Frantzeska Papadopoulou Skarp Professor
Kontakt
Namn och titel: Frantzeska Papadopoulou SkarpProfessor
Arbetsplats: Juridiska institutionen Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum C 988Universitetsvägen 10 C
Postadress Juridiska institutionen106 91 Stockholm
Om mig
Min utbildning
Jag har en Maîtrise de droit privé samt en Maîtrise de droit des Affaires från Université de Droit et de Santé Lille II i Frankrike. Jag fortsatte mina studier i Sverige där jag tog en LLM i Information Technology (2000), LLM i European Intellectual Property Law (2001), båda från Stockholms universitet, samt en LLM i EU and American Law (2001) från Uppsala universitet.
Jag disputerade 2014 vid Stockholms universitet. Min avhandling, som har titeln ”Opening Pandora’s box”, handlar om skydd för genetiska resurser och traditionell kunskap utifrån ett immaterialrättsligt perspektiv.
Övriga uppdrag
Sedan den 1 januari 2018 är jag jämställdhets- och likabehandlingskoordinator vid Juridiska Institutionen, SU. Det är ett mycket spännande projekt men också en utmaning, att försöka utveckla en miljö där både kollegor och studenter ges samma möjligheter och känner sig lika mycket ”hemma”.
Jag är en av grundarna till Stockholm Intellectual Property Law Review, den första digitala immaterialrättstidskriften i Norden (läs mer på www.stockholmiplawreview.com)
Sedan den 1 januari 2018 är jag en av bloggarna på www.ipkat.com, en av de högst rankade immaterialrättsbloggarna på internationell nivå.
Jag är programansvarig för magisterprogrammet European Intellectual Property Rights tillsammans med min kollega Prof. Eleonora Rosati. Jag är kursansvarig för Civilrätt B tillsammans med professor Per Jonas Nordell.
Jag har även andra engagemang i undervisningen, inom ramen för bl.a. följande kurser: Civilrätt C, Avancerad Immaterialrätt och Swedish Law in Context.
Just nu bedriver jag forskning inom ramen för två olika projekt:
Läkemedel och modern evergreening
Projektet undersöker ursprunget till och effekterna av ensamrätter som uppstår till följd av regulatory rights. Projektet fokuserar på det skydd som erbjuds läkemedelsprodukter inom ramen för tilläggsskyddet (Supplementary Protection Certificate), Orphan Drugs-förordningen och Barnförordningen. Målet med projektet är att undersöka och analysera hur dessa rättigheter förhåller sig till varandra och till det traditionella immaterialrättssystemet.
Kvinnor i svensk film: om kön, film och representation
Film, som alla kulturyttringar, är del av det offentliga samtalet. Frågor kring vem som får göra film och vilka budskap och bilder som kan förmedlas är således avgörande. Den seglivade mansdominansen i filmindustrin är därmed problematisk. Detta projekt förstår film och filmskapande som ett system av representationer. I feministisk filmteori används begreppet representation för att diskutera hur kvinnor och män porträtteras på vita duken. Men representation kan också syfta på kvinnors närvaro i filmbranschen. Genom nedslag i den svenska filmhistorien syftar projektet till att undersöka uttryck för det könade representationssystemet. Hur påverkar närvaron av kvinnliga filmarbetare gestaltningen av kön på film? Under vilka förhållanden får kvinnors filmer tillträde till det offentliga rummet?
Projektet identifierar de politiska, sociala, juridiska, ekonomiska och kulturella villkor som kvinnliga filmarbetare arbetar under, samt undersöker tillfällen då kvinnor försökt förändra dessa. Projektet är multidisciplinärt, vilket möjliggör en analys av kopplingar mellan kvinnors närvaro, arbetsvillkor, hur kön representeras på film och möjligheten att nå ut till en publik. Genom att kombinera perspektiv från filmvetenskap, statsvetenskap och juridik kommer projektet utveckla ett nytt teoretiskt ramverk som knyter samman diskussioner kring kulturell och politisk representation.
- ArtikelLäs mer om Förutsägbart om förutsebarhet2025. Axel Holmgren, Marie Jarnesand, Caroline Nordklint, Frantzeska Papadopoulou, Christina Ramberg, Michaela Ribbing, Erik Sinander, Alexander Unnersjö, Elisabeth Ahlinder.
Intellectual property rights behind bars
ArtikelLäs mer om Intellectual property rights behind bars2024. Frantzeska Papadopoulou.This article investigates the conditions under which intellectual property rights are created in prison as well as the possibilities inmates are given to exercise these rights. The article adopts a predominantly Swedish perspective, while it also refers to illustrative examples of cases of creative works created behind bars in US prisons. The two penitentiary systems differ considerably, but there are some interesting conclusions to be drawn from the US experience and some unexpected similarities that may be noted in the way copyright protected works made in prison are treated. The article discusses, in its first part, the evolution of the penitentiary system in Sweden and the regulation of penal work and leisure times activities. The copyright system is briefly presented with a focus on the way copyright operates when the author is an inmate. Furthermore, the article provides illustrations of prison programmes that have resulted in the creation of copyright-protected works in the US, and how the US legal system has dealt with the question of copyright ownership of works created by inmates. Turning back to Sweden, the article reflects on the two writing programmes that have recently led to book publications authored by inmates, as well as on the fate of the ‘made in prison’ branded products. The article investigates yet another project, the Krimtech project that concerns other forms of inmate input to intellectual property, namely, the collection of data. The Foucauldian theory provides a theoretical umbrella under which the discrepancies between the copyright-law principle of equality of authors, and the actual practical implementation as well as the impact prison regulation has in this respect is discussed and analysed.
Smart variant filtering - A blueprint solution for massively parallel sequencing-based variant analysis
ArtikelLäs mer om Smart variant filtering - A blueprint solution for massively parallel sequencing-based variant analysis2024. Orlinda Brahimllari, Sandra Eloranta, Patrik Georgii-Hemming, Zahra Haider, Sabine Koch, Aleksandra Krstic, Frantzeska Papadopoulou, Richard Rosenquist, Karin E Smedby, Fulya Taylan, Birna Thorvaldsdottir, Valtteri Wirta, Tove Wästerlid, Magnus Boman.Massively parallel sequencing helps create new knowledge on genes, variants and their association with disease phenotype. This important technological advancement simultaneously makes clinical decision making, using genomic information for cancer patients, more complex. Currently, identifying actionable pathogenic variants with diagnostic, prognostic, or predictive impact requires substantial manual effort. Objective: The purpose is to design a solution for clinical diagnostics of lymphoma, specifically for systematic variant filtering and interpretation. Methods: A scoping review and demonstrations from specialists serve as a basis for a blueprint of a solution for massively parallel sequencing-based genetic diagnostics. Results: The solution uses machine learning methods to facilitate decision making in the diagnostic process. A validation round of interviews with specialists consolidated the blueprint and anchored it across all relevant expert disciplines. The scoping review identified four components of variant filtering solutions: algorithms and Artificial Intelligence (AI) applications, software, bioinformatics pipelines and variant filtering strategies. The blueprint describes the input, the AI model and the interface for dynamic browsing. Conclusion: An AI-augmented system is designed for predicting pathogenic variants. While such a system can be used to classify identified variants, diagnosticians should still evaluate the classification’s accuracy, make corrections when necessary, and ultimately decide which variants are truly pathogenic.
Gendering Film Distribution
KapitelLäs mer om Gendering Film Distribution2023. Frantzeska Papadopoulou.Kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskap
BokLäs mer om Kreativitet, strategi och etik i rättsvetenskap2023. Pernilla Leviner, Frantzeska Papadopoulou Skarp, Jane Reichel.
