Martin KarlssonUniversitetslektor
Om mig
Jag arbetar vid Stockholms universitet som universitetslektor i de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik med inriktning mot historiedidaktik. Under sent 1990-tal och tidigt 2000-tal arbetade jag som historie- och SO-lärare, framförallt på högstadienivå. Innan jag kom till Stockholms universitet var jag verksam vid Mittuniversitetet och därefter Örebro universitet.
Undervisning
Vid Stockholms universitet undervisar jag framförallt inom lärarutbildningen, såväl med inriktning mot F-3 som mot högstadium och gymnasium, inom både den ordinarie lärarutbildningen och i KPU (Kompletterande Pedagogisk Utbildning). Jag handleder och examinerar även studenters uppsatser inom lärarutbildningen, såväl på grund- som avancerad nivå.
Forskning
I min avhandling Att projicera det förflutna – Historiebruk och historieförmedling i svensk skolfilm 1970–2000 utifrån de regionala AV-centralernas utbud (2011, Sysifos förlag) analyserade jag dels den pedagogiska debatten om filmens roll i skolan under perioden 1900–1970, dels historiebruket i de regionala AV-centralernas historiska skolfilmer under 1900-talets tre sista decennier utifrån ett historiekulturellt perspektiv.
Mina forskningsintressen inkluderar bland annat filmens roll i skolan samt även samhället i övrigt, och omfattar allt från smala skolfilmer till breda kommersiella storfilmer.
Nyckelord
Ämnesdidaktik i historia, historiedidaktik, historia och film, skolfilm och historia, historiekultur, historiebruk, historiemedvetande, historia och media, utbildningshistoria, Förintelsen i film, romarriket i film.
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Svärd, sandaler och skandaler. Antiken på film och i tv, Isak Hammar & Ulf Zander (red.), Studentlitteratur, 2015, 328 s.
2016. Martin Karlsson. Scandia 82 (1), 156-158
Artikel -
Marie Louise Hélène Charlotte Gagner
2018. Martin Karlsson. Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
Kapitel -
Filmrevolutionen i den svenska skolan 1958–1991
2018. Martin Karlsson.
KonferensHur påverkas skola och undervisning av teknisk utveckling i allmänhet och av introduktionen av ny undervisningsteknologi i synnerhet? Den svenska skolan befinner sig fortfarande mitt i en omfattande omvälvning i och med övergången till ett i allt högre grad databaserat, fragmenterat och perspektivfyllt informationssamhälle, som för med sig stora möjligheter, men även utmaningar och svårigheter för såväl lärare som elever. Denna teknologiska transformationsprocess är emellertid inte den första stora förändring av detta slag som det svenska skolsystemet genomgått. Filmens intåg i skolan under 1900-talet innebar att skolans möjligheter att levandegöra olika ämnen radikalt förändrades.
Mitt paper, ämnar presentera ett tänkt projekt som undersöker hur lärare i den svenska skolan förhöll sig till och använde film i undervisningen under perioden 1958–1991, då utlåningen av film till skolorna formligen exploderade. AV-centralerna stod enligt Kommunförbundets beräkningar i mitten av 1970-talet för inte mindre än 70 % av all kortfilmsdistribution i landet.
Denna period omfattar ett flertal viktiga förändringar för den svenska skolan, såsom etablerandet av de mer storskaliga filmoteken mot slutet av 1950-talet, de lokala AV-centralernas framväxt under 1960-talet, läroplanernas ökande betoning av film och mediers betydelse, filmens storskaliga genombrott i den svenska skolan i samband med inrättandet av större regionala AV-centraler under 1970-talet och videoteknikens slutliga genombrott på 1980-talet.
Men vilken roll kom då filmen att spela i klassrummen under denna expansionsperiod? Hur förhöll sig de lärare som lånade all denna film till det nya mediet? Hur använde lärare filmen som didaktiskt verktyg, i synnerhet inom historieundervisning, där filmen ansågs ha särskilt stor potential att påverka eleverna? Vilka filmer användes i historieundervisningen och på vilket sätt nyttjades de? Hur kom lärarnas attityd till och användande av film att förändras under tidsperioden?
Projektet kommer att försöka besvara sådana frågor, dels utifrån en analys av arkivmaterial (framförallt de regionala länskolnämndernas arkiv), dels utifrån kvalitativa livsvärldsintervjuer med f.d. länskoleinspektörer och lärare.
Visa alla publikationer av Martin Karlsson vid Stockholms universitet