Stockholms universitet

Nils EdlingProfessor

Om mig

Jag är professor i historia och arbetar som lärare och forskare på Historiska instutionen.

Forskning

Mitt huvudsakliga forskningsintresse är modern historia, primärt politisk historia i ett brett perspektiv. Språk och politik som historiska fenomen har ofta stått i centrum. Begreppshistoriker brukar jag kalla mig om jag ska ange min specialisering, men modern politisk historia beskriver väl min inriktning.

Mitt pågående projekt "Kampen om folket: Högern och folket 1870–1930" undersöker just konservativa försök att vinna folkligt stöd för de egna ståndpunkterna. Utgångspunkten är att det demokratiska genombrottet kan förstås som en kamp för folket. Mot varandra stod, för att citera den liberale statsministern Karl Staaff 1906, "herremakt mot folkmakt". Kampen mellan konservativa, liberaler och socialdemokrater om rätten att definiera och representera folket utgjorde ett huvudtema i svensk politik kring sekelskiftet 1900 – och temat har knappast förlorat i aktualitet sedan dess. Hur "folket" definieras påverkar inkludering och exkludering, det har att göra med mobilisering och representation, och med tillskrivandet av politiska, sociala, kulturella och etniska egenskaper och förmågor, och det belyser också frågor om rättigheter, legitimitet och auktoritet. Vilka tillhör "folket" och vilka gör det inte? Hur förstås, definieras och används folket som medborgare (demos), folket som nation (ethnos) och folket som "vanliga människor" (plebs) i förhållande till varandra? Dessa frågor är grundläggande för demokratin, återkommande frågor med historiskt situerade och föränderliga svar. På så sätt står frågor om nation, klass och kön under det demokratiska genombrottet i centrum för studien och avsikten är att bidra till och problematisera forskningen om vår demokratis historia och dess politiska kultur.

Undersökningen omfattar fem organisationer: Svenska arbetets vänner (SAV), grundat 1880 för att sätta frågan om skyddstullar för jordbruk och industri högst upp på den politiska dagordningen, Fosterländska förbundet (FF), den viktigaste konservativa organisationen på nationell nivå under 1890-talet och aktiv till 1914, Sveriges Agrarförbund (SvA, 1895-1913), bildat efter tysk förebild i ett försök att förena alla jordbrukets olika intressen i en patriotisk organisation, och Svenska Folkförbundet (SvF), verksamt 1906-31 i ett försök att skapa stöd för en folklig konservatism inriktad på nationalism, sociala reformer och antisocialism. Både FF, SvA och SvF hade starka band till Allmänna Valmansförbundet (AVF), den blivande riksorganisationen som bildades 1904, som gradvis införlivade dem. Under sina första cirka tio år fungerade Folkförbundet som en valorganisation för AVF och skickade ut talare (de blå bilarna) och pamfletter. AVF, den femte föreningen i studien, blev mer central med tiden och de senare kapitlen i studien fokuserar på dess arbete.

SAV var ett relativt kortlivat enfrågenätverk. FF och SvA bildades under det konservativa uppvaknandet i början av 1890-talet för att försvara status quo mot alla hot (samling kring starkt försvar, Sveriges rätt i unionen och tullskydd). Båda bildades som nationella organisationer med lokala avdelningar och var aktiva i valkampanjer; den förra främst i stadsområden, den senare tydligt på landsbygden. SvF, med sina egna arbetslöshets- och sjukförsäkringskassor, var en helt annan typ av sammanslutning, modellerad efter fackföreningarna och för rösträtt för både män och kvinnor. AVF, slutligen, var den första nationella partiorganisationen. Genom att studera fem olika konservativa organisationer under flera decennier kommer projektet att analysera utvecklingen från protopartier till en enhetlig organisationsstruktur och studera de föränderliga definitionerna av den folkliga konservatismens folk och medborgare. På så sätt undersöker projektet både organisationer, praktiker och begrepp (diskurser) för att analysera de över tiden föränderliga sätt på vilka de konservativa gjorde anspråk på att representera det svenska folket.

Min tidigare forskning har handlat om välfärdsstatens begreppshistoria som jag studerade med några enkla, men produktiva forskningsfrågor: Vad har välfärd betytt vid olika tidpunkter? Hur gick det till när välfärdspolitik, välfärdssamhälle och välfärdsstat blev nyckelbegrepp i svensk politik? Och hur har dessa olika nyckelbegrepp definierats över tid? Utgångspunkten är att välfärdsbegreppen är mångtydiga, föränderliga och omstridda nyckelbegrepp i politik och samhällsdebatt. Nyckelord av det slaget strukturerar problemformuleringar och dagordningar och de omstridda definitionerna bidrar aktivt till att sätta ramar för reformförslag och beslut. Tanken är att det råder en grundläggande enighet i samhället om att välfärd är viktigt och en lika stor oenighet när innehållet i denna välfärd ska preciseras.

Inom projektets ram har jag publicerat några uppsatser, bland annat ”Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia”, som behandlar välfärdsstatens historia i Tyskland och USA, och en text om de många missuppfattningarna kring folkhemmet som nyckelbegrepp. Jag redigerade även en nordisk antologi med bidrag från samtliga fem länder, The Changing Meanings of the Welfare State: Histories of a Key Concept in the Nordic Countries (Berghahn Books 2019). Bokens bidrag, av vilka jag författat fyra (av sammanlagt åtta), innehåller detaljerade historiska analyser av kampen om välfärdsstaten i de nordiska länderna med en utförlig bakgrund om den internationella, alltså tyska, amerikanska och brittiska, förhistorien.

I min studie Folkhemmet: Historien om et svenskt nyckelord (under slutredigering våren 2024 för utgivning 2025) fortsätter jag att kartlägga ett viktigt ords föränderliga historia. Folkhemmet ingår ju i vår kulturella självförståelse och fungerar som projektionsyta för allehanda föreställningar om hur Sverige var – eller borde ha varit – och hur det förändrats. Nostalgin färgar gärna framställningarna. Ibland betecknar folkhemmet specifika politikområden, som välfärdspolitiken, oftare står det för samhället i allmänhet eller en diffust avgränsad, nära avlägsen, svunnen tid. Men det står för mycket mer än så: nyckelbegrepp, samhällsmodell, svensk identitet och överideologi och allt vad det kan vara. Historiker har använt ordet väsentligt mer än samhällsvetare. Än flitigare nyttjas det i medierna, inte minst på kultursidorna.

I stället för att utgå från att folkhemmet haft vissa bestämda betydelser och funktioner, till exempel att det över tid fungerat som socialdemokratins viktigaste slagord, frågar jag öppet hur ordet förståtts, brukats och förändrats över tid. Syftet med den ansatsen är att öppna upp ordet för historisk analys. Det historiserande perspektivet ger prioritet åt det förflutnas aktörer, deras bruk har företräde framför eftervärldens utläggningar om ordets avgörande betydelse. Den kommande boken, till viss del en kritik av samtidens folkhemskult, dess överanvändning av ordet, följer ordets utveckling från sällsynt metafor till politiskt nyckelord. I uppsatsen ”Forskarnas folkhem: En kritik” i Historisk tidskrift 2023:4 tar jag upp en del av de florerande felaktigheterna, mer kommer i ”Sekelskiftets folkhem: Om ordets skandinaviska sammanhang och faktiska betydelse i svensk politik 1850–1920”.

Tidigare har jag arbetat med arbetslöshetens framväxt som politiskt, socialt och ekonomiskt problem i Danmark, Norge och Sverige 1850-1914 i ett komparativt perspektiv. Det projektet handlade om hur arbetslösheten avgränsades och fick ett bestämt innehåll genom statistik, arbetsförmedling och försäkring, alla tre nyheter som introducerades omkring 1900. Jag har även i två böcker studerat agrart institutionsbyggande för vetenskap och förvaltning 1750--2000 med Skogs- och Lantbruksakademien som exempel.

Återkommande teman i min i vid mening välfärdsstatshistoriska forskning är komparationer och inte minst frågor om transfer. Den nordiska dimensionen - de många förbindelserna och det intensiva utbytet mellan länderna - är betydelsefull; transfern av problembeskrivningar, idéer och reformer ägde rum inom Norden och över hela den industrialiserande världen. Utforskandet av de politiska nyckelbegreppens historiskt föränderliga innehåll och kunskapsproduktionens betydelse i politiken utgör två andra centrala perspektiv. Jag var aktiv i det stora NordForsk-understödda excellensprojektet "The Nordic Welfare State - Historical Foundations and Future Challenges" (NCoE - NordWel, 2007-2013) där jag var en av koordinatorna för verksamheten i Stockholm och medlem i ledningsgruppen.

Nyckelord: modern politisk historia, begreppshistoria, folket, folkhemmet, välfärdsstaten, välfärdstatshistoria, socialpolitik

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • The Changing Meanings of the Welfare State

    2019. Nils Edling.

    Bok (red)

    In discussions of economics, governance, and society in the Nordic countries, “the welfare state” is a well-worn analytical concept. However, there has been much less scholarly energy devoted to historicizing this idea beyond its postwar emergence. In this volume, specialists from Denmark, Finland, Sweden, Norway, and Iceland chronicle the historical trajectory of “the welfare state,” tracing the variable ways in which it has been interpreted, valued, and challenged over time. Each case study generates valuable historical insights into not only the history of Northern Europe, but also the welfare state itself as both a phenomenon and a concept.

    Läs mer om The Changing Meanings of the Welfare State
  • Varifrån kommer välfärdsstaten?

    2018. Nils Edling. Socialvetenskaplig tidskrift 25 (2), 115-139

    Artikel

    Where does the welfare state come from? On the long history of a modern key conceptThisarticle charts the history of the term the welfare state in Germany and the United States, the two countries where it was formed. It starts from the premise that political key concepts, such as the welfare state, have multiple meanings and are open to contestation. This means that the objective is to study the different and changing usages and meanings of the term from the 1860s to the 1940s.In the oldest of the four usages, der Wohlfahrtsstaat referred to pre-1789 authoritarian regimes where the welfare of the people constituted the objective and rationale of the state. Gradually during the latter half of the nineteenth century, an alternative understanding emerged in Germany where the culture and welfare state connoted a responsible state, which regulated the modernizing economy. In the early twentieth century, many texts mentioned this new Kultur- und Wohlfahrtsstaat as a fitting label for contemporary Germany. At the same time, this new regulating welfare state became a topic in the United States as well.In the Weimar Republic 1919–33, the idea of the social welfare state was highly contested from the start. This understanding centred on social policy, on the state as the driving force in social reform. Fourthly, the democratic welfare state, a state that catered for the common good and respected civil liberties, was contrasted to authoritarian power states. These four usages should not be seen as separate stages in an orderly historical sequence of conceptual development, but as co-existing layers of meaning that could be mixed in multiple and changing ways. Depending on ideological and political point of view, the modern welfare state, which emerged after 1945, could incorporate one or several of the historical layers (the authoritarian-paternalistic, the regulating, the social and the democratic welfare state). This new idea of the welfare state was a product of the Depression and the War with expanding state activity and ideological mobilization. The United States’ acquired position as global military and moral superpower constituted one prerequisite. The welfare state was in this sense part of the democratic restart after 1945. Two considerations were important for this conception: the state’s responsibility for promoting economic growth and combating unemployment and the emergence of human rights that include social security.

    Läs mer om Varifrån kommer välfärdsstaten?

Visa alla publikationer av Nils Edling vid Stockholms universitet