar? Om historikerns ansvar för historiska lärdomar”, Historiens hemvistVol. II: Etik, politik och historikerns ansvar, (red. Patricia Lorenzoni & Ulla Manns), Göteborg/Stockholm: Makadam 2016, 193–216.

• ”Critical ontology, forms of knowledge, and the importance of relevant conceptualization”, Erwägen Wissen Ethik, Jg. 26/2015 (Sommer), 535–538.

• ”Den historiska kunskapens praktiska ändamål. Från avbildning till ett reflexivt och dynamiskt historiemedvetande”, Scandia 2013:2, 113–124.

 ”Frågan om framsteget – plaidoyer för en humanistisk modernitet”, Till vilken nytta? En bok om humanioras möjligheter, (red. Tomas Forser & Thomas Karlsohn). Göteborg: Daidalos 2013, 239–245.

• ”The relative validity of genealogical arguments and narrative justification”, Erwägen Wissen Ethik, Jg. 23/2012 (Heft 4), 583–585.

• (med Jesper Eckhardt Larsen), ”Inledning”, Humaniora i kunskapssamhället, (red. Jesper Eckhardt Larsen & Martin Wiklund). Malmö: NSU Press/Aarhus Universitetsforlag 2012, 7–23.

• ”Humanioras bruksvärde – om kunskapens användning och humanistiska kompetenser bortom instrumentalism”, Humaniora i kunskapssamhället, (red. Jesper Eckhardt Larsen & Martin Wiklund). Malmö: NSU Press/Aarhus Universitetsforlag 2012, 233–258.

• ”Which rationality of meaning? Tensions between two tendencies in Rüsen's perspective on meaning”. Erwägen Wissen Ethik, Jg. 22/2011 (Heft 4), 598–600.

• ”Den moderna antiken och den antika moderniteten”, Språket i historien, historien i språket. En vänbok till Bo Lindberg. Mats Andrén, Henrik Björck, Johan Kärnfelt & Cecilia Rosengren (red.). Arachne nr 22. Göteborgs Universitet, 2011, 109–121.

• ”Historievetenskapens ethos och roller under efterkrigstiden”, Insikt och handling, vol. 23 (2010), 93–114.

• ”Historiska lärdomar som bruk och missbruk – om behovet av ett kritiskt och konstruktivt perspektiv”, Röster från Humanisten, 2010, Göteborgs universitet

• ”Meaning in history beyond instrumental rationality. The concepts of meaning and rationality of meaning in Jörn Rüsen’s theory of history”, Ideas in History, 2/2008, 57–86. 

• ”Além da racionalidade instrumental: sentido histórico e racionalidade na teoria da história de Jörn Rüsen”, História da Historiografia, No. 1, agosto 2008, 19–44. (Översättning: Pedro Spinola Pereira Caldas).

• ”1973 som prisma. 1970-talets tidsanda och dess innebörder”, Cronqvist, M/ Sturfelt, L/ Wiklund, M (red.), 1973. En träff med tidsandan. Lund: Nordic Academic Press 2008, 160–177.

• ”»68» inför historiens domstol”, Vetenskapssocieteten i Lunds årsbok 2007, 128–142.

• ”Historia som domstol och strävan efter historisk rättvisa”, Andersson, Lars M. & Tydén, Mattias (red), Sverige och Nazityskland. Skuldfrågor och moraldebatt. Dialogos 2007, 365–391.

• ”Inledning. Det historiska berättandet och historiekulturens förnuft”, Rüsen, Jörn, Berättande och förnuft. Historieteoretiska texter. Göteborg: Daidalos förlag 2004, 13–25.

• ”Kalla kriget som motbild i 60-talsvänsterns berättelse”, Salomon, K/ Larsson, L/ Arvidsson, H (red.), Hotad idyll. Berättelser om svenskt folkhem och kallt krig, Lund: Nordic Academic Press 2004, 241–266.

• ”Leninismens renässans i 1960-talets Sverige”, Den Jyske Historiker, (Tema ”Opbrud i 1960erne”), Nr. 101, Juli 2003, 95–119.

• ”Ernst Cassirers frihetsbegrepp”, Prismer (14. Årg) Forår 1997, Det Humanistiske Fakultet, Århus Universitet.

Senast uppdaterad: 3 september 2018

Bokmärk och dela Tipsa