Nike Stolpe WikströmDoktorand

Om mig

Jag heter Nike Stolpe Wikström och är doktorand i idéhistoria. Min grundutbildning är i idé- och lärdomshistoria och i psykologi. Jag intresserar mig särskilt för känslohistoria och människans relation till det mer än mänskliga, i synnerhet människa-djurrelation.

Min masterexamen i idé- och lärdomshistoria tog jag 2023 genom masterprogrammet i Kristiska studier vid Göteborgs universitet där jag hade ett särskilt engagemang i ekokritik. Jag har en kandidat i psykologi (LU, 2023) och en kandidat i idé- och lärdomshistoria (LU, 2020).

Hösten 2021 var jag vid Rachel Carson Center for Environment and Society i München. Våren 2022 studerade jag vid Freie Universität i Berlin. Sommaren 2019 studerade jag vid Universitat de Barcelona, sommaren 2022 vid International Psychoanalytic University och sommaren 2023 vid Humbold Universität. Våren 2025 arbetade jag på KTH inom KTH Environmental Humanities Lab, som verkar för att tillämpa metoder och teorier inom humaniora och samhällsvetenskap på frågor om miljö, natur och klimat samt deras representationer i samhället och kulturen.

 

Pågående forskning

Mitt avhandlingsprojekt undersöker sensibilitet inför och genom icke-mänskliga djur i Sverige under 1700-talet. Projektet håller fortfarande på att ta form och infogar sig i gränslandet mellan idéhistoria, känslohistoria och miljöhistoria. Utgångspunkten är att de föreställningar människan bär på om sig själv, om andra och sin omgivning påverkar hur hon upplever och förhåller sig till dessa – vilket får konsekvenser för samspelet mellan människor och det mer-än-mänskliga

Begreppet sensibilitet har sina rötter i medicinhistorien: i början av 1700-talet beskrev det kroppens känslighet för stimuli, men i takt med att kunskapen om nervernas inverkan på psyket växte kom termen också att beteckna sinnelag och den tidens ideal om medkänsla.

Denna utveckling är nära sammanflätad med djurens historia. Experimenten som formade förståelsen av sensibilitet utfördes ofta på djur, men det var också i relation till djur som medkänsla kunde uppvisas. Jag undersöker denna känsloorienterade kunskapscirkulation, där mer-än-mänskliga aktörer var en integrerad del, med särskilt fokus på Sverige. Landet spelade under 1700-talet en central roll i idéer om människa–djurrelationer, inte minst genom Carl von Linnés inflytande.

Projektet belyser idéer om, känslor inför och attityder mot djur, samt den roll icke-mänskliga djur hade i formandet av kunskap under perioden.

Jag är sedan 2023 chefredaktör för Historisk studenttidskrift som är knuten till Lunds universitet och publiceras open access via Open Journal System.

Tillsammans med Etzel Cardeña och Wilgot Qvant skriver jag en artikel om förundran i VR.