Profiles

My Hellsing Foto: Anders Ståhlberg/Stockholms universitet

My Hellsing

Forskare

View page in English
Arbetar vid Historiska institutionen
E-post my.hellsing@historia.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D, plan 9
Postadress Historia 106 91 Stockholm

Om mig

Från 2020 är jag anställd som forskare med monarkins historia som specialområde. Jag har precis påbörjat projektet Gestalta kunglighet till vardags: Svensk monarki 1818–1973 (Vetenskapsrådet). Samtidigt gör jag en större syntes utifrån mitt avslutade postdok-projekt (Vetenskapsrådet, 2014–2019) som ska bli boken Hov och stad: Politiskt sällskapsliv i Stockholm, ca. 1770–1860 (Stockholmia förlag). Min doktorsavhandling (2013) analyserade hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör kring sekelskiftet 1800. Jag publicerar även bidrag till diplomatins genushistoria på 1700-talet och redigerar två antologier om shopping under 1700- och 1800-talen i Nordeuropa.

De empiriska studierna utgår från svenska förhållanden men relaterar dem till ett internationellt forskningsläge. Genom att lyfta monarkins och hovets historia till ett mer generellt plan, som en fråga om hur eliter utövar och uttrycker makt, strävar min forskning efter att belysa Sveriges väg till ett påstått modernt, jämlikt och fredligt land. Jag hävdar att den att svenska monarkin anses, i den mån den överhuvudtaget tillskrivs betydelse, som välvillig och olik andra liknande regimer i världen. Min forskning framhäver kontinuitet snarare än modernitet i monarkins relation till samhälle och folk. Den betonar till skillnad från många andra historiker de auktoritära och våldsamma inslag som har präglat Sveriges moderna historia. Hovets nimbus som kulturskapare via inflytelserika institutioner och nätverk är en viktig beståndsdel för att förstå monarkins bevarande.

Forskningen anknyter till de vetenskapliga fälten royal studies, new diplomatic history, hovhistoria, politisk kulturhistoria, genushistoria, urbanhistoria och konsumtionshistoria.

Sedan 2016 är jag huvudredaktör för tidskriften 1700-tal: Nordic Journal for Eighteenth Century Studies och framträder regelbundet i olika media som expert. Då och då uppdaterar jag även bloggen Forskarliv.

Jag tillhandahåller gärna på förfrågan alla publikationer i digital eller tryckt form. 

Forskning

Hov och stad i Stockholm, 1770–1850

I detta projekt visar jag hur Stockholms eliter fick en ny repertoar av nöjen kring sekelskiftet 1800, med internationella förebilder. För att synliggöra skillnader/likheter mellan könen och ansluta till en internationell vetenskaplig debatt undersöker jag både privata och offentliga arenor. Källmaterial är dagböcker, brev, memoarer, reseskildringar, räkenskaper och ceremonialia från bevarade institutioner, förordningar, kungörelser, tidningsmaterial och topografiskt material (i nämnd ordning i fallande betydelse). Jag visar här att kvinnor och män ur samhällets eliter sammanstrålade på assembléer på Börshuset, på klubbar, i nyanlagda offentliga parker, i varandras hem och på teatrar. Istället för att visa den borgerliga offentlighetens segertåg gentemot hovets representativa makt, förklarar jag hur aristokrati och borgerskap med det urbana livet som spelplats kunde skapa nya allianser som har bidragit till att bevara monarkins ställning in i modern tid.

Dessa resultat har hittills presenterats i följande publikationer: ”Stockholm aristocratique à la fin du XVIIIe siècle: une sociabilité entre cour et ville”, i Hassler, Éric, & Motta, Anne (red.), Noblesses et villes de cour en Europe (XVIIe–XVIIIe siècle). La résidence princière, observatoire des identités nobiliaires à l’époque moderne. Presses universitaires de Rennes, kommande, 2020; ”Politiskt sällskapsliv i Stockholm 1770–1800”, i Dørum, Knut & Bjerkås, Trond (red.), Eneveldet før undergangen: politisk kultur i Norge 16601814. Scandinavian Academic Press, 2017; “’We had a row on the politics of the day’. Gender & Political Sociability of the Elites in Stockholm, c. 1770–1800”, i Simonton, Deborah (red.), Routledge History Handbook of Gender and the Urban Experience, London, Routledge, 2017.

 

Hedvig Elisabeth Charlotte och hovpolitiken vid sekelskiftet 1800

Min avhandling utforskade hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte, berömd dagboksförfattare från det gustavianska hovet, som politisk aktör. Huvudkällor var hennes förment privat brev och biljetter. Tidigare forskning, utförd och traderad sedan första hälften av 1900-talet, hade utgått från att hertiginnan var (vilket hon själv hävdade) en opartisk iakttagare av det politiska livet. Jag visar i avhandlingen att hon var en politisk aktör med självständig agenda och nätverk. Avhandlingen fördjupar även förståelsen mer generellt för hur hovmiljön möjliggjorde politisk makt för både män och kvinnor kring sekelskiftet 1800. Genusforskning kring kvinnors politiska aktivitet hade tidigare förutsatt att det var relationer med män som gav kvinnor makt, medan jag i min avhandling visar att hertiginnan betydelsefulla politiska agerande skedde tillsammans med andra kvinnor som hon hade personliga band till. Undersökningen av Hedvig Elisabeth Charlotte banade väg för en rad förnyande perspektiv som jag har fortsatt undersöka även senare: relationen mellan kungamakt och aristokrati (som var en viktig uppgift hos hovets sekundära representanter), den bortglömda opposition som HEC och hennes make ledde från 1780-talet och in på 1810-talet och som påverkade regimskiftet 1809. Studierna har även fått mig att inse hertiginnans/drottningens öde som ett exempel på en förlorande politisk falang, och därmed vad det innebär för historiografin kring den svenska monarkin att hennes efterföljare har fortsatt ärva tronen inom Bernadotte-dynastin.

Dessa resultat har hittills publicerats i monografin Hedvig Elisabeth Charlotte. Hertiginna vid det gustavianska hovet, Atlantis bokförlag, 2015 och i sammanläggningsavhandlingen Hovpolitik. Hedvig Elisabeth Charlotte som politisk aktör vid det gustavianska hovet, Örebro universitetsförlag, 2013. Hertiginnan och hennes nätverks öde åskådliggörs även i de kommenterade källutgåvorna Hedvig Elisabeth Charlottes biljetter. Hovliv och storpolitik under gustaviansk tid, Appell, kommande, juni 2020 (författad tillsammans med Charlotte Bellamy) och i dess franska version Ma chère amie: billets de la duchesse Charlotte de Sudermanie à Sophie de Fersen: incursion inédite en Suède Gustavienne, édition présentée et annotée par Charlotte Bellamy et My Hellsing, Mercure de France, 2018. Jag har även skrivit fem artiklar om politiska kvinnor i Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon.

 

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad: 21 januari 2020

Bokmärk och dela Tipsa