Profiles

Nils Edling

Nils Edling

Professor

View page in English
Arbetar vid Historiska institutionen
Telefon 08-16 29 08
E-post nils.edling@historia.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D, plan 9
Rum D 884
Postadress Historia 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor i historia och arbetar som lärare och forskare på Historiska instutionen.

Forskning

Mitt huvudsakliga forskningsintresse är modern historia, primärt politisk historia i ett brett perspektiv. Språk och politik som historiska fenomen står i centrum. Begreppshistoriker brukar jag kalla mig om jag ska ange min specialisering, men modern politisk historia beskriver väl min inriktning. Under senare år har min forskning handlat om välfärdsstatens begreppshistoria som jag studerat med några enkla, men produktiva forskningsfrågor: Vad har välfärd betytt vid olika tidpunkter? Hur gick det till när välfärdspolitik, välfärdssamhälle och välfärdsstat blev nyckelbegrepp i svensk politik? Och hur har dessa olika nyckelbegrepp definierats över tid? De frågorna styr ”Kampen om välfärdsstaten”, en undersökning av välfärdens okända begreppshistoria 1850-2010.

Projektet utgår från att välfärdsbegreppen är mångtydiga, föränderliga och omstridda nyckelbegrepp i politik och samhällsdebatt. Nyckelord av det slaget strukturerar problemformuleringar och dagordningar och de omstridda definitionerna bidrar aktivt till att sätta ramar för reformförslag och beslut. Tanken är att det råder en grundläggand enighet i samhället om att välfärd är viktigt och en lika stor oenighet när innehållet i denna välfärd ska preciseras.

Inom projektets ram har jag publicerat några uppsatser och mer kommer, bland annat en med titeln ” Varifrån kommer välfärdsstaten? Om ett modernt nyckelbegrepps långa historia”, som behandlar välfärdsstatens historia i Tyskland och USA, och en text om de många missuppfattningarna kring folkhemmet som nyckelbegrepp. Jag är också redaktör för en nordisk antologi med bidrag från samtliga fem länder, The Changing Meanings of the Welfare State: Histories of a Key Concept in the Nordic Countries (Berghahn Books 2019). Bokens bidrag innehåller detaljerade historiska analyser om kampen om välfärdsstaten i de nordiska länderna med en utförliga bakgrund om den internationella, alltså tyska, amerikanska och brittiska, bakgrunden. I förlängningen kommer även en monografi på svenska om välfärd som omstritt kärnvärde i svensk politik 1850-1975.

Det mångtydiga nyckelbegreppt "folket" intresserar jag mig också för och jag håller på att utforma ett nytt projekt om folket -- förstått omväxlande som medborgare (demos), som nation (ethnos) och som ”vanligt folk” (plebs) -- i svensk politik under 1900-talet. ”Folket” i folkstyre, folkgrupp och folkrörelse förefaller alltså handla om olika folk. Och till det kommer folket som ”massa” och ”pöbel”, den negativa bestämningen av de svårkontrollerade och hotfulla andra. Samtidigt har de olika användningarna och betydelserna flera överlappningar och förbindelser. De kan på olika sätt knyta an till, överlappa, korsa och avgränsas mot andra centrala politiska begrepp som medborgare, nation, klass och gemenskap. Den preliminära titeln på det kommande projektet är "Kampen om folket".

Tidigare har jag arbetat med arbetslöshetens framväxt som politiskt, socialt och ekonomiskt problem i Danmark, Norge och Sverige 1850-1914 i ett komparativt perspektiv. Det projektet handlade om hur arbetslösheten avgränsades och fick ett bestämt innehåll genom statistik, arbetsförmedling och försäkring, alla tre nyheter som introducerades omkring 1900. Jag har även i två böcker studerat agrart institutionsbyggande för vetenskap och förvaltning 1750--2000 med Skogs- och Lantbruksakademien som exempel.

Återkommande teman i min i vid mening välfärdsstatshistoriska forskning är komparationer och inte minst frågor om transfer. Den nordiska dimensionen - de många förbindelserna och det intensiva utbytet mellan länderna - är betydelsefull; transfern av problembeskrivningar, idéer och reformer ägde rum inom Norden och över hela den industrialiserande världen. Utforskandet av de politiska nyckelbegreppens historiskt föränderliga innehåll och kunskapsproduktionens betydelse i politiken utgör två andra centrala perspektiv. Jag var aktiv i det stora NordForsk-understödda excellensprojektet "The Nordic Welfare State - Historical Foundations and Future Challenges" (NCoE - NordWel, 2007-2013) där jag var en av koordinatorna för verksamheten i Stockholm och medlem i ledningsgruppen.

Nyckelord: begreppshistoria, välfärdstatshistoria, socialpolitik

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Nils Edling.

    In discussions of economics, governance, and society in the Nordic countries, “the welfare state” is a well-worn analytical concept. However, there has been much less scholarly energy devoted to historicizing this idea beyond its postwar emergence. In this volume, specialists from Denmark, Finland, Sweden, Norway, and Iceland chronicle the historical trajectory of “the welfare state,” tracing the variable ways in which it has been interpreted, valued, and challenged over time. Each case study generates valuable historical insights into not only the history of Northern Europe, but also the welfare state itself as both a phenomenon and a concept.

  • 2018. Nils Edling. Socialvetenskaplig tidskrift 25 (2), 115-139

    Where does the welfare state come from? On the long history of a modern key conceptThisarticle charts the history of the term the welfare state in Germany and the United States, the two countries where it was formed. It starts from the premise that political key concepts, such as the welfare state, have multiple meanings and are open to contestation. This means that the objective is to study the different and changing usages and meanings of the term from the 1860s to the 1940s.In the oldest of the four usages, der Wohlfahrtsstaat referred to pre-1789 authoritarian regimes where the welfare of the people constituted the objective and rationale of the state. Gradually during the latter half of the nineteenth century, an alternative understanding emerged in Germany where the culture and welfare state connoted a responsible state, which regulated the modernizing economy. In the early twentieth century, many texts mentioned this new Kultur- und Wohlfahrtsstaat as a fitting label for contemporary Germany. At the same time, this new regulating welfare state became a topic in the United States as well.In the Weimar Republic 1919–33, the idea of the social welfare state was highly contested from the start. This understanding centred on social policy, on the state as the driving force in social reform. Fourthly, the democratic welfare state, a state that catered for the common good and respected civil liberties, was contrasted to authoritarian power states. These four usages should not be seen as separate stages in an orderly historical sequence of conceptual development, but as co-existing layers of meaning that could be mixed in multiple and changing ways. Depending on ideological and political point of view, the modern welfare state, which emerged after 1945, could incorporate one or several of the historical layers (the authoritarian-paternalistic, the regulating, the social and the democratic welfare state). This new idea of the welfare state was a product of the Depression and the War with expanding state activity and ideological mobilization. The United States’ acquired position as global military and moral superpower constituted one prerequisite. The welfare state was in this sense part of the democratic restart after 1945. Two considerations were important for this conception: the state’s responsibility for promoting economic growth and combating unemployment and the emergence of human rights that include social security.

  • 2015. Nils Edling. The History of Labour Intermediation, 92-116
Visa alla publikationer av Nils Edling vid Stockholms universitet

Filer

Senast uppdaterad: 29 november 2019

Bokmärk och dela Tipsa